Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Ön
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1966-01-31

Medverkande

Per Myrberg
Magnus, greve

Bibi Andersson
Marianne, hans hustru

Karin Kavli
gamla grevinnan

Marian Gräns
Helen Andersson, lärarinna

Jan-Olof Strandberg
Johannes, kommunalarbetare och dödgrävare

Ernst-Hugo Järegård
pastor Byström

Visa alla medverkande

Handling

Filmen inleds med ett citat från Gunnar Ekelöf som motto: ...för den del i mig som har del i andra. Filmen spelar på flera olika plan. I centrum står den unge...

Visa hela handlingen

Press

Stockholms recensenter gav filmen ett mycket blandat mottag- ande: från översvallande lovord på några håll och i vissa avseenden till besvikenhet och nästan total oförmåga att se något...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Dialog
Inspelningsledare
Kameraoperatör
B-foto
Elektriker
Passare
Musikarrangör
Rekvisita
Kläder
Smink
Chaufför
Garderobiär
B-ljud
Specialeffekter, ljud
Mixning

Medverkande

Per Myrberg Magnus, greve
Bibi Andersson Marianne, hans hustru
Karin Kavli gamla grevinnan
Marian Gräns Helen Andersson, lärarinna
Jan-Olof Strandberg Johannes, kommunalarbetare och dödgrävare
Ernst-Hugo Järegård pastor Byström
Björn Berglund doktor Ernst Forsman, provinsialläkare
Sture Ericson Viktor Sundberg, handelsman
Sven-Bertil Taube fjärdingsmannen
Olle Hilding Persson
Erik Hell Pettersson
Gösta Prüzelius Berg
Stig Gustavsson Öberg
Åke Lagergren Olsson
Sten Lonnert Eriksson
Mona Andersson fru Eriksson
Anders Andelius Boman
Agda Helin fru Sundberg
Olof Söderbäck pojken Eriksson
Torsten Wahlund drängen Lind
Birger Lensander klockaren
Peter Kings Magnus, 7 år
Victoria Kahn Helen Andersson som barn

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Svensk Filmindustri
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Filmen inleds med ett citat från Gunnar Ekelöf som motto:

...för den del i mig

som har del i andra.

Filmen spelar på flera olika plan. I centrum står den unge idealistiske greve Magnus. Han representerar jämte sin älsk- arinna, lärarinnan på ön Helen Andersson, en modernare och öp- pnare livsstil, som söker närmare kontakt med människorna och tingen omkring sig. Mot sig har de två en rad företräda- re för döda eller dödsdömda traditioner och uppfattningar av olika slag.

Konfrontationen skärps, när en död soldat av okänt ursprung flyter i land på ön som en reminiscens från det nyligen avs- lutade andra världskriget.

Ytterligare skärpning av motsättningarna, både de öppna och de latenta, sker när det blir bekant att myndigheterna avser att helt evakuera ön och göra ett militärt skjutfält av omr- ådet.

Idealisten greve Magnus framstår efterhand som en allt mer och mer tragisk Messias-gestalt i ett händelseförlopp högt över hans eget huvud. Under en stor Röda Kors-fest går film- en mot sitt bisarrt tragiska slut. Trots det mynnar det hela dock ut i en stämning av förtröstan och harmoni.

Censur / granskning

Censurnummer 103308
Datum 1965-06-01
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2935 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2935 meter
Längd i minuter 107 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholms recensenter gav filmen ett mycket blandat mottag- ande: från översvallande lovord på några håll och i vissa avseenden till besvikenhet och nästan total oförmåga att se något positivt i filmen. Alla, även de mest negativa, motiv- erade sina synpunkter i långa och utförliga recensioner.

Mest positiva var Göran O. Eriksson i Stockholms-Tidningen och Lasse Bergström i Expressen. Redan i en blänkare på tid- ningens första sida skriver Göran O. Eriksson: "Alf Sjöberg har gjort ett storverk igen. (-) Ingen tidigare film av Sjö- berg har så starkt som denna övertygat mig personligen om hans mästerskap."

I fortsättningen analyserar Göran O. Eriksson Alf Sjöberg som konstnär i bl a följande ord: "Han har i sitt konstnä- rskap en sorts hämningslöshet som låter honom ladda upp en situation eller en konflikt utan att behöva rubba dess ursp- rungliga innehåll; därav det myckna talet om hans symbolbes- atthet, ty många kritiker har svårt att uthärda en hög käns- loladdning utan att översätta den i tolkningar. Allusionerna i hans bildspråk bygger mer på patos än på reflexion. (-) Men vore hans reflexion klarare skulle hans vision sannolikt vara mindre storslagen, han själv mindre unik i vår filmpro- duktion. Hans nya film tycks bekräfta det.

