Innehållsförteckning

Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Rekordåren 1966, 1967, 1968 ...
Filmtyp Långfilm
Kategori Dokumentär
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1969-06-02

Medverkande

Tomas Atmer
överingenjör på Stadsbyggnadskontoret

Nils Hallerby
borgarråd

Göran Sidenbladh
stadsbyggnadsdirektör

Folke Kristensson
professor vid Handelshögskolan

Albert Aronson
direktör i AB Svenska Bostäder

Hjalmar Mehr
borgarråd

Visa alla medverkande

Handling

I filmens inledning ställs några motioner från socialdemokr- atiska partidistrikt och arbetarkommuner i kontrast till det blandekonomiska samhällets faktiska utveckling. Strukturom-...

Visa hela handlingen

Press

Kritiken av denna på biografrepertoaren ovanliga film skift- ade men DN:s och Expressens recensioner var mycket positiva. Mauritz Edström (DN) framhöll att det unga film-Sverige nu var "på...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Alternativtitel

Filmteam

Medverkande

Tomas Atmer överingenjör på Stadsbyggnadskontoret
Nils Hallerby borgarråd
Göran Sidenbladh stadsbyggnadsdirektör
Folke Kristensson professor vid Handelshögskolan
Albert Aronson direktör i AB Svenska Bostäder
Hjalmar Mehr borgarråd
Bror Engström stadsfullmäktigemedlem i Nacka

Bolag

Produktionsbolag Svenska Filminstitutet/Filmskolan
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

I filmens inledning ställs några motioner från socialdemokr- atiska partidistrikt och arbetarkommuner i kontrast till det blandekonomiska samhällets faktiska utveckling. Strukturom- vandlingen fortsätter, företagskoncentrationen ökar, affärs- bankernas inflytande förstärks medan folket förlorar makten över beslutsprocesserna. Endast i ett socialistiskt samhälle kan folket få vara med och bestämma över utvecklingen, menar filmens upphovsmän.

I 1966 års regionplan för Stockholmstrakten antas invånaran- talet vid sekelskiftet ha fördubblats. Denna prognos påver- kar planläggningen av hela Sveriges industri. Arkitekter på regionplanekontoret förklarar att de bland mängden av tekni- ska alternativ är tvungna att göra ett urval som styrs av deras egna värderingar. Arkitekten och överingenjören på Stadsbyggnadskontoret Thomas Atmer tycker att de politiska partiernas långsiktiga mål för miljöplaneringen är otydliga och medger att det i stort sett är teknikerna som får omsät- ta vaga politiska idéer till verklighet. Byggnadsnämndens ordförande, borgarrådet Nils Hallerby, uttalar att meningen med stadsplaneringen är att försöka tillgodose alla önske- mål - således ej enbart kommersiella - och får bekräftelse på sin åsikt - efter förfrågan - av stadsbyggnadsdirektören Göran Sidenbladh. En ledamot av stadsfullmäktige erkänner att viktiga beslut fattas utan egentlig debatt och tror att det beror på dålig information och ont om tid.

Namnet Folke Kristensson förekommer ofta i förslaget till regionplan för Storstockholm. Kristensson, professor vid Ha- ndelshögskolan i Stockholm, intervjuas och beskriver hur han diskuterat sin regionplanemodell med arkitekter, matematike- r, statistiker, samhällsvetare, ekonomer m fl över kaffe och konjak på särskild förläggningsort. Han har kommit fram till att de internationella tätortsregionernas tillväxt inte går att stoppa utom på Kuba som är en "specialgrej". Profes- sorn understryker vikten av att politiker kan samråda i "fa- ce to face contacts" med representanter för storfinans och näringsliv. Vidare menar han, kommer viktiga beslutsfunkti- oner i framtiden att flyttas bort från Sverige - till Ham- burg och vidare söder ut på kontinenten. Bror Engström, kom- munistisk stadsfullmäktige i Nacka invänder att det inte li- gger något ödesbestämt i Kristenssons modell; den är bara ett uttryck för den kapitalistiska strukturrationalisering- en. Till storstaden inflyttade arbetare bekräftar att de tvingats lämna hemorten av brist på arbete.

Direktören i AB Svenska Bostäder Albert Aronsson (s) med ett tjugotal i textruta specificerade uppdrag tycker att nya ar- betstillfällen i storstadsregionen gynnar företagen och bor- garrådet Hjalmar Mehr (s) är angelägen om att Stockholms Ci- ty blir "ett nervcentrum för näringslivet".

