Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel En passion
Filmtyp Långfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1969-11-10

Medverkande

Max von Sydow
Andreas Winkelman

Liv Ullmann
Anna Fromm

Bibi Andersson
Eva Vergérus

Erland Josephson
Elis Vergérus

Erik Hell
Johan Andersson

Sigge Fürst
Verner

Visa alla medverkande

Handling

Filmens produktionsnummer L-182 visas. En skock får ses fre- dligt betande. På taket till ett hus är en medelålders man sysselsatt med reparationer. Regissören Ingmar Bergman pres- enterar...

Visa hela handlingen

Press

I Stockholms fyra huvudtidningar tyckte kritikerna att Bergmans film visserligen i motiv och form anslöt sig till de tidigare Fåröfilmerna "Persona" (1966/18), "Vargtimmen" (1968/02) och...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel
Alternativtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
Assistent till inspelningsledare
B-foto
Rekvisita
Kläder
Smink
Specialeffekter, ljud
Mixning
Speaker

Medverkande

Max von Sydow Andreas Winkelman
Liv Ullmann Anna Fromm
Bibi Andersson Eva Vergérus
Erland Josephson Elis Vergérus
Erik Hell Johan Andersson
Sigge Fürst Verner
Svea Holst Verners fru
Annicka Kronberg Katarina, flickan i dagdrömmen
Hjördis Petterson Johans syster
Lars-Owe Carlberg
Brian Wikström Poliser
Barbro Hiort af Ornäs
Malin Ek
Britta Brunius
Brita Öberg
Marianne Karlbeck Kvinnor i drömscenen

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
Cinematograph AB
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Distributör i Sverige (digital) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017
Laboratorium FilmTeknik AB

Handling

Filmens produktionsnummer L-182 visas. En skock får ses fre- dligt betande. På taket till ett hus är en medelålders man sysselsatt med reparationer. Regissören Ingmar Bergman pres- enterar honom som Andreas Winkelman, bosatt ensam på en ö sedan någon tid. På himlen ses ett järtecken i form av tre vädersolar.

Andreas möter Johan Andersson, en fattig enstöring i granns- kapet och föreslår denne att komma över på en pratstund. An- dreas isolering bryts av en annan öbo, Anna Fromm. Hon komm- er för att ringa ett viktigt samtal på hans telefon.

Filmfiktionen bryts och Ingmar Bergman frågar skådespelaren Max von Sydow om dennes uppfattning av Andreas Winkelman. Sydow föreställer sig en man som dragit sig undan världen efter ett olyckligt äktenskap och konflikter med rättvisan. Nu försöker han dölja sin identitet.

Anna Fromm har glömt sin handväska vid besöket hos Andreas. Han passar på att läsa ett brev som sticker upp ur den. Det är skrivet av Annas make och avslöjar att äktenskapet går mot sin upplösning. Annas man - även han bärande namnet An- dreas - vill lämna henne. En fortsatt samvaro skulle kunna utlösa "fysiska och psykiska våldsamheter", skriver mannen.

En dag påträffar Winkelman en hundvalp hängande i en snara i skogen. Det tycks finnas en djurplågare på ön.

Anna bor hos Elis Vergérus och är nära vän till dennes hust- ru Eva. Under ett besök hos familjen med middag och övernat- tning lär Andreas närmare känna sina grannar. Elis är en framstående arkitekt, nyligen tilldelad uppdraget att bygga ett kulturcentrum i Milano. Trots sin berömmelse är han eg- entligen likgiltig för andra aspekter på arbetet än prestige och inkomster. Hans hobby, med tiden förvandlad till en pas- sion, är att samla fotografier av människor, tagna i de ög- onblick då de inte förställer sig. Samtidigt är han medveten om att bilderna ljuger. Eva älskar honom men känner sig helt utestängd, ett hjälplöst offer för hans dominerande vilja och kalla cynism. Elis berättar för Andreas att hustrun en tid varit älskarinna åt Annas man. Anna försöker övertyga sällskapet om sitt harmoniska äktenskap, byggt på fullstän- dig uppriktighet, men de vet att hon inte talar sanning.

Om nätterna plågas Anna av mardrömmar. Intervjuad av Bergman svarar Liv Ullmann att hon känner en stor sympati för Annas sanningskrav men det innebär också en fara: när hon inte möts av gensvar från omgivningen förfalskar hon verklighet- en.