Ty "Ön" är ett grandiost oklart verk. (-) Jag tror aldrig att det har gjorts en mer omfattande svensk film."

Lasse Bergström sätter rubriken "En seger för Alf Sjöberg" över sin recension, som inleds med orden: "Mitt i debatten om den unga filmens s k kris landar Alf Sjöberg, 62, med sin ont ryktesomsusade "Ön" och återställer plötsligt en generati- onsbalans i bilden som förefaller mycket viktig både för nu- et och framtiden."

Han fortsätter: "Det är en överlägsen återkomst. Åren som gått har sannerligen inte släckt några eldar i Alf Sjöbergs bröst. Han skildrar en värld som håller på att utplånas, en tro som kvävts och en likgiltighet som lagt sig som en dimma över välfärden. Men själv talar han med en het glans i stäm- man och lyssnar sig fram till nya kampsignaler. I detta ögo- nblick förefaller han mycket yngre än de unga män som antogs ha tagit den svenska filmen från honom.

Alf Sjöberg är och har alltid varit en social visionär. (-) Ingenting i denna film förefaller mig undertydligt och sud- digt; den arbetar med symboler som i det nuvarande konstnär- liga klimatet känns nästan skamlöst nakna och den för med sig en friskhet som vore tillvaron alldeles ny, en livsåskå- dningsdiskussion som vågar vara elementär och formulera pro- blem som finns så nära att vi glömt att se dem.

Man får gå långt tillbaka i Alf Sjöbergs produktion för att finna denna direkthet. (-)

Men nu, 25 år efteråt, arbetar Alf Sjöberg med en glansfull kontroll över de artistiska resurserna som han inte hade då. (-) Få filmer har med sådan tydlighet gestaltat nuets kolli- sioner mellan tradition och frigörelse, religiöst, moralisk- t, politiskt.

Bilderna är hela tiden skönt meningsfulla, med glidningar i tid och rum som ger djup och konkretion åt gestaltningen. Det finns i "Ön" en på en gång tung och fri yrkesskicklighet som får det att sjunga i en av lycka. Inte minst gäller det samspelet mellan regissör och skådespelare."

Lasse Bergström slutar med att kalla filmen "den personliga- ste av Alf Sjöbergs alla filmer".

Även Mauritz Edström i Dagens Nyheter betonade filmens kara- ktär av aktuellt debattinlägg. Han kallar filmen en "idéthr- iller" och skriver att det är "en film, där som alltid hos Sjöberg ansatserna är gigantiska".

Alf Sjöbergs sätt att gestalta sitt ämne kommenterar Mauritz Edström så här: "'Ön' utspelas på många plan samtidigt. Innanför den realistiska berättelsen arbetar Alf Sjöberg helt och hållet med symboler. Och mellan de båda skikten fäller han in det kristna mysteriespelets mönster. (-)

Det är hans filmspråk från 1940- och 1950-talsfilmerna, med dess överdramatiska spänning. (-) Han talar på en gång i ty- dor och med övertydlighet, ger oss gåtor samtidigt som han använder sitt imponerande pekfinger."

Mot slutet av recensionen återtar Mauritz Edström en del av den underförstådda kritiken, talar om "det hettande engagem- ang som bilderna vittnar om" och slutar med orden om Alf Sj- öberg: "Han är fortfarande en stor filmskapare."

Direkt negativa i sina omdömen är däremot Jurgen Schildt i Aftonbladet och Carl Henrik Svenstedt i Svenska Dagbladet. Schildt kallar Sjöberg "en enveten man" med "svaghet för ge- sten, retoriken, den spekulativa överbyggnaden" och "Ön" en "film som man betraktar med en oro av det mera plågsamma sl- aget". Efter en längre analys av vissa sidor av filmer dräp- er Schildt sedan till: "Faktum är (-) att "Ön" är nästan reno- ns på filmatisk friskhet och spänst, på alla dessa suggesti- oner som brukar vara Sjöbergs egnaste."

