Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Dom kallar oss mods
Filmtyp Långfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1968-03-25

Handling

Ett ansikte och en röst: Tompa. Han är en av Kentas och Stoffes kompisar i Stockholm. Tompa har vuxit upp på barnhem, uppfostrats på ungdomsvårdsskolor, lärt sig livet på ungdom-...

Visa hela handlingen

Press

Kritiken i Stockholms huvudtidningar var med ett undantag mycket positiv. Den uttryckte solidaritet med själva projek- tet, vilket innebar att recensenterna i huvudsak avstod från en formell...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Videotitel i Sverige

Filmteam

Medverkande

Bolag

Produktionsbolag Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Jan Lindqvist
Stefan Jarl
Distributör i Sverige (35 mm) Pallas Film AB
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Distributör i Sverige (16 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) Föreningen FilmCentrum 1995
Distributör i Sverige (köpvideo) Stefan Jarl Filmproduktion AB 1995
Distributör i Sverige (inst. video) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Laboratorium AB Nordisk Filmkopia

Handling

Ett ansikte och en röst: Tompa. Han är en av Kentas och Stoffes kompisar i Stockholm. Tompa har vuxit upp på barnhem, uppfostrats på ungdomsvårdsskolor, lärt sig livet på ungdom- sfängelser. Nu tycks han varaktigt knuten till samhällets straffmaskineri. Perioderna av frihet är korta. Men en sak är han säker på: så roligt som med modsen har han aldrig haft.

Kenta och Stoffe, två mods i övre tonåren, håller till vid T-Centralen (tunnelbanan) i Stockholms city. Där träffar de vännerna, tigger ihop till dagens mål, till öl och cigaretter. Förbipasserande knegare på väg till det dagliga arbetet avhånas medan de planlägger dagens första möte: ett ölparty i Stadshusparken. Kracks tycker om modsen för att de prövar något nytt; de gör "festliga grejor" och har "fart över sig". Men Jojje är medveten om att de lever ett liv utan morgondag. Alkoholdieten kommer till sist att knäcka dem. "Vi kommer att vara kompisar tills vi dör - i fyrtioårsåldern", säger han.

Filmarna har skaffat Kenta och Stoffe en "kvart" (övernattningsställe) i ett rivningshus på Regeringsgatan. Det är nästan lyx i deras tillvaro, där ordet hem betyder alkoholism, stryk och känslokyla. De bägge ungdomarna berättar om sig själva: utan utbildning har de fått monotona ströjobb som de snart hoppat av. Stoffes far söp sönder sig och dog på sjukhus. Kentas försökte strypa honom med en slips. Men Stoffe minns också att han tyckte det var roligt att leka hemma när han var liten.

"Brudarna" spelar en stor roll. Stoffe gillar att vara tillsammans med många flickor, men Eva, som han också ligger med, vill han ha för sig själv. "Annars är det ingen mening", tycker han.

Ibland gör de musikaliska framträdanden. Kenta kompar Stoffe på gitarr då han sjunger.

En resa till Hedemora i Dalarna företas i sällskap med Hasse. Det är vinter och de tänker hälsa på Stoffes barndomskamrat Ingvar. På tåget dricker de öl, röker hasch och håller låda. Stämningen är hög. Men i Hedemora kan de inte stanna. Där händer ingenting. Inte som i Stockholm.

I Stockholm finns Peter, som tjänar 400 kr på en dag genom att sälja knark (narkotika), och Lunkan som fått gulsot av en infekterad injektionskanyl.

Det blir sommar. Kenta och Stoffe jobbar inte och har ingenstans att bo. Deras vänskap håller på att nötas sönder. Kenta tycker inte att Stoffe är en bra polare (vän) längre. Inte sedan han börjat träffa Eva. En natt skils de. Kenta går in i en port, lägger sig där, dricker öl och tröstar sig med ett seriemagasin. Samma natt tas Stoffe om hand av polisen.

Censur

Censurnummer 204126
Datum 2016-11-30
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Kommentar DCP.


Censurnummer 106500
Datum 1968-02-13
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Aktlängder: 570-490-530-570-610 = 2770 meter.


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1 (Normalbild)
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2770 meter
Längd i minuter 101 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritiken i Stockholms huvudtidningar var med ett undantag mycket positiv. Den uttryckte solidaritet med själva projek- tet, vilket innebar att recensenterna i huvudsak avstod från en formell och estetisk värdering av filmen. "En mer konventionell kritik skulle kännas som en cynism gentemot en problematik vars lösning alla har ansvar för", skrev Carl Henrik Svenstedt i Svenska Dagbladet.

Samtliga kritiker uttryckte tillfredsställelse över att censurens krav avvisats i fråga om den ingående kärleksakten. Jurgen Schildt i AB skrev: "Återstår bara att utfärda tvenne gratulationer. Den ena till regeringsledamöterna ifråga, som besuttit erforderligt kvantum av omdöme och sunt förnuft. Den andra till Stefan Jarl och Jan Lindqvist, vilka visar hur mycket talang, sanning och öppenhet som ryms inom en bu- dget av 85.000 kronor. Och låt oss tillägga radikalism: i ordets ursprungsmening av någonting som gått till rötter- na."