En nedläggningshotad mekanisk verkstad har övertagits av de anställda. Effektiviteten och trivseln i arbetet har blivit större. Två nya maskiner har konstruerats av arbetarna.

I de nya förorterna byggs varuhusen först, sedan kommer so- cial service - om kommunen får råd. Barnen leker i varuhus- en, hemmafruarna tittar i skyltfönstren. På 4.000 bilparke- ringsplatser i Skärholmen går det 15 platser för barnparke- ring. En ung fru uttrycker sin känsla av maktlöshet inför denna miljö och andra röster vittnar om samma erfarenhet.

Censur / granskning

Censurnummer 108079
Datum 1969-05-30
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 852 meter
Kommentar (motsvarande 2130 m 35mm)


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 16 mm
Hastighet 24
Längd i meter 852 meter
Längd i minuter 78 min
Akter 2 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritiken av denna på biografrepertoaren ovanliga film skift- ade men DN:s och Expressens recensioner var mycket positiva. Mauritz Edström (DN) framhöll att det unga film-Sverige nu var "på väg att ta det ansvar som TV i sin aktuella förvir- ring och räddhåga inte tar". "När gjorde nämligen TV ett så effektivt och stridbart program om samhällsplanering som det Filmskolan presenterar i "Rekordåren 1966, 1967, 1968...", frågade Edström och definierade filmen som "en långfilm som skärpt och klart diskuterar regionplanering, beslutstyrning och därmed ytterst demokratin".

Kritikern försvarade filmen mot väntade invändningar: "Många kommer naturligtvis att säga att det här inte var särskilt djärvt, bara den vanliga vänsterkritiken. Men besvara den då, och gärna bättre än en del av de mumlanden som återges i "Rekordåren". Dessutom är denna tänkta invändning inte sär- skilt slående, för dels är filmen i sig själv en utmaning mot mediet - eftersom ett drama om samhällsplanering själv- klart anses höra hemma i TV men inte på bio - och dels är den genomförd med intelligens och ironi, något man inte hit- tar i all social och politisk debatt idag. Upplevelsernas friskhet ligger i att vi här får se talet om den samhällstillvända filmen fört ut i praktiken. Här finns debattinläggen, påståendena, de insinuanta frågorna."

Lasse Bergström (Expr) såg en parallell till Vilgot Sjömans samhällstillvända filmer. Under rubriken "Jag är nyfiken -- röd" skrev han:

"Den är provokativ och intelligent. Den lan- serar teser som är diskutabla i den positiva bemärkelsen att de måste diskuteras innan de kan avfärdas. Det är den unga, vakna generationens "Jag är nyfiken - röd".

Med utgångspunkt från 1966 års regionsplaneskiss för Storst- ockholm går denna politiska pamflettfilm i närkamp med tek- niker, stadsplanerare och politiker. Det är samma intervju- metoder som i Sjömans filmer: dvs redigeringen av intervju- erna är inte gjord för att göra de intervjuade rättvisa utan för att stödja de teser som det unga filmkollektivet är ute efter att slå fast. Man kan om man är fin i kanten tala om en manipulerad, styrd dokumentärfilm. Men den raffinerade vitsen är i så fall att huvudtesen i "Rekordåren" är att vi vanliga svenskar är manipulerade och att ändamålet helgar medlen, därför att den manipuleringen är värre."

Kurt Bergengren (AB) ansåg att de groteska inslagen i filmen (bl a professor Kristenssons jargong, NHG) "brände sönder de ungas samhällsengagemang" och trodde att resulta- tet skulle blivit bra om "filmeleverna närmat sig publiken med en saklig och tydligare information om hur planeringen av regioner och storstäder går till och sedan överlåtit åt publiken att genomskåda spelet".

SvD hade ett ledarstick av Ulf Hård af Segerstad, där han un- der rubriken "Om filmares maktmissbruk" angrep filmens upp- hovsmän för deras tillvägagångssätt: "Filmen arbetar med oju- sta metoder, den avslöjar ingen mer utpräglad förmåga hos upphovsmännen att verkligen fixera de förvisso brännande pro- blemställningarna i samhällsbyggandet, och den är ur filmiska synpunkter lekmannamässig, vilket senare må vara förlåtet när det gäller elever men oförlåtligt när man har pretentio- ner på att framträda inför offentligheten."

Skribenten efterlyste en aktivare insats från TV:s sida när det gällde belysning av samhällsfrågor och tyckte att det "brände till" i en sekvens i "Rekordåren": den där en ung fru från Skärholmen bekände sin maktlöshet i fråga om "att göra sin stämma hörd ens i de enklaste praktiska sammanhang".