Carl Henrik Svenstedt är ännu mera negativ. Efter ett utför- ligt, ironiskt spetsat referat av händelseförlopp och huvud- personer skriver han att filmen "är tyngd av ett allvar som ofta förvandlar en möjlig ironi till en grov karikatyr": "Så som "Ön" genomförts är allt största allvar, allvar och tyngd präglar skådespelarnas gestaltning, detsamma gäller för bil- d, dekor, musik etc."

Så kommer slutomdömet: "Som helhet faller filmen platt till marken."

Jonas Sima hade följt inspelningen av filmen under en månad och rapporterat därom i Chaplin nr 59 under rubriken "Dagbok från Ön". Efter filmens premiär sammanfattade han tidigare och senare synpunkter i ett tillägg till sin Dagbo- k: "Sjöbergs romantiska misstag" i ett senare nummer av Cha- plin. Han sammanfattar sina erfarenheter och synpunkter så här: "Jag har trots allt svårt att inse att Sjöberg längre har något att lära den unga svenska filmkonsten. Sjöberg är unik och han är passerad. Hans bildspråk är idag klassicism och hans idévärld är inte längre aktuell. Sjöberg är för lite pragmatisk för att hans i och för sig moderna diskussi- on skall äga någon större giltighet. Han är profet utan pro- gram. (-)

Sjöbergs envishet, egensinne och seriösa filmintresse har betytt mycket för det filmklimat vi har i landet idag. Inget kan till sist undanskymma denna insats."

Kommentar Svensk filmografi

Alf Sjöberg har berättat att han länge gått havande med idén till filmen efter att ha fått det första uppslaget till den när en död soldat mot slutet av 1940-talet flöt i land nära hans egen skärgårdstomt på Ornö.

Filmen spelades in sommaren 1964 och tog nästan tre månader att fullborda. Jonas Sima har gett en del insidesglimtar från inspelningsarbetet under juni månad i sin "Dagbok från Ön" i Chaplin nr 59. Filmens klippning och efterarbete tog lång tid och sedan blev filmen liggande länge i avvaktan på sin premiär. Det spekulerades mycket i pressen före premiär- en varför denna dröjde så länge.

"Ön" visades som officiellt svenskt tävlingsbidrag vid film- festivalen i Cannes i maj 1966 efter att det först varit ry- kten om att inflytelserika personer i festivalens ledning avböjt den. Filmen, som presenterades under namnet "L'ile", fick ett mycket blandat mottagande i pressen. Den fick hel- ler inget pris.

Filmen har inte fått någon kommersiell distribution. Alf Sjöberg fick 1966 års guldbagge "för hans pionjärinsats inom filmkonsten och hans intensiva sociala engagemang" en- ligt den utdelande juryns formulering.

Inspelning

Filmstaden, Råsunda. Djurö kyrka och Stockholms omgivningar.

Visningar

Sverigepremiär 1966-01-31 Spegeln Stockholm Sverige 107 min
Urpremiär 1966-01-31 Spegeln Stockholm Sverige 107 min

Musikstycken

Originaltitel Musik i urval


Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1966 Bästa regi Alf Sjöberg (priset även kumulativt)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1966 (bidrag om 218 694,33 kr)
Svenska Filmsamfundet Stockholm 1966 Lasse Björne (foto; diplom)
Stockholm 1966 Bibi Andersson (roll)
SF-journalen 1964-1965 (1965) Citat ingår från Ön (1966)

Ämnesord

DK Drama
Djurö kyrka
Efterkrigstid
Högreståndsmiljö
Krigsminnen
Krigsvisioner
Lärarinna på landet
Simultanscener
Skärgård
Sommarsverige

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ I-band
Bredd 17,5 mm


Typ Slutmix
Bredd 17,5 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Alf Sjöbergs ÖN


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel Alf Sjöbergs ÖN
Tryckeri Ewes tryckeri AB


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel En film av Alf Sjöberg. Dialog: Alf Sjöberg och Bengt Jahnsson.
Omfång 205 s. Rollista (1s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Film av Alf Sjöberg. Dialog: Alf Sjöberg, Bengt Jahnson.
Omfång 205 s. Rollista (1 s.), miljölista och spelschema (22 s.) ingår + 4 s. anteckningar,
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Arbetsnamn: Ön. Film av Alf Sjöberg. Dialog: Alf Sjöberg, Bengt Jahnson.
Omfång 198 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Ön som fick liv. Film av Alf Sjöberg.
Omfång 241 s. + 1 s. rollista + 2 s. resumé.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 10
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Franska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?