Innehållsförteckning

Grundfakta

Originaltitel Klabautermanden
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1969-11-30

Medverkande

Hans Stormoen
Asbjørn Bauta, kapten på Ariel

Claus Nissen
Asthor Asbjørnsen, matros

Allan Edwall
Tor, den sjuke matrosen

Peter Lindgren
styrmannen

Margit Carlqvist
sjuksköterskan

Visa alla medverkande

Handling

Skonerten Ariel går i frakt mellan Skandinavien och Medelha- vsländerna kring sekelskiftet. Ombord styr den åldrige skep- paren Asbjørn Bauta med hård hand. Han är en inbunden männ- iska...

Visa hela handlingen

Press

Med undantag för Mario Grut i AB var reaktionerna i Stockholms huvudtidningar på Henning Carlsens behandling av Sandemoses tema mycket negativa. Han- serik Hjertén (SvD) var hård i sin...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Samproduktionstitel
Svensk premiärtitel
Internationell titel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Teknisk rådgivare
Scripta
Scenario
Inspelningsledare
Produktionsassistent
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Rekvisita
Kläder
Smink
Klädassistent

Medverkande

Lise Fjeldstad Inger
Hans Stormoen Asbjørn Bauta, kapten på Ariel
Claus Nissen Asthor Asbjørnsen, matros
Allan Edwall Tor, den sjuke matrosen
Peter Lindgren styrmannen
Margit Carlqvist sjuksköterskan
Erling Dalsborg juden
Knud Hilding besättningsman på Ariel
Jørgen Langebæk besättningsman på Ariel
Gunnar Strømvad besättningsman på Ariel
Ole Søgaard Klaus Bornholmeren
Torben Færch yngste lättmatrosen
Ove Petersen skeppspojken
Flemming Dyjak Esbjørn, fästmannen
Ole Larsen tulltjänsteman
Kim Andersen Arnor, Ingers son

Bolag

Produktionsbolag Henning Carlsen (Danmark)
Nordisk Films Kompagni A/S (Danmark)
Sandrew Film & Teater AB
Teamfilm A/S (Norge)
Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film & Teater AB
Laboratorium Johan Ankerstjerne A/S

Handling

Skonerten Ariel går i frakt mellan Skandinavien och Medelha- vsländerna kring sekelskiftet. Ombord styr den åldrige skep- paren Asbjørn Bauta med hård hand. Han är en inbunden männ- iska utan kontakt med manskapet och med växande tungsinne efter hustruns död.

Besättningen fruktar olyckor och undergång. En matros är ob- otligt sjuk i syfilis. Asthor, den yngste ombord, ser på sin vakt vålnaden av en kvinna svept i en tunn klädnad. Alla vä- ntar på "Klabautermannen" som skall komma en dag och gråtan- de gå akteröver i insikten om att skeppet är dödsdömt.

Skeppet lossar i den danska hamnen Svendborg där den unga Inger bor. Hon har vuxit upp i Bautas hem och efter hustruns död har han drömt om en framtid tillsammans med henne. Bauta friar till henne men hon avvisar honom, hon har redan en fä- stman i stan. Oförmögen att böja sig inför verkligheten enl- everar skepparen Inger och våldtar henne ombord. Därefter håller han henne inlåst.

Besättningen tycker sig höra gråt från kajutan. En dag lyckas Inger komma över den sovande Bautas nyckel och ta sig ut. Männen ombord beskyddar henne och den maktlöse Bauta är på väg att kasta sig i havet. Men Inger hindrar honom, hen- nes hat kräver tid för att bli tillfredsställt. Hon gifter sig med Bauta men tillåter honom inte längre att komma nära henne.

Den sjuke dör och begravs i havet, en ny man mönstrar på. Efter en tid föder Inger en son som växer upp på skeppet. Å- ren går och Bauta sjunker allt djupare i förödmjukelse. Bes- ättningen bryr sig knappast längre om honom. De bevakar Ing- er och varandra, den ende hon tycks närmare anförtro sig åt är Asthor.

