Tills. med Gunilla månd. kväll o. tisd. (1965)

Media (1 st)

Läs mer om denna film i vår artikel "Bilar i svensk film"

Originaltitel	Tills. med Gunilla månd. kväll o. tisd.
Svensk premiärtitel	Tills. med Gunilla månd. kväll o. tisd.
Distributionstitel	Guilt (USA) Teimme sen yhdessä : dist (Finland) Zusammen mit Gunilla (Västtyskland)
Censurtitel	L 154
Söktitel	Tillsammans med Gunilla måndag kväll och tisdag
Nypremiär-titel	Tillsammans med Gunilla

Regi	Lars Görling
Manus	Lars Görling
Produktionsledare	Lars-Owe Carlberg
Foto	Lasse Björne
Musik	Ulf Björlin
Arkitekt	Rolf Boman
Klippning	Ulla Ryghe
Ljudtekniker	Lars Lalin
Scripta	Kerstin Berg
Inspelningsledare	Brian Wikström
B-foto	Lars Johnsson
Elektriker	Gerhard Carlsson
Passare	Einar Carlsson Ragnar Waaranperä
Rekvisita	Sven Löfgren
Kläder	Bertha Sånnell
Smink	Cecilia Drott
B-ljud	Thomas Holéwa
Specialeffekter, ljud	Evald Andersson
Mixning	Olle Jakobsson

Sven-Bertil Taube	Hans
Helena Brodin	Gunilla
Tina Hedström	Inga
Marrit Ohlsson	dam I
Inga-Lill Åhström	dam II
Bjarne Næss	den överkörde

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri	1965
Laboratorium	FilmTeknik AB

Filmen börjar utan några titel- eller andra brukliga förtexter med SF:s produktionsnummer på filmen, L 154, som enda inledande presentation.

Filmen berättar om ett ungt par, Hans och Gunilla, som på natten är ute på en sörmländsk landsväg. De har tidigare i en kurva med sin vita sporttrimmade Amazon kört över en person och dödat honom. Den dödade visar sig senare vara rymling från en anstalt för mentalsjuka.

Själva irrar de omkring och försöker reda ut situationen, som snabbt visar sig inte bara innefatta dödsolyckan utan lika mycket gäller deras egen inbördes situation. Katastrofen blir katalysatorn för deras egen känslomässiga konfrontation och uppgörelse.

I snabbt inklippta minnes- och associationsbilder rullas gång på gång tidigare händelseförlopp kring olyckan och mellan dem upp och med envis monotoni ältar de oavbrutet skuldfrågan och sin inbördes relation ur nya aspekter. Deras samtal utspelas dels i och kring bilen, dels i ett gammalt luftbevakningstorn, dit de tagit sin tillflykt.

Filmen ger här även ett porträtt av "bilmänniskan", vars självkänsla ligger främst i körskickligheten. Det är långt mer än körkortsförlust och fängelse som står på spel för Hans. Han känner allting svikta och famlar efter ett stöd. Gunilla försöker trots allt att ge honom det stödet med sina unga krafter, samtidigt som det maler i hjärnan: ingenting av alltsammans är mitt fel!

Slutet kommer trots allt som en befrielse. Ljudlöst glider en polisbil upp bakom dem.

Censurnummer	103661
Datum	1965-09-23
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2355 meter
Kommentar	Aktlängder: 470-500-570-525-290 = 2355 meter - 86 minuter. Aktlängder: 470, 500, 570, 525, 290.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2355 meter
Längd i minuter	86 min
Akter	5 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmstidningarnas recensenter var genomgående välvilligt inställda till Lars Görling som debuterande regissör. Lasse Bergström satte i Expressen "Stark Görling-debut" som rubrik över sin recension: "Han har gjort en debutfilm som är stark och lovande. Han tycks ha kunnat gå in i den svenska filmindustrin alldeles okuvad, tilldelad friheter som man bara trodde tillkom Ingmar Bergman och Widerberg före "Kärlek 65". Han arbetar med råfilm som om han aldrig hört talas om decenniegamla lagar om ljussättningar i Råsunda. (-)

Tekniskt och artistiskt är det en fullfjädrad film med sitt råa vardagsfoto och rytm i tidsväxlingarna. (-)

Helena Brodin är helt genuin som flickan som ingenting förstår mer än att katastrofen inte är hennes. Och Sven-Bertil Taube har kraft både för desperationen och frusenheten hos Hans, mannen som förlorat Gunilla och ska förlora sin bil och bara har den svenska ensamheten kvar."