"Filmen skildrar sina mods med en förtrogenhet som är spontan och enastående" fortsatte Schildt och sammanfattade: "Jarl och Lindqvist har rusat rakt ut i Stockholms verklighet, just här och just nu. De är varken pådrivare eller moralister; de berättar bara om en sekt som vantrivs i kulturen och som i denna vantrivsel, misstänker jag, är hundra gånger fantasifullare än du och jag och Svensson med portföljen. Berättelsen finns i en film som är på en gång hård och öm och som jag hoppas många ska se, om inte annat för att sova sämre om natten. 85 000 kr var priset. Sanningen behöver tydligen inte bli dyrare."

I DN skrev Mauritz Edström: "'Dom kallar oss mods' förverkligar mycket av den journalistiskt medvetna, socialt engagerande, rapporterande verklighetsskildring som vi så ofta talat om i de senaste årens filmdebatt. Ett filmskolejobb fick växa ut därför att materialet höll. Nuet talar direkt utan berättande eller dramatiserande omskrivningar. Harry Schein har heder av produktionen efter allt skäll för underlåtenhet att befordra just filmer som denna."

Filmen visade både tragiken och humorn, slagfärdigheten och insikten hos en utanförstående generation ungdomar, tyckte kritikern och avslutade med följande omdöme: "Stefan Jarls och Jan Lindqvists filmarbete är öppet och effektivt. Det bygger på medverkande mer än på iakttagelse. De talar ett fränt, hårt språk med Kentas och Stoffes hjälp. Det passerar mycket liv förbi i denna film, både berusande yra och depressivt elände. Liv som gör intryck, hugger sig fast. Det är en film jag önskar att många skall se och tänka över."

Lasse Bergström skrev i Expressen: "Den känns inte särskilt meningsfull att recensera med den aristiska måttapparaten. Som film ur den vinkeln är "Dom kallar oss mods" en hygglig övning i just verklighetsrapportering: s.k. sanningsfilm. Den är för lång och en del scener känns amatörarrangerade. Man kan se svagheterna. Men man lyssnar till detta unga Sverige i skuggan."

Carl Henrik Svenstedt i SvD trodde att censuren egentligen reagerat på filmens politiska tendens men maskerat sin reaktion genom "det naiva ingreppet mot en kärleksscen vars känslighet och fräschör står i välgörande skarp kontrast mot vad äldre regissörer tidigare åstadkommit".

Ty, menade Svenstedt under rubriken "En farlig film": "'Dom kallar oss mods' är obekväm på ett helt annat och betydligt mera genomgripande sätt: den är en total bankruttförklaring av samhällets ungdomspolitik (om nu någon genomtänkt sådan överhuvudtaget existerar) och den ifrågasätter i grunden att alla de vuxenvärldens värderingar på vilka välfärdssamhället bygger skulle ha en given prioritet framför ungdomens egna värderingar. Det är en uppifrån sett anarkistisk och därför politiskt riskabel film."

Kommentar Svensk filmografi

Det engelska låneordet "mods" syftade i filmen på en typ av socialt utslagna eller i samhällets marginaler existerande ungdomar med ett i kläder, gester och tal uttryckt avståndstagande från det borgerliga samhällets normer och trosvärden och med ett demonstrativt och ofta vitalt sätt att hålla i gång på fritiden.

Filmskoleeleverna Stefan Jarl och Jan Lindqvist fick sin fö- rsta kontakt med "Kenta" och "Stoffe" i samband med filminspelningar för ungdomsprogrammet "STÄNK" i TV 1965-66. I ett inslag, som programledningen inte accepterade, kritiserade ungdomar på barnavårdsnämndens dåvarande fritidslokal i Stockholm ("26:an", Drottninggatan 26) polisens uppträdande. Bland de mest slagfärdiga deltagarna var Kenta och Stoffe. Jarl och Lindqvist beslöt att i ett större filmreportage kartlägga den miljö de kommit i kontakt med och inledde samar- bete med Kenta och Stoffe. Projektet präglades således från början av en kollektiv arbetsform.

Svårigheterna att finansiera filmen inom den kommersiella spelfilmsmarknadens ram visade sig stora. Inget filmbolag var villigt att satsa hela det erforderliga kapitalet. Svenska Filminstitutets filmskola anslog slutligen 50 000 kr för att dess bägge elever skulle kunna sätta igång arbetet. Sedan ca 2/3 av filmmaterialet inspelats inträdde Svenska Filminstitutet som producent och täckte resterande kapitalbehov.

Inspelningen ägde rum under 1966-67 - sammanlagt tog arbetet ett och ett halvt år och kostnaderna uppgick till 88 000 kr., exklusive Lindqvists och Jarls arbetsinsats, beräknad till 30 procent av totalkostnaden. "Dom kallar oss mods" kallades därför i pressen Sveriges billigaste biograffilm. Upphovsmännen strävade medvetet att skapa en typ av lågbudgetfilmer i vilka det svenska samhället skulle kritiskt granskas men den låga kostnaden måste också ses som ett uttryck för filmskaparnas svaga förhandlingsposition på den kommersiellt inriktade filmmarknaden.