Då Elis är bortrest anförtror sig Eva i sin övergivenhet åt Andreas och stannar hos honom en natt. Andreas får av henne veta att Annas man och parets lille son omkommit i en bilo- lycka och att Anna, som körde, skadats svårt i benet. Eva har själv en gång förlorat ett barn då hon var havande och har sedan aldrig fått några.

En av bönderna på ön finner åtta av sina får sargade till döds. Befolkningen riktar sina misstankar mot Johan Anders- son. Han lever ensam och har varit på mentalsjukhus efter att ha förlorat ett rättsmål.

Elis införlivar Andreas i sin fotosamling, ger honom ett uppdrag och ordnar på ett förödmjukande sätt upp hans dåliga affärer. Andreas avtvingas dessutom upplysningarna att han suttit i fängelse för checkbedrägerier, rattfylleri och po- lismisshandel.

Anna och Andreas flyttar ihop. Förhållandet präglas inte av djupare lidelse men är ganska lyckligt. Anna berättar detal- jerat om sitt äktenskap och om den svåra olyckan. En gång lämnade mannen henne men Anna letade rätt på honom och tog honom tillbaka.

För Johan Andersson förvärras situationen utan att någon tycks kunna ingripa. Han får hotelsebrev där han utpekas som mördare. I sitt hus ser Anna och Andreas på TV hur polische- fen i Saigon skjuter ned en tillfångatagen gerillasoldat. Anna försöker få Andreas att erkänna att han haft ett för- hållande med Eva men han nekar.

Bibi Andersson beskriver Eva som en kvinna helt utan känsla av egenvärde. Hon tror att Eva kommer att försöka begå själ- vmord men överleva, befriad från sitt gamla jag.

Polisen finner Johan död i sin stuga. Han har hängt sig. I ett efterlämnat brev till Andreas berättar han att några pe- rsoner utsatt honom för en hemsk behandling och tvingat hon- om att bekänna nidingsdåden på ön. Då Anna ber för Johan kallar Andreas det dålig teater.

Förhållandet mellan Anna och Andreas fräts långsamt sönder. Han flyr in i dagdrömmar och reser sin svaghet, sitt själ- vförakt och sina misslyckanden likt en mur omkring sig.

Erland Josephson beskriver Elis Vergérus: en man som anser att han är totalt likgiltig både i egna och andras ögon. Att förfasa sig över människornas dårskap betraktar han som hyc- kleri. Han har bestämt sig för att deras lidande inte skall hålla honom vaken om nätterna.

Våldet bryter in i Annas och Andreas samliv. Anklagad för att ha ljugit om sitt äktenskap förlorar Andreas besinning- en, hugger efter Anna med yxan och slår henne. Uppskakade drar de sig in i stugan. En brandbil far förbi. Någon har tänt på en ladugård, en häst har bränts till döds. Anna häm- tar Andreas i bil vid brandplatsen. I bilen begär han att få bli fri, att få sin ensamhet tillbaka. Deras förhållande är byggt på lögner, menar han, och berättar att han läst brevet i hennes väska. Hon tycks förlora herraväldet över fordonet och Andreas griper tag om ratten samtidigt som han anklagar henne för att försöka döda honom på samma sätt som den förre maken. Anna svarar vädjande att hon kommit för att be om förlåtelse. Förlamad av misstro vet Andreas inte vilken väg han skall gå och sjunker slutligen till marken medan regis- sörens röst förklarar: - Den här gången kallades han Andreas Winkelman.

Censur

Censurnummer 108495
Datum 1969-10-10
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar En kopia på videokassett


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2770 meter
Längd i minuter 101 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

I Stockholms fyra huvudtidningar tyckte kritikerna att Bergmans film visserligen i motiv och form anslöt sig till de tidigare Fåröfilmerna "Persona" (1966/18), "Vargtimmen" (1968/02) och "Skammen" (1968/18) och låg vid sidan av den dagsaktuella, samhällskritiska trenden i svensk film men re- gissören demonstrerade denna gång en ny vitalitet i iscensä- ttningen och en större öppenhet och lättillgänglighet i tan- kebyggnaden. Recensenterna underströk att Bergman lyckats mycket väl med färgen i denna hans andra färgfilm efter "För att inte tala om alla dessa kvinnor" (1964/05). Liv Ullmann fick mycket starka lovord för sin insats.