Efter åtta år får Bauta en frakt på Svendborg. Inger går i land och söker upp sin fästman. För honom är deras förbindel- se ett avslutat kapitel.

Skeppet seglar åter mot Medelhavet. Styrmannen ser ett jär- tecken på himlen och kastar sig i havet. Under lastning i hamn besöker Bauta en bordell. Asthor, som ser sin växande lidelse för Inger besvarad, spårar upp Bauta och dödar honom för att hämnas kränkningen. Men innan kniven träffar Bautas strupe får han veta att sonen inte är hans utan frukten av Ingers förbindelse med fästmannen.

Tillbaka ombord firar Asthor och Inger friheten med en kärle- ksnatt. Men ingenting håller nu längre samman manskapet och disciplinen upplöses. Utan någon vid rodret seglar skeppet i kvav.

Censur / granskning

Censurnummer 108631
Datum 1969-11-25
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 2790 meter
Kommentar Aktindelning: 610-575-565-515-525 = 2790 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2790 meter
Längd i minuter 102 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Med undantag för Mario Grut i AB var reaktionerna i Stockholms huvudtidningar på Henning Carlsens behandling av Sandemoses tema mycket negativa. Han- serik Hjertén (SvD) var hård i sin utdömning: "En filmares frihet gent- emot ett litterärt verk är naturligtvis tillåten och ibland nödvändig. Men när man inte fångat ett dyft av kärnan i den bok man använt är det inte längre fråga om frihet utan om talanglös klåfingrighet. Det är fallet med 'Klabauterman- nen'." Hjertén fortsatte med specificerade invändningar: "Det finns ingen must och färg i filmen. Carlsen får inte ut mycket av briggen Ariels framfart, av strapatser och raseri- utbrott, av skepparens onaturliga äktenskap, eller av det ö- vernaturliga och sagoaktiga. Allt detta som hos Sandemose ger en dimension av öde och utstötthet och speglar ett åter- kommande personligt motiv hos honom. Klabautermannen som va- rslar om undergång lyser i alla bemärkelser med sin frånva- ro. (-) Nej, det har blivit en tämligen meningslös historia. Och när Carlsen låter vattnet spruta in i det sjunkande far- tyget samtidigt med en orgasm går filmen definitivt i kvav. Billigare än så kan man inte handskas med Sandemoses visio- ner."

Mauritz Edström (DN) undrade om Carlsen riktigt visste vad han ville säga med filmen, det fanns "någonstans i botten en oklarhet om motiven" som regissören försökte skyla över med teknik: "I oförmågan att förlösa det han är ute efter mixt- rar Henning Carlsen till bilderna, som löper krångliga vägar utefter vant och tåg, däck och mast på samma sätt som när han försökte göra tvättinrättningen filmisk i "Kattorna" (1965/3). Skildringen hackas upp i korta scener, där berättel- sen aldrig hinner växa."

Lasse Bergström (Expr) upplevde en alldeles död film trots Carlsens uppenbara ambitioner: "Jag kan, men vill in- te, ringa in Carlsens alla ambitioner, den medvetna gråhet- en, havsoändligheten kring människans småttigheter osv. Men jag tror inte nordisk film får vara riktigt så här bedövande trist om den vill överleva. Och jag tror inte att Sandemose ska filmas av människor som inte kan återge hans vildhet, hans vrede och hans farliga skratt."

Men Mario Grut (AB) ville se en kvalitet i tristessen: "Den är svart och ödesmättad och liksom innesluten i en ständig skymning. Långsam och tät som en grekisk tragedi. Tung som en isländsk saga." Även om han saknade Sandemoses "furia" menade Grut att regissören "ändå gjort en på många sätt sto- rslagen film": "Den är ärlig i sin känsla. Den är okonstlad och rak och det den saknar av Sandemoses psykologiska drama- tik har den vunnit i episk enkelhet. Den är långsam i berät- tartempot men aldrig långdragen. Den dröjer kvar i sina bil- der men aldrig spänningslöst. Det är en dov och sorgtyngd film. Men sorgen har en kraft som griper."