Filmpolitiska och ideologiska motsättningar mellan Jarl/Lindqvist och Filminstitutets direktör Harry Schein i fråga om biograffilmens principiella användningsområde präglade starkt en polemik mellan parterna i tidskriften Chaplin hösten 1968. Jarl/Lindqvist hävdade att filmen borde ställas i samhällsbyggandets tjänst och utnyttjas som ett redskap för kommunikation mellan de medverkande i filmen och publiken medan Schein såg filmen som ett konstnärligt uttrycksmedel för individuella tankar och drömmar.

På grund av ingripande mot filmen från censurens sida måste premiären uppskjutas. Statens Biografbyrå krävde att en kort samlagsscen skulle avlägsnas. Filmens censurkort ger följande besked härom: "Klipp: Akt III: samlagsscenerna i rullens slut (efter flickans avklädande) avlägsnas. Uppenbart stridande mot bestämmelsen i Brottsbalkens 16 kap. 11 paragraf om sårande av tukt och sedlighet." Statens Filmgranskningsråd, liksom regeringen, ansåg dock ej scenen tukt- och sedlighetssårande, varför filmen distribuerades oklippt. Betydande förhandsintresse väcktes genom pressdebatten kring biografbyråns åtgärd. Kunglig Majestäts beslut i ärendet kom den 22 mars 1968, tre dagar före filmens premiär.

Efter premiären följde debatt kring själva filmen och kring frågan om samhällets ansvar för ungdomar med avvikande socialt beteende. Ett uppmärksammat inlägg gjorde redaktören för Svensk Socialvårdstidning Curt Bergquist. Under rubriken "Ett filmdravel om slashasar" förklarade han att filmen var "ett otrevligt och onödigt påhitt". I pressen framträdande socialvårdare delade emellertid inte hans åsikter.

Filmen blev en publikframgång i Sverige och Filminstitutets jury placerade den på andra plats bland 1968 års filmer med 1,75 poäng (2:10). Det innebar ett kvalitetsbidrag på 416 081 kr. Tidskriften Chaplin tilldelade därtill Jarl och Lindqvist ett av 1968 års priser.

Till ett nytt filmprojekt om det svenska samhället räckte dock ej återbäringen för paret Jarl och Lindqvist. "Dom kallar oss mods" blev en engångsföreteelse. Materialet till den följande ofullbordade filmen sammanställdes på 70-talet till en kortfilm (30 minuter) kallad "Förvandla Sverige!", distribuerad genom FilmCentrum och visad i TV.

I England och USA distribuerades filmen under titeln "They Call Us Misfits".

Dokument om filmens tillkomst, synopsis, manuskript, stillbilder, censurprocessen, reaktionerna och debatten i pressen under våren 1968 publicerades av Stefan Jarl och Jan Lindqvist vid slutet av våren i Aldus/Bonniers Delfinserie. Volymen bar filmens titel "Dom kallar oss mods".

Visningar

Sverigepremiär 1968-03-25 Anglais Stockholm Sverige 101 min
Urpremiär 1968-03-25 Anglais Stockholm Sverige 101 min
Videorelease 1995-05 Sverige 97 min
TV-visning 1970-01-02 TV1 Sverige 97 min

Musikstycken

Originaltitel Leave Me Be
Kompositör Chris White (musik och text)
Textförfattare Chris White


Originaltitel Den glade bagarn i San Remo
Kompositör Evert Taube (1938)
Textförfattare Evert Taube (1938)


Utmärkelser

Chaplin-priset Stockholm 1968 Stefan Jarl
Stockholm 1968 Jan Lindqvist
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1968 (bidrag om 416 081,89 kr)

Ämnesord

Alkoholism
Antikapitalism
Censurdebatter
Censuråtgärd
DK Dokumentärfilm
DK Droger
DK Ungdomskultur
Dagdrivare
Debattfilm
Dokumentärfilm
Filmdebatter
Filmpolitik
Filmskolefilm
Föräldrar och barn
Hippies
Knegarsamhället
Ligister
Mods
Narkotikamissbruk
Popmusik
Samhällskritik
Slangspråk
Socialreportage
Stockholm/City
Svenskt samhälle: 1967
Tonåringar
Ungdomsförbrytare
Ungdomsskildringar

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2761


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2733


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 16 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel DOM KALLAR OSS MODS


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel DOM KALLAR OSS MODS
Tryckeri Robert E. Petersen offset-bogtryck


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Manustitel "synops". [Av] Jan Lindqvist.
Omfång 6 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel "list of English subtitles". They call us "misfits".
Omfång 58 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel "dialoglista"
Omfång 68 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 2
Dia 1
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Saknar du några uppgifter om filmen eller är det något på den här sidan som inte är korrekt? Isåfall vill vi jättegärna veta om det.
Skriv några rader till oss på redaktionen så tar vi en titt på det.

Vad gäller det?