Under rubriken "Människan är en sorgsen kannibal" talade Jurgen Schildt (AB) om Bergmans mästerskap: "På sina håll och framför allt kanter är det kärt just nu att fnysa åt fö- reteelsen Ingmar Bergman, att betrakta honom som passerad och otidsenlig. Kort sagt att räkna ten and out och speja efter nyare attraktioner. Bortser vi från det moderiktiga i den uppfattningen - inbegripet åsikten att professionalism är fult - stämmer det naturligtvis att Bergman inte är en konstnär som ömsar skinn i onödan. Men det gör inte Godard eller Buñuel eller Antonioni heller. Och vem vill tvinga dem? (-) Så låt oss lämna moderniteten därhän och pränta ner en personlig mening: att Bergman inom det psykologiska kamm- arspelets snäva ramar fortfarande uppvisar det enda mäster- skap den svenska filmen äger."

Om filmens ton och tema skrev Schildt: "Det kanske enda rik- tigt nya i denna nya Bergmanfilm (-) är berättelsens ton, dess värme, dess underbart gestaltade möten mellan människor i betryck och mellan skådespelare som uppvisar den hos Berg- man unika växelverkan mellan disciplin och frihet. Analysen och den freudianska rekvisitan har, tycks det, fått stå til- lbaka för själva upplevelsen: den upplevelse som helt enkelt säger att det är svårt att leva. (-) I "En passion" förmed- las den erfarenheten med konsekvens, med smärta, med en röst som invaggar oss i oro och som vi motståndslöst avlyss- nar."

Mauritz Edström (DN) konstaterade under rubriken "Bergman diktar vidare på sin gamla ö" att filmskaparen uppehöll sig vid samma motiv - människans främlingskap - som i sina tidi- gare filmer. Ändå tyckte kritikern att "En passion" delvis såg ut som en ny film. Den öppnade sig på ett fruktbarare sätt mot åskådaren, och regissören lät publiken komma närma- re människorna i filmen än förr. Edström tyckte däremot inte att skådespelarintervjuerna blev så givande eftersom kommen- tarerna helt stannade "vid en psykologisk tolkning innanför berättelsens ram". "Det hade varit mera spännande om de lyc- kats bryta upp filmen och därmed åstadkomma en bro från ön till fastlandet", menade han.

Lasse Bergström (Expr) ville i likhet med Jurgen Schildt fö- rsvara Bergman mot den väntade kritiken från den samhällsen- gagerade opinionen: "Det kommer säkert att finnas personer som om "En passion" måste säga att den är ointressant därför att den är privat eller sluten därför att den utspelar sig på en karg ö och inte har ett ord att säga om det svenska fastlandet som det ser ut i Vilgot Sjömans "Ni ljuger" (1969/23), i "Misshandlingen" (1969/25) eller varför inte i "Rekordåren" (1969/13), alla filmer med viljan att böka om i den sociala vardagen omkring oss, alla stimulerande och vik- tiga därför att de hjälper oss att se utåt och upptäcka sku- ggsidorna i välfärden. Men själens dunkla natt kan aldrig bli ett ointressant fenomen och människornas sviktande för- måga att leva med varandra (-) kan aldrig avföras från kons- tens världskarta, utom möjligen av Mao."

Enligt Bergström var "En passion" "den tätaste, mänskligt rikaste film Ingmar Bergman någonsin gjort". "I djupet av bilderna finns en stor ömhet eller en stor förtvivlan: rös- ter som hörs, rörelser som känns, liv som är oss nära", skrev kritikern och slutade: "En passion: Bergmans. Den sve- per med oss den här gången."

Kommentar Svensk filmografi

Filmen inspelades på Fårö hösten 1968. Den hade samtidig premiär utanför Stockholm i Uppsala (Skandia) och Visby (Röda Kvarn).

