Innehållsförteckning

  • Bestånd Film
  • Bestånd Affischer
  • Bestånd Arkivalier
  • Bestånd Manuskript
  • Bestånd Stillbild
  • Bestånd PR-material
Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Originaltitel Myglaren
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1966-06-18

Medverkande

Dag Lindberg
andremyglaren

Olof Ek
Johansson

Gun Kessle
Elsa, Myglarens hustru

Pia Jonsson
Myglarens vänsterbrud

Bo Holmqvist
reporter på tv

Visa alla medverkande

Handling

Filmen skildrar en man i ett inrutat samhällssystem av moduler och lönegrader.Huvudpersonen, Myglaren, är chef för fritidssektionen i ett större företag eller en folkrörelse. Han...

Visa hela handlingen

Press

Endast ett par av Stockholms ledande filmrecensenter uppmär- ksammade filmen i samband med dess urpremiär i TV. Bägge var mycket positiva. Mauritz Edström i Dagens Nyheter om filmen: "Här...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Medverkande

Christer Strömholm Myglaren
Dag Lindberg andremyglaren
Olof Ek Johansson
Gun Kessle Elsa, Myglarens hustru
Pia Jonsson Myglarens vänsterbrud
Bo Holmqvist reporter på tv
Göran Holmberg reporter på tidning
Olle Nilsson Myglarens chef
- Ej krediterade:
Alf Lidvall hovskräddaren
Sture Källberg restauranggäst
Anders Österling en herre i kön på Arlanda
Bengt Bedrup en herre på Arlandaterminalen
Jan Bonnevier tv-reporter i Perstorp
Stig Ydström kommunalnämndens ordförande i Perstorp
Arne Geijer åhörare till Myglarens tal i riksdagshuset
Tage Erlander åhörare till Myglarens tal i riksdagshuset
Gunnar Sträng åhörare till Myglarens tal i riksdagshuset
Torsten Nilsson åhörare till Myglarens tal i riksdagshuset
Carl Albert Anderson Stockholms stadsfullmäktiges ordförande

Bolag

Produktionsbolag Rune Hassner
Distributör i Sverige (35 mm) Rune Hassner
Distributör i Sverige (DVD) Folkets Bio AB 2004

Handling

Filmen skildrar en man i ett inrutat samhällssystem av moduler och lönegrader.

Huvudpersonen, Myglaren, är chef för fritidssektionen i ett större företag eller en folkrörelse. Han vet vilka trådar, han skall dra i, för att komma sig upp och han gör det diskret och idogt. Så småningom når han en central post inom svensk trivselforskning och då öppnar sig de verkligt stora framtidsmöjligheterna.

Myglaren är ingen ond människa. Han låter sina handlingar styras av en blandning av omedvetenhet, fräckhet och intuition. Han rör sig som fisken i vattnet i dagens svenska myg- larvänliga samhälle.

Stationerna på hans väg uppåt på samhällsstegen är krogen, pokergänget, älskarinnan, de internationella kongresserna, hovskrädderiet, tidningsredaktionerna och finurliga intriger i mygleriets olika högkvarter.

Ansträngningarna ger också resultat. I filmens slutavsnitt framträder Myglaren inför folket och ledande politiker som skapare av och självskriven chef för det nya Trivselforskningsinstitutet, som skall organisera trivseln inom det nuvarande samhällets ramar.

Censur / granskning

Censurnummer 104558
Datum 1966-06-14
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2350 meter


Censurnummer 104558
Datum 1966-06-14
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 940 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2350 meter
Längd i minuter 86 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Endast ett par av Stockholms ledande filmrecensenter uppmär- ksammade filmen i samband med dess urpremiär i TV. Bägge var mycket positiva. Mauritz Edström i Dagens Nyheter om filmen: "Här finns det politiska och sociala engagemang, den direkta utåtvändhet mot vårt samhälle som ofta efterlysts i spelfil- men. Och här finns friheten från filmindustrins tunga apparat utnyttjad som en fördel, för den improvisation som diktar sig fram en spännande hårsmån från det dokumentära. (-)

Jag ser Myglaren som ett genuint Myrdalskt angrepp på svensk instängdhet, på en viss mentalitet bland oss som tappar bort de stora olönsamma frågorna för de lönsamma små. Filmen har i sina bästa ögonblick en enerverande träffsäkerhet. Mellan skratt och obehagligt igenkännande säger man sig: - Så här ser vi alltså ut! (-)

Filmen använder överdriften närmast som understatement, så till den milda grad att man grips av misstanken att verkligheten är värre.

Och i perspektivets förlängning kan man se Jan Myrdals kritik av svensken som världsmyglaren - han som främjar trivsel och snällhet i en värld där folk dör i svält och krig.

Christer Strömholms andel i filmen kan knappast överskattas. Att han är en skicklig och egenartad fotograf visste vi förut - att han dessutom kunde vara en så styv skådespelare var något nytt. (-)

Vi har inte haft en film som gått fränare inpå sidor av vårt sociala mönster. Måtte TV förstå vad den medverkat till och låta fortsättningen följa. Kanske kunde vi få en TV-film som inte endast bjöd filmindustrin konkurrens, utan också blev farlig - för vår bekvämlighet och våra samveten."