Kommentar Svensk filmografi

I en artikel på kultursidan i Expressen (16.8.1969) redogjo- rde Johannes Væth för symboliken bakom filmens titel. Namnet kommer från plattyskans "klabautern" - hamra - och "klabauter- mannen" uppträdde i två skepnader: "dels som en skeppstomte, nissen i stormasten, oftast ofarlig, som dock ibland löper amok och mördar med sin hammare, dels som en väldig skugg- skepnad som rastlös vandrar över haven och bådar skeppsbrott och död". I en intervju, citerad i artikeln, beskrev Sandemose honom på följande sätt: "Klabautermannen som symbol blir ett uttryck för hur sjömän under sin livskamp försöker komma till rätta med tillvaron och förvandlar sin oreflekte- rade skräck till konkret fattbara begrepp."

Sandemoses bok publicerades 1927. I en intervju i Film og Kino (norsk, 6-7/1969) framhävde Carlsen att det inte rörde sig om en filmatisering av Sandemoses bok, utan om en film "inspirerad av den".

Inspelningen ägde rum (båt- och havsscenerna) på en för änd- amålet inköpt och omsorgsfullt restaurerad tysk skonert (byggd 1919) vid namn "Odysseus" (Berlingske Tidende 7.9.19- 68). I lastrummet byggde man upp kajuta och manskapsutrymmen så att man kunde filma i ateljé ombord. För att få rätt atm- osfär kring skådespelarna seglade man i ett par veckor innan tagningar startades. Exteriörer togs i Svendborg i Danmark, i Tvedestrand och Arendal i Norge samt i Jugoslavien. På grund av alltför vackert väder drog produktionen ut på tiden och blev avsevärt dyrare än beräknat. Man överskred den pla- nerade budgeten på 1,8 miljoner DKr med 900.000 och stannade på 2,7 miljoner DKr.

Danska Filmfonden gav en kvalitetspremie på 260.000 DKr.

Förhoppningarna på en internationell prestigeframgång för denna skandinaviska samproduktion grusades vid filmfestival- en i Berlin sommaren 1969, där mottagandet blev svalt.

Henning Carlsen tillägnade filmen den kände polske filmmusi- kkompositören och jazzmusikern Krzysztof Komeda (1931-1969) med vilken han tidigare samarbetat i "Svält" (1966/11) och "Människor möts och ljuv musik uppstår i hjärtat" (1967/26). Komeda dog i sviterna efter en olycka 23.4.1969.

Förlaga

Originaltitel Klabautermanden (Roman)
Författare Aksel Sandemose


Inspelning

1968-09-08 1969-01-20
Nordisk Films Kompagnis ateljé Hellerup Danmark
Svendborg Danmark
Tvedestrand Norge
Arendal Norge

Visningar

Sverigepremiär 1969-11-30 Grand Stockholm 102 min
Urpremiär 1969-07-27 Dagmar Köpenhamn Västtyskland 102 min
Annan visning 1969-09-25 Gilme Oslo Norge 102 min

Ämnesord

Coproduction: dansk-svensk-norsk
Döden
Filmad litteratur
Fosterbarn
Havet
Historisk rekonstruktion
Mord
Segelfartyg
Sekelskiftet
Sjömän
Skeppare
Vidskepelse
Våldtäkter
Vålnader
Äktenskapsskildring

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2784


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2786


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild Huvudtext
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ Huvudtext
Bredd 35 mm


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Klabautermanden efter Aksel Sandemose's roman (udkast) til drejbog. Poul Borum Henning Carlsen.
Omfång 78 s.
Språk Danska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Klabautermanden. Efter Aksel Sandemoses roman, drejebog. Henning Carlsen.
Omfång 171 s. Rollista och miljölista (2 s.) ingår.
Språk Danska


Typ Dialoglista
Manustitel Der Klabautermann - Dialogliste.
Omfång 12 s.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Klabautermannen.
Omfång 9 s. Ändringar och tillägg (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Tyska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?