Ingmar Bergmans TV-pjäs "Reservatet" och "En passion" synes ha vuxit fram ur ett större gemensamt arbetsmaterial. Våren 1968 utskrev Bergman för Svensk Filmindustri ett manuskript med beteckningen L-182 och titeln "ANNANDREAS". Förslag till scener ur ett äktenskap av Ingmar Bergman". I detta fanns en kvartett (två par) vars öden var sammanflätade och vilkas förnamn överensstämde såväl med namnen i pjäsen som med fil- mens namn. En av kvinnorna hette f ö Anna Fromm. En mängd element i denna ursprungliga version av L-182 återfinns i filmen men i grova drag överensstämde manuskriptet närmast med "Reservatet". En senare version av L-182, daterad augus- ti 1968, bär titeln "En passion". Detta manuskript överens- stämmer väsentligen med filmen men olikheter föreligger, bl a är slutet annorlunda. Den i PAN-serien (Norstedts Förlag) tryckta versionen är identisk med sistnämnda manuskript. Händelser och upplevelser berättas här i jagform av Andreas Winkelman.

Världsdistributionen av "En passion" sköttes av det amerika- nska bolaget United Artists. Tidningen Expr var inte nöjd med bolagets marknadsföring: "Trots sin nya språkdräkt är det samma gamla schabloner som vädras: En film från Sveri- ge - det där landet av kåta självmordskandidater som har svinkallt utanför stugknuten men desto varmare i sängen."

Filmen visades utom tävlan under Cannesfestivalen våren 1970 och mottogs mycket positivt av de franska kritikerna. I ap- ril samma år hade Bergman tilldelats ett specialpris av den katolska juryn vid internationella filmveckan i Valladolid i Spanien, avsedd för filmer med religiöst eller allmänmäns- kligt innehåll. Han erhöll dessutom manusförfattarnas pris. I en omröstning i USA i december 1970 om årets bästa film, i vilken 22 New Yorktidningars, radio- och TV-stationers samt tidskrifters kritiker deltog, kom "En passion" på andra plats efter "Five Easy Pieces" ("Fem lätta sycken", svensk premiär 15.3.1971).

"En passion" distribuerades i England 1970 under titeln "A Passion" och i USA samma år under titeln "The Passion of Anna".

Svenska Filminstitutets jury tilldelade filmen 2,0 poäng. Det innebar delad 4:e plats med "Harry Munter" (1969/32) bland sammanlagt 11 premierade filmer. 303.255 kronor utde- lades i kvalitetsbidrag.

Inspelning

Fårö Sverige 1968-09-26 1968-12-08

Visningar

Sverigepremiär 1969-11-10 Spegeln Stockholm Sverige 101 min
TV-visning 1979-04-22 TV2 Sverige 97 min
2001-07-05 SVT1 Sverige 97 min
Urpremiär 1969-11-10 Spegeln Stockholm Sverige 101 min
Festivalvisning 2008-01-30 Capitol Göteborg Sverige 101 min
TV-visning 1979-04-22 TV2 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Musik i urval


Utmärkelser

National Society of Film Critics 1970 Ingmar Bergman (bästa regi)
Office Catholique Internationale du Cinéma Valladolid 1970 (festival för religiösa filmer)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1970 (bidrag om 303 255,25 kr)

Ämnesord

Arkitekter
Bilolyckor
DK Drama
Djurplågeri
Drömsekvens
Främlingskap
Fårö
Kammarspel
Kulturförakt
Lidandet
Livslögnen
Mardrömmar
Metafilm
Misshandel
Otrohet
Religion
Sverige och u-land
Synd och skuld
Äktenskapsdrama

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt ljud
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2770


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2742


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2741


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2770


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2770


Typ Lågkontrastkopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2770


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Ingmar Bergman EN PASSION
Tryckeri Uddeholms Offset


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel ingmar bergman's PASSION
Tryckeri Uddeholms Offset


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel EN PASSION
Tryckeri Robert E. Petersen offset-bogtryck


Bestånd Manuskript

Typ Synopsis
Manustitel En passion. Film av Ingmar Bergman.
Omfång 56 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Annandreas. Förslag till scener ur ett äktenskap av Ingmar Bergman
Omfång 164 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel L-182 en film av Ingmar Bergman.
Omfång 26 s. + 3 s. produktionsuppgifter och rollista.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel A passion. English dialogue list.
Omfång 31 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Annandreas. Förslag till scener ur ett äktenskap av Ingmar Bergman.
Omfång 143 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Svensk dialoglista. En passion. En film av Ingmar Bergman.
Omfång 29 s. Rollista och produktionsuppgifter (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel En passion. Engelsk version. A passion. Subtitles: Alain Blair.
Omfång 49 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 18
Färg papper SET
Bakombild papper 1
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program folio
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Franska


Typ Program
Språk Svenska


Typ Program
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?