Jurgen Schildt skriver i Aftonbladet att "för mig återstår bara det stillsamma konstaterandet att Rune Hassner och Jan Myrdal satiriskt sett tagit hem praktiskt taget full pott. Myglaren är en folkhemshistoria som förenar det tänkvärda eller seriösa med det hutlöst roliga och som med avstamp i vårt kära och hyggliga Sverige småningom landar i en absurdistisk och spiralformad galenskap.

Hassner ska hedras för att han i sin kameraföring tillvarat- agit några av de friaste och direktaste greppen i den stil som gemenligen kallas cinéma vérité och som översatt till svenska skulle bli sanningsfilm."

TV-recensenterna i övriga tidningar höll sig mest till filmens innehåll, som refererades mer eller mindre utförligt och mer eller mindre intresserat.

När filmen emellertid fyra veckor senare gavs i repris i TV, var tonen genomgående en annan. Då talade man om dess "bitska och furiösa satir mot ett självbelåtet Välfärdssverige", men något närmare intresse för filmen som film visade man inte nu heller.

Detsamma var förhållandet när filmen tre veckor efter sin TV-premiär visades på en biograf i Stockholm. Ingen av de ordinarie filmrecensenterna hade då längre något intresse för den.

Senare kom emellertid Chaplins recension, skriven av Bengt Forslund. Han inleder med att ställa några principiella frågor: "Är en film mindre film därför att den visas i TV? Är en film mindre film därför att den producerats för TV? Finns det rentav en typ av film som lämpar sig bättre för TV än för filmduken?"

Han fortsätter med att karakterisera "Myglaren" som "den bitskaste samhällssatir svensk film vågat prestera, men samtidigt gjord med ett sånt humör att alla de, mittåt, alla vi som kände igen oss blev både träffade och roade."

Till sist återknyter Bengt Forslund till inledningens principfrågor: "Är Myglaren jämförbar med en vanlig svensk långfilm eller är den bara ett TV-program? Ja, svaret ligger enligt min åsikt i filmens målsättning. Det har i diskussionen kring filmen hävdats att knappast något kommersiellt filmbolag skulle ha velat göra film på manuskriptet och det är nog riktigt. Ty vad skulle det tjäna till att göra en film av denna typ och presentera den på biograferna där högt räknat 50 000 människor skulle se den. Bättre är den nämligen in- te - krasst sett.

Presenterad i TV däremot drabbar den någon miljon aningslösa tittare och blir för några veckor ett angeläget diskussions- ämne i hem och på arbetsplatser. Filmen har m.a.o. fungerat. Den har nått sin publik.

Man önskar verkligen att TV vågade satsa på fler projekt av det här slaget och man önskar också att fler författare och regissörer (och kritiker) insåg att en film som har något att säga endast fungerar om den når en publik."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen gjordes i första hand för visning i TV. Den spelades in under hösten 1964 och våren 1965 med långa pauser i inspelningen. Mycket filmmaterial togs upp och klipparbetet tog mycket lång tid. Inspelningen skedde i sin helhet på 16 mm smalfilm och först efter färdigställandet kopierades den upp till 35 mm-film. Det framställdes aldrig mer än en smalfilmskopia och en kopia på 35 mm av den. "Myglarens" biografpremiär ägde rum lördagen den 18 juni 1966, kl 10 på förmiddagen på porrbiografen Fenix på Drottninggatan 71 i Stockholm.

Visning på biograf var nämligen en formell förutsättning för att filmen skulle vara kvalificerad för kvalitetsbedömning av Svenska Filminstitutet. Nu fick den ingen premie, men innan dess hade en mycket upprörd debatt ägt rum mellan Filminstitutets chef Harry Schein och Jan Myrdal. Schein beskylldes för "kulturmygel" m.m. och debatten spred sig snabbt till dagspressen, som tog livlig del i den. Debatten finns i stor utsträckning redovisad i den av Jan Myrdal redigerade boken "Fallet Myglaren", där också hela filmen, bilder och text, är avtryckt in extenso.

Med den boken som utgångspunkt togs filmen upp till ny diskussion i Biodags i radio 19.10.1967 av Leif Carlsson i Svenska Dagbladet. Samtalet återges in extenso i Leif Furhammars bok "Biodags . Uppfattningar och synpunkter i radio om vår tid i filmen", Stockholm 1968.

Jan Myrdal och Rune Hassner fortsatte sitt samhällskritiska filmarbete med filmen "Hjälparen", en satir om svensk u-landshjälp. Den var också inspelad på 16 mm smalfilm och fick premiär i TV 9.2.1968, men någon uppkopiering till 35 mm-film företogs aldrig.

Inspelning

Sverige (inspelad hösten 1964 och våren 1965) 1964 1965
Stockholm Sverige
Arlanda Sverige
Düsseldorf Västtyskland

Visningar

Sverigepremiär 1966-06-18 Fenix Stockholm Sverige 86 min
TV-visning 1966-05-31 Sverige 82 min
1966-09-25 Sverige 82 min
1969-08-13 Sverige 82 min
1974-12-14 TV2 Sverige 82 min
1992-06-16 Kanal 1 Sverige 82 min

Musikstycken

Originaltitel Härliga söndag
Kompositör Bo-Göran Edling (1966)
Peter Himmelstrand (1966)
Textförfattare Bo-Göran Edling (1966)
Peter Himmelstrand (1966)
Sångare Carli Tornehave


Utmärkelser

Pris Stockholm 1966 (club 100:s pris)

Ämnesord

Cinéma-vérité
Mygleri
Samhällskritik
Satir
TV-film

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm
Längd i meter 2350


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2350


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?