Kommentar Svensk filmografi

Filmen gjordes som elevarbete vid Filminstitutets filmskola, varifrån deltog regissör, produktionsledare, fotografer och ljudtekniker. Projektet utvecklades av Lena Ewert i samarbe- te med med kand Olle Jeppson och Ann-Charlotte Hult. De två sen- are, som Lena Ewert kommit i kontakt med i Båstad under ins- pelningen av demonstrationsfilmen "Den vita sporten" (1968/14), utförde intervjuerna.

I slutet av oktober 1968 gjordes som förarbete bandinspelade intervjuer med till region- och stadsplanering för Stockhol- msområdet knutna personer. Själva filminspelningen ägde rum 11-24 november. Filmgruppen förfogade före redigeringen över originalljudband med en sammanlagd speltid på mer än 20 tim- mar. Vid filmens premiär motsvarade det slutgiltigt rediger- ade materialet en visningstid av ca 80 minuter.

Den 4 juni, två dagar efter premiären i Stockholm, stoppades filmens vidare distribution av Filminstitutets direktör Har- ry Schein. Denne gjorde gällande att de rättsliga och moral- iska åtaganden som Filminstitutet (Filmskolan) gjort gentem- ot de medverkande kränkts. Enligt en på Filmskolan utarbetad stencil tillerkändes de i förarbetet medverkande rätten att avgöra om de avsnitt i vilka de uttalade sig (de bandinspel- ade intervjuerna) skulle få utnyttjas offentligt. Något lik- nande erbjudande erhöll ej de i själva filminspelningen med- verkande. Ett par av dessa protesterade mot den redigering de utsatts för i filmen.

Visningsförbudet gav upphov till en offentlig protest från ett 30-tal filmarbetare, skådespelare och kritiker och till den häftigaste pressdebatten kring en film under hela 60-ta- let med inlägg av bl a upphovsmännen, tidningarnas kultursk- ribenter och kritiker och med författaren Jan Myrdal (AB) och Harry Schein i rollerna som huvudmotståndare. Genom män- gden av beskyllningar för censurförsök, maktmissbruk, lögner och förvanskningar kunde en skiljelinje iakttagas mellan an- hängarna av en politiskt medveten (Myrdal m fl), aggressivt samhällskritisk och etablissemangsavslöjande pamflettfilm och försvararna av det beslutsfattande samhällsskiktet, av publicistisk objektivitet och etik och av s k kvalitetsfilm (Schein m fl). Sedan Norstedts förlag åtagit sig att trycka hela det inspelade intervjumaterialet ("Rekordåren", Bokför- laget PAN/Norstedts-SFI, Stockholm 1969) och tre av de i filmen framträdande som tidigare motsatt sig distributionen - arkitekten Thomas Atm- er, borgarrådet Nils Hallerby och professor Folke Kristians- son - med anledning av tryckningsbeslutet givit klarsignal, kunde filmen så småningom visas i TV2 den 10.12.1969.

Då Filminstitutets styrelse ej ansåg "Rekordåren" svara mot dess definition av biograffilm måste ett undantagsbeslut fattas för att juryn skulle kunna bedöma den. Juryn gav fil- men 1,0 poäng men något bidrag utgick ej emedan den ej varit föremål för normal biografexploatering.

Debatten kring filmen berörde endast flyktigt regionplaneri- ngens mekanismer. Först vid mitten av 70-talet konstaterade ansvariga myndigheter att de prognoser på vilka planen bygg- de saknade verklighetsunderlag.

Inspelning

Stockholm Sverige (Stockholm med omgivningar)

Visningar

Sverigepremiär 1969-06-02 Puck Stockholm Sverige 78 min
Urpremiär 1969-06-02 Puck Stockholm Sverige 78 min
TV-visning 1969-12-10 TV2 Sverige 75 min

Ämnesord

Antikapitalism
Arbetarägda företag
Beslutsprocesser
Debattfilm
Distributionsförbud
Dokumentärfilm
Europeiska marknaden
Filmdebatter
Filmpolitik
Förortsproblem
Kommunalpolitik
Korporativism
Politisk film
Regionplanering
Samhällskritisk film
Stadsplanering
Stockholm/Skärholmen
Stockholm/regionplaneskiss 1966
Strukturrationalisering
Svenskt samhälle: 1966-1968

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm
Längd i meter 849


Typ Kopia
Bredd 16 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Slutmix
Bredd 16 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel "REKORDÅREN" 66/67/68 AB Sverige "vårt näringsliv" vems? vårt?


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 3
Album Nej


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?