Även Jomas Sima i Stockholms-Tidningen är mycket positiv. Under rubriken "Svensk film behöver Lars Görling" skriver han: "Lars Görlings temperament är filmens finaste tillgång. Det är skönt och befriande att få möta en ny svensk filmdiktare, som har röst och tal, avsikter och personlighet. (-)

"Gunilla" är en mycket bestämd debut; den placerar Görling med ens i centrum för den unga svenska filmen. Dock är jag, trots allt, litet tveksam inför Görlings filmskapande ambitioner. Det förefaller inte vara en lika naturlig sak för Görling att dikta i film som det från början varit för t.ex. Widerberg.

"Gunilla" är, så som jag ser den, mera författarens verk än regissörens. Jag menar, än så länge är det inte främst i bilderna, i filmspråket, som Görling talar. "Gunilla" är en film på ett bra manus med frän och intressant dialog. (-)

Fotot av Lars Björne är minst av allt glamouröst; gråa, färglösa bilder som utmärkt ackompanjerar det emotionella tillstånd filmen vittnar om. (-)

"Tills. med Gunilla månd. kväll o. tisd." är en bra och välkommen film därför att den är personlig. Med de förbehåll jag diskuterat vågar jag påstå att det är just film av den här sorten som svensk filmkonst behöver i dag."

Men flera recensenter reserverar sig i olika avseenden. Carl Henrik Svenstedt i Svenska Dagbladet: "Filmen skall inte frånkännas sina starka ögonblick, Hans och Gunillas första möte, några scener från Skarpnäcksfältet, ett montage av en rivstart; kort sagt snabba passager av dessvärre mindre betydelse för helheten. Men där finns också öar av häftigt genombrytande ömhet, förlösningar ur krampen. (-)

Filmen har andra sanna ögonblick som de fula och hafsiga kärleksscenerna eller gänget som spydigt kommenterande åker upp långsides i en stor amerikanare.

Men detta är också allt. Resten är ord och åter ord som stjäl kraften från bilderna, bryter rytmen och förflackar budskapet. Nu förstår man att Görling behöver en Sjöman, och vilket givande samarbete som låg bakom "491", den enes eld i den andres bilder."

Mauritz Edström i Dagens Nyheter: "Mitt i filmens frenesi och precision i detaljerna tycks det mig emellertid finnas något oförlöst. (-) Vid någon punkt känner man alltsammans gå sig förbi.

Detta tillkortakommande förtar ändå inte intrycket av att Lars Görling gjort en mycket vital och målmedveten filmdebut. Den ändrar väl ingenting i det aktuella svenska filmlandskapet, men den hävdar sig väl i omgivningen."

Jurgen Schildt i Aftonbladet: "Visst har Görlings debut sina otydligheter. Ändå finns här (-) åtskilligt att respektera. En berättarstil som känns fri och impulsiv utan att för den skull vara direkt originell i 60-talet. (-) Och en intensitet som må vara osovrad och hemlös och ofärdig men som själ- vfallet är en naturtillgång för varje nybörjare med tragiska ärenden."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen, som var Lars Görlings debut som långfilmsregissör (han hade gjort några kortare läroprov tidigare), byggde på den novell "Leva länge", med vilken Görling deltog i antologin "20 berättelser för film", utgiven i samarbete mellan Svensk Filmindustri, Bonniers och Norstedts våren 1963. Novellen trycktes separat hösten 1964 i dels 100 numrerade, dels ett mindre antal onumrerade exemplar, försedd med ett förord av Lars Görling.

Inspelningen ägde rum på våren 1965 med början i januari. Den avslutades i april 1965, avsevärt försenad av olika tillstötande omständigheter. Om detta och efterarbetet på filmen berättar Görling i starkt personlig form i de brev till SF:s direktör Kenne Fant, som denne publicerade i utdrag i sin bok "Skall vi sluta filma, Olof Palme?", hösten 1969. Görlings brev är som förtvivlade rop från en olycklig och hetsad, dödstrött och oerhört sårig och överkänslig män- niska. SF talade med honom om nya filmer och erbjöd honom ett 3-årskontrakt, men Görling tvekade samtidigt som han brinnande gärna ville fortsätta att skriva och regissera film. Filmen hade premiär i slutet av september 1965. Görling dog i slutet av juli 1966, 34 år gammal. Detta blev hans enda långfilm.

När filmen i färdigt skick insändes till Statens Biografbyrå för granskning och godkännande uppstod oenighet vid bedömningen mellan byråns chef Erik Skoglund och granskningsmännen, psykologen med. lic. Per J. Nordenfelt och fil. lic. Leif Furhammar. Skoglund ville klippa några naken- och samlagsscener liksom en rad könsord, som klottrats på en vägg. Efter hörande av Statens Filmgranskningsråd, som avgav ett yttrande 22.9.1965, tilläts dock filmen utan klipp. Direktör Erik Skoglund reserverade sig mot beslutet.

Filmen visades vid filmfestivalen i Mar de Plata i Argentina i mars 1966. Mottagandet var blandat. Många bland publiken blev chockerade och kallade den "öppet pornografisk". Den visades även vid de svenska filmveckorna i Montreal i november 1966 och i Tokyo samt vid en internationell filmvecka i Utrecht i Holland i februari 1967. Vid en filmvecka i Mannheim i Västtyskland visades filmen utom tävlan under titeln "Zusammen mit Gunilla" och i USA distribuerades den kommersiellt som "Guilt" med undertiteln "Together with Gunilla" i november 1967.

Filmens möjligheter att göra sig gällande i ett internationellt perspektiv togs fram av Jan Aghed i Sydsvenska Dagbladet Snällposten i Malmö: "En katastrofalt dålig film. Betraktad i ett internationellt perspektiv är den ingenting annat än sopor." I en följeartikel 14 dagar senare i Sydsvenskan utvecklade han temat ytterligare i polemik mot de positiva Stockholmsrecensenterna.

Redan i reportage under inspelningen och senare i recensioner påpekades likheter mellan filmens motiv och motivet i Stig Dagermans berättelse "Att döda ett barn", publicerad 1951, filmad 1952.

Originaltitel	Leva länge (Novell)
Författare	Lars Görling

				1965-01	1965-04
Filmstaden	Råsunda	Sverige
	Nyköping	Sverige
	Ekerö	Sverige
	Bettna	Sverige

Sverigepremiär	1965-09-27	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	86 min
Urpremiär	1965-09-27	Röda Kvarn	Stockholm	Sverige	86 min
Annan visning	1970		Warszawa	Polen		(endast Art Cinemas)
TV-visning	1974-10-18	TV1		Sverige	82 min

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1966			(bidrag om 364 490,54 kr)
Svenska Filmsamfundet	Stockholm	1966		Lars Görling	(diplom)
	Stockholm	1966		Lasse Björne	(foto; diplom)

Bilmänniskan

Censur

Dödsolyckor

Luftbevakningstorn

Nakenscener

Sportbilar

Volvo Amazon

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm
Längd i meter	2335

Typ	Originalnegativ bild
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	I-band
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Lars Görling filmen TILLS. MED GUNILLA MÅND. KVÄLL O. TISD
Tryckeri	Kopia

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Lars Görling-filmen TILLSAMMANS MED GUNILLA...
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Tillsamman med Gunilla måndag kväll och tisdag. 8.11.1964.
Omfång	160 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Tillsamman med Gunilla måndag kväll och tisdag. 8.11.1964.
Omfång	160 s. + 10 s. spelschema, miljölista, personalista och rollförteckning + 27 s. miljölista.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Tyska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	7
Album	Ja

Typ	Program folio
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska