Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Äppelkriget : En glad & mystisk film om Änglamarks öden & äventyr
Filmtyp Långfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk
Sverigepremiär 1971-12-18

Medverkande

Per Grundén
Jean Volkswagner, direktör

Gösta Ekman
Sten Wall, art director i PR-firman Swedish Public Relation

Per Waldvik
Hans Nilsson, mobilt utebud

Yvonne Lombard
Kerstin Gustafson, kommunalfullmäktiges ordförande

Herr K
Tore Gustafson, affärsinnehavare, hennes man

Monica Zetterlund
Anna Lindberg

Visa alla medverkande

Handling

I ett landskap av svenska kullar stannar en vräkig bil. Ut kliver Jean Volkswagner, tysktalande direktör, och Sten Wall, art director i en PR-firma. Kan man tänka sig ett bättre ställe...

Visa hela handlingen

Press

Lysande i enskildheter men mer tveksam som helhet, var det allmänna omdömet. Dock roligare än det mesta i film-Sverige, ansåg nästa alla. "Det finns en generös bukett av gags och...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Inspelningsledare
B-foto
Stillbildsfoto
Biträdande fotograf
Elektriker
Passare
Ljussättare
Optisk printer
Musikarrangör
Dirigent
Scenografiassistent
Rekvisita
Kläder
Maskör
Perukmakare
Pyrotekniker
Klippassistent
B-ljud
Ljudassistent
Ljudläggning
Mixning
Förtexter

Medverkande

Per Grundén Jean Volkswagner, direktör
Gösta Ekman Sten Wall, art director i PR-firman Swedish Public Relation
Per Waldvik Hans Nilsson, mobilt utebud
Yvonne Lombard Kerstin Gustafson, kommunalfullmäktiges ordförande
Herr K Tore Gustafson, affärsinnehavare, hennes man
Monica Zetterlund Anna Lindberg
Håkan Serner Eberhard Lindberg, Annas bror
Hans Alfredson Severin Lindberg, Annas bror
Birgitta Andersson Luft-Hanna Lindberg
Anne-Marie Nyman Agnes Lindberg
Nils Ahlroth Gustav Lindberg
Nils Nittel Bert Lindberg
Mariette Fransson Janet Lindberg, Annas kusin / skogsrå
Martin Ljung Åke Lindberg, Annas kusin
Max von Sydow Roy Lindberg, Annas kusin
Tage Danielsson Bernhard Lindberg, Annas kusin
Sture Ericson Larsson i Tofta (s), riksdagsman
Ingvar Ottoson Werner Affeman, privatchaufför
Gus Dahlström reklamfilmsregissörn
Carl-Uno Sjöblom ballongförsäljarn i reklamfilm för pilsnern Pilner
Thord Carlsson Urban Thorsell, tjänsteman på Naturvårdsverket
Jan Wirén Wilén, skomakarn
Leif Ernhagen gatuarbetarn
Folke "Spuling" Lindh Hilding Bly, cykelreparatörn
Inger Pehrsson cykelreparatörns maka
Tomas Dyfverman Hjalmar, mannen i äppelträdet
Crüll Fältström brevbärarn
Tomas Alfredson greven
Bo Segerstedt grevens betjänt
Lotta Ågrup den lilla flickan i reklamfilmen
Inez Almerfors filmscriptan
Gunnar Svensson mannen med plastpåsen och paraplyet
Ronald F. Hoiseck direktör B.G. Rumford
Per I. Gedin fönsterputsarn
Roy Sund badmästarn
Karl Erik Flens Valfrid Paulsson
Evald Bennerup mannen i hemlighuset
Manfred Månsson Alfred Persson, grishandlarn
Erik Zetterström den välklädde herrn
Moltas Erikson kentauren Kent Aurén
Per-Erik Lindorm jockeyen på häst nr 13
- Ej krediterade:
Lars Orup Lars Orup, tv-kommentator
Åke Hägerdal Änglamarksbo
Edith Aspegren Änglamarksbo
Anna Greta Persson Änglamarksbo
Lars Svanberg filmfotografen (endast ben)
Knut Malmström
Ingvar Eriksson
Jesper Danielsson liten pojke på väg ut från pissoar
Bengt Nilsson
Bengt Haslum medlem av Naturvårdsverkets styrelse
Folke Eng medlem av Naturvårdsverkets styrelse
Lars Malgefors medlem av Naturvårdsverkets styrelse
Håkan Norlén medlem av Naturvårdsverkets styrelse
Birgitta Hylander sekreterare i Naturvårdsverkets styrelse
Lillemor Lysell medlem av Naturvårdsverkets styrelse
Astri Taube vitklädd kvinna
Evert Taube vitklädd man

Bolag

Produktionsbolag AB Svenska Ord
SF-Produktion AB
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (DVD) SF Home Entertainment 2009
Laboratorium AB Film-Labor
Utrustning Profilm AB
Smink Firma Carl M. Lundh AB

Handling

I ett landskap av svenska kullar stannar en vräkig bil. Ut kliver Jean Volkswagner, tysktalande direktör, och Sten Wall, art director i en PR-firma. Kan man tänka sig ett bättre ställe för ett popcorn-stånd! utbrister Wall.

Volkswagner håller med Walls assistans på att leta mark till ett semesterparadis som inte ska stå ett mellaneuropeiskt Deutschneyland efter.

Wall leder ett möte med traktens befolkning och går igenom projekteringsplanerna. Många människor är oroliga, men entusiasmen är desto större hos Kerstin Gustafsson, kommunalfullmäktig, och hennes man Tore, affärsinnehavare. Wall har skrivit en petition till statsmakterna och ber alla närvarande att skriva på den.

Mopedbudet Hans Nilsson kommer hem till Anna Lindberg och berättar vad som är på färde. Hon bor i ett idylliskt beläget hus med sina bröder Eberhard, bygdeoriginal, och Severin, uppfinnare. Med gemensam uppfinningsrikedom lyckas de fyra få tag på Walls petition, och Anna skriver dit ett inte, innan den postas.

Men sabotaget rör inte Volkswagner i ryggen. Han säger sig ha regeringen på sin sida i alla fall.

Volkswagner ger Wall i uppdrag att göra upp med markägarna i trakten. Wall ska köpa till varje pris.

Hans Nilsson är än en gång välinformerad och vänder sig till Anna som genast börjar intrigera med sina bröder.

Wall möter markägare efter markägare, och alla är lika omöjliga. Det är Severin Lindberg som i skilda förklädnader stoppar varje affärsuppgörelse.

Volkswagner lyckas dock köpa bygdens slott.

Medan motståndet mot det tilltänkta semesterparadiset växer, genomför Kerstin Gustafsson en taktisk manöver. Projektet förs över på ett svenskt bolag under gustafssonsk kontroll.

Tillsammans med Hans beger sig Anna hem till sina kusiner Åke och Roy. En gång fanns det också en tredje kusin, Bernhard, berättar hon, och det var för honom det såg ut att gå riktigt väl i livet. Han lyckades med allt. Men i en mörk tid försökte de alla tre att hänga sig, och än en gång gick det väl för Bernhard. Han lyckades Åke och Roy överlevde.

Anna och Hans kommer till Åkes och Roys ensligt belägna gård, och hon övertalar kusinerna att frambesvärja Luft-Hanna och Agnes ur långt tidigare lindbergska generationer. Agnes blir synlig endast som en tunn sky.

Luft-Hanna och Agnes skickas till naturvårdsverket för ingripande. Luft-Hanna släpper Agnes fri i ett sammanträdesrum, där alla människor snabbt blir euforiska av kärlek till naturen. Men då inträder Valfrid Paulsson iklädd gasmask. Ordningen återställs, och det beslutas om exploateringstillstånd till Swedish Deutschneyland Bulvanbolag.

Wall råkar i konflikt med Volkswagner, sedan denne bestämt sig för att bränna ned slottet. Wall ansluter sig till Deutschneyland-motståndarna och tar kontakt med Anna. För att rädda slottet gäller det att snarast få tag i en massa pengar. Anna har genast en idé om hur detta ska gå till.

Via Luft-Hanna får Anna kontakt med ännu en gammal lindbergare, farbror Bert, som lånar ut ett magiskt svärd, och beväpnad med detta skickas Hans i väg ut i ödemarken.

För att klara det mest akuta hotet -- nedbrännandet av slottet -- anropar Anna sedan ytterligare en gammal släkting, Gustav Lindberg, en jätte med huvudet i höjd med molnen.

Hans har kommit till en grotta, där han med svärdet sticker ned en skräcködla. Sedan börjar han borra med en tryckluftsborr i grottväggen.

Elden har redan börjat ta sig, när Gustav Lindberg kommer till slottet. Från sin höga höjd pissar han på lågorna, och elden slocknar.

Hans har återvänt från sin expedition med säckar fulla av guld. Anna och Wall tar med sig både honom och guldet till den gustafssonska trädgården, där stora delar av bygdens folk har samlats. Anna vill göra affär, och Tore Gustafsson accepterar genast, när han ser allt guldet.

Makarna Gustafsson tvistar om guldet i närvaro av Volkswagners chaufförsklädde torped. Det är mitt guld! säger Tore. Det var mitt bolag:

Ja, men jag ärver, säger Kerstin.

Torpeden skjuter Tore, och Kerstin säger: Nu ärvde jag.

Kerstin har åkt i väg med Volkswagner i hans bil. De stannar i en skog, där ett plötsligt ljud får honom att lämna bilen. Han får syn på en huldra som lockar honom allt djupare in i skogen.

Efter en stund har Kerstin inte ro att ensam sitta kvar i bilen. Hon går in i skogen, där Näcken uppenbarar sig.

Huldran har kört slut på Volkswagners krafter. Han faller -- och förvandlas till en stenstod. Bingo! säger hon och är sedan försvunnen.

Också Kerstin håller på att förlora krafterna. Näcken gäckar henne.

I samma skog rustas det till picknick. En hel hop naturälskare har samlats, många klädda i vitt, och mitt bland dem finns Anna och Hans som ett oskuldsfullt brudpar.

Kerstin närmar sig picknicken med uppbådande av sina sista krafter.

Även Ncäken deltar i festligheterna, när deltagarna viftar adjö till biopubliken.

En amerikan stannar sitt dollargrin på en av bygdens jungfruliga kullar. This is the place! säger han.

Därefter hörs Sven-Bertil Taube sjunga "Änglamark".

Censur

Censurnummer 110590
Datum 1971-12-10
Åldersgräns Barntillåten


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2830 meter
Längd i minuter 103 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Lysande i enskildheter men mer tveksam som helhet, var det allmänna omdömet. Dock roligare än det mesta i film-Sverige, ansåg nästa alla.

"Det finns en generös bukett av gags och infall i Äppelkriget som jag verkligen inte skulle vilja vara utan.

Men jag känner mig mindre övertygad av helheten. I denna film står alla glada lekare med herr Alfredson själv i spetsen och riktar trollspöt mot oss, inte in mot sin film. Det kittlar trevligt i skrattmusklerna men jag tycker nog att man saknar en konsekvens, även i det underliggande allvaret.

Det är ju tyvärr bara i den ofarliga sagans värld som man kan driva våra miljöförstörare på flykten med trolldom, lekfullhet och Evert Taube." (Lasse Berg!ström i Expr)

"Att se Äppelkriget, HasseåTages nya film, är en fortskridande och snabbt skiftande förnöjelse. Ett helt nöjesliv koncentrerat i och till en enda skapelse, som får en att ständigt förflytta förtjusningen till olika nivåer och uttrycksformer: man myser, man gurglar skrattet eller låter det flabba ut, eller man tar det inåt -- att det rymmer insikter eller avsikter som känns nyttiga och stärkande.

Det kan också vara andra förträffliga och roande gränsfall mellan dikt och liv, sådana som Monica Zetterlunds ljuva häxa, Håkan Serners vattenbegjutna Näcken, kusinerna Martin Ljung och Max von Sydow.

Som inlägg i naturvårdsdebatten är filmen naturligtvis mer roande än den förmår oroa. För även om regissören Tage Danielsson på ett klyftigt sätt lyfter slutackorden ut mot vår ännu orörda och fagra sommarnatur, är det ändå svårt att ta Äppelkriget på allvar. Den får skylla sig själv!" (Sven E Olsson i Arbetet)

"Hans Alfredsons och Tage Danielssons nya film är ofta mycket rolig och ibland litet ihålig. Därtill är den samhällskritisk och miljövårdande på ett sätt som i varje fall hänger med i de dagsaktuella svängarna. (--) Äppelkriget har, som möjligen framgått av ovanstående, blivit en muntration för protestanter, en blandning av komik, saga, karikatyrer och s k budskap.

Dess svagheter ligger inte nödvändigtvis i det förhållandet att filmen mindre är film i vanlig mening -- vilket alltså ställer krav på kontinuitet och stadga och konsekvens -- än nummerrevy. Utan i det faktum att ett antal av nummerrevyns nummer inte håller måttet.

(--) i den sista tredjedelen (--) tycks HasseåTage helt enkelt åka kana. (--)

HasseåTage saknar inte generositet de heller; när de orkar och spånorna räcker till. Och när allt kommer omkring; visst har man roligt. Om inte fullt och helt så ändå styckevis och delt. Vackert så i en tid när den svenska filmen -- i den mån den existerar -- vant sig av med förmågan att stava till humor." (Jurgen Schildt i AB)

"Det är ett svårt konststycke det strävsamma paret gett sig in på, och det är därför ett sant nöje att konstatera att de till stora delar lyckats mycket väl. Visst finns där ett mindre antal longörer och skämt!upprepningar, men i stort och väsentligt sett har Äppelkriget blivit en nöjsam och rolig film, och det är då så mycket mer glädjande då film-Sverige alltför länge varit tämligen humorfritt. (-)

Äppelkriget har blivit en trivsam film om ett allvarligt problem, och det är kanske den typen av protest som biter bäst och når flest -- för Äppelkriget är en film som ni bör se, gärna med era barn (-)." (Hans Schiller i SvD)

Kommentar Svensk filmografi

Äppelkriget blev en publik framgång.

Evert Taubes nyskrivna ledmotiv "Änglamark" blev oerhört populär, inte minst på skiva.

I en intervju i Chaplin 9/71 svarar Hans Alfredson och Tage Danielsson på Lars-Olof Löthwalls frågor:

"Hur kom ni på idén till Äppekriget?

DANIELSSON: Egentligen hade vi ett annat jobb på gång men vi tyckte att det skulle vara förbaskat roligt att göra en film. Det var länge sedan sist. Hasse hade läst Tolkiens 'Sagan om ringen' och fått futt på fantasin.

ALFREDSON: Det är det här med sagans underbara värld som alltid trollbundit mig. Inte barnsagan så mycket, men naturmystiken och mysticismen över huvud taget. Varför ska man inte syssla med sånt också i modern film?

DANIELSSON: Det var en drift hos oss att efter några handfasta revyer göra något som inte var så realistiskt. Vi är väl lite trötta på det alltför skomakarrealistiska.

Filmen handlar om Deutschneyland, ett konglomerat mellan Disneyland och Deutschland.

ALFREDSON: Namnet är fullt med associationer. När vi gjorde vår första film, Svenska bilder, bodde vi rätt mycket på Röstånga gästgivaregård som ligger i en av de vackraste trakter Skåne har. När vi nu senast var på turné åkte vi tillbaka för att se hur mycket som hade förändrats. Medan vi satt och käkade lunch dök det upp en kille, PR-man. Han undrade om vi ville vara med och skriva en broschyr om Röstånga, om att det var väldigt bra där och så . . .

Han var en av eldsjälarna bakom ett projekt att förvandla den vackra Nackarpsdalen till något, som skulle kallas Dennisland. Det skulle alltså bli något slags Disneyland men med seriefiguren Dennis som huvudfigur i stället för Musse Pigg och Kalle Anka. Det skulle förmodligen byggas upp stora betong-Dennisar ute i naturen, man skulle slå upp karuseller och tivolistånd överallt . . .

Det är något generellt över hela världen. Människor söker efter ett Mallorca överallt. Om vi nu skulle gå med i EEC har det talats om att Sverige skulle bli något slags Norrland, ett jättefritidsområde, semesterbyar och allt sånt där.

DANIELSSON: Då är tanken den att ingen frågar naturen, vad den vill.

Det har vi gjort.

ALFREDSON: Man ser bara dom kortsiktiga perspektiven. Man uppfattar ögonblickligen att det är pengar i turismen.

Men vinsten är inte entydig.

Den går ju för det första bara i vissa människors fickor, nämligen till ägarna av affärer och mark. Övriga förlorar. Spanska bönder, som bor i närheten av stora turistområden upplever det bara genom att deras matvaror har blivit mångdubbelt dyrare.

Inkomstkällan är onekligen dubiös. Man måste vara ytterligt försiktig med att använda turismen enbart som en inkomstkälla. Det är självklart att människor som bor i Ruhr-området och engelska kolgruvedistrikt måste kunna få fritidsområden någonstans. Visst kan Sverige öppna sina gränser, men det måste ske med en djävla eftertanke.

Hur kom ni på tanken att låta naturen slå tillbaka?

DANIELSSON: Det är väl ganska nära. Det finns ju aldrig någon som på ett meningsfullt sätt frågar folket som bor i en blivande turisttrakt vad det tycker och tänker. Hade Sturup haft en representant som kunnat massmedias och myndigheters irrgångar hade vi kanske sluppit detta grova ingrepp i naturen.

Steget därifrån och till att låta naturen prata för sig själv är inte långt.

ALFREDSON: Naturen har redan talat. Man läser i tidningarna att dricksvattnet är livsfarligt på sina ställen i Sverige.

DANIELSSON: Det är Neptun som slagit till.

Sedan skrev ni manus ganska fort?

DANIELSSON: Jobbar fort gör vi alltid. På en månad ungefär blev manus färdigt. Men då hade vi hållit på att diskutera det ungefär lika lång tid. Det är inte betydelsefullt hur lång tid det tar.

När ni sedan kommer till filmproduktionsstadiet, träder då Hasse i bakgrunden och Tage i förgrunden som regissör?

DANIELSSON: Det är en sanning med modifikation. Jag tycker det i våra filmer är helt onödigt att sätta ut regissör. Jag står visserligen för det rent praktiska regijobbet men hela tiden vi filmade var regin ett samarbete mellan Hasse och mig.

ALFREDSON: Samarbetet gäller inte bara mig. Det gäller fotograf och alla andra som är med.

Det är ett ständigt stormöte på minst två personer.

Det gäller för regissören att välja och vraka bland alla de förslag som kommer in. Jag tror filmregi har förändrats mycket sedan han med stövlarna gick omkring. Vad var det han hette? Steinberg? von Stroheim? Nej, Josef von Sternberg.

DANIELSSON: Det har alltid varit så att Hasse skött mycket av det praktiska, dekor och kläder och sånt. I den här filmen har Hasse varit lika mycket sysselsatt med kommande scener och dekorer som jag har varit med ögonblicket.

Era manus är fulla i vänsterkanten förmodar jag?

DANIELSSON: I varje fall finns där grundtankarna till hur saker ska utformas praktiskt.

ALFREDSON: Det har inte varit någon improviserad inspelning. Vi har haft ett noggrant spelschema över fler än sextio spelplatser . . ."

Inspelning

1971-08-16 1971-10-15
Europa Film Studio Sundbyberg Sverige
Tomelilla, Skåne Sverige
Äsperöd, Skåne Sverige
Centralbadet Stockholm Sverige
Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1971-12-18 Spegeln Stockholm Sverige 103 min
TV-visning 1993-05-07 TV2 Sverige 99 min
1995-05-06 Kanal 1 Sverige 99 min
1997-12-20 SVT2 Sverige 99 min
1999-07-25 SVT1 Sverige 99 min
2001-11-18 SVT1 Sverige 99 min
2004-01-12 SVT1 Sverige 99 min
2005-02-15 SVT1 Sverige 99 min
2006-05-25 SVT1 Sverige 99 min
Urpremiär 1971-12-18 Spegeln Stockholm Sverige 103 min
Dvd-release 2009-06-03 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Änglamark
Kompositör Evert Taube (1971)
Textförfattare Evert Taube (1971)
Sångare Sven-Bertil Taube (filmens inledning och avslutning)


Originaltitel Mirrabooka marsch
Kompositör Evert Taube (1929)
Textförfattare Evert Taube (1929)


Originaltitel Solig morgon
Kompositör Evert Taube (1960)
Textförfattare Evert Taube (1960)


Originaltitel Sjösalavals
Kompositör Evert Taube (1941)
Textförfattare Evert Taube (1941)


Originaltitel Calle Lång dansar portugis
Kompositör Evert Taube (1946)
Textförfattare Evert Taube (1946)


Originaltitel Diktaren och Tiden
Kompositör Evert Taube (1946)
Textförfattare Evert Taube (textbearbetning 1946 efter Shakespeare)


Originaltitel Julius och Mariella
Kompositör Evert Taube (1967)
Textförfattare Evert Taube (1967)


Originaltitel Byssan lull
Textförfattare Evert Taube (1919)
Arrangör Evert Taube (musikbearbetning 1919)


Originaltitel Möte i monsunen
Kompositör Evert Taube (1935)
Textförfattare Evert Taube (1935)


Originaltitel Stockholmsmelodi
Kompositör Evert Taube (1941)
Textförfattare Evert Taube (1941)
Framförs av Evert Taube (deklameras)


Originaltitel Kantareller
Kompositör Herman Palm (1907)
Textförfattare Jeanna Oterdahl (1907)
Sångare Bengt Haslum


Originaltitel Det stod en lind på min faders gård
Framförs av Folke Eng


Originaltitel En vårvisa
Textförfattare Elsa Beskow (1916)
Framförs av Lillemor Lysell (deklameras)


Originaltitel Pierina eller Blå anemonerna
Kompositör Evert Taube (1949)
Textförfattare Evert Taube (1949)
Sångare Thord Carlsson
Folke Eng
Lars Malgefors
Håkan Norlén
Lillemor Lysell


Originaltitel Fritiof Anderssons paradmarsch
Kompositör Evert Taube (1929)
Textförfattare Evert Taube (1929)
Sångare kör


Originaltitel Bal på Skeppsholmen
Kompositör Evert Taube (1925)
Textförfattare Evert Taube (1925)


Originaltitel Min älskling (du är som en ros)
Kompositör Evert Taube (1943)
Textförfattare Evert Taube (1943 - efter Robert Burns dikt "A Red, Red Rose")


Originaltitel Nocturne
Kompositör Evert Taube (1948)
Textförfattare Evert Taube (1948)


Originaltitel Calle Schewens vals
Kompositör Evert Taube (1931)
Textförfattare Evert Taube (1931)
Sångare Martin Ljung
Max von Sydow
Birgitta Andersson
Monica Zetterlund
Hans Alfredson
Evert Taube
kör


Utmärkelser

Pris Malmö 1974 Hans Alfredson (studieförbundet Vuxenskolans Skånedistrikts kulturutmärkelse 'glasugglan', utformad av konstnären Bengt Orup, för idén och utformningen av filmen)
Guldbagge Stockholm 1972 Högsta kvalitetspoäng (Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag om 605 981 kr)
Stockholm 1972 Bästa skådespelerska Monica Zetterlund (för roller i denna film och i Nybyggarna)
Stockholm 1972 Bästa regi Tage Danielsson (priset även kumulativt)
Chaplin-priset Stockholm 1971 Hans Alfredson
Stockholm 1971 Tage Danielsson

Ämnesord

Affärsinnehavare
Art director
Bygdeoriginal
Chaufförer
DK Komedi
Direktörer
Dödsfall
Huldra
Kommunalfullmäktig
Markexploatering
Miljöförstöring
Mord
Mordbränder
Naturexploatering
Naturförstöring
Näcken
Självmord
Sommarland
Springpojke
Statens naturvårdsverk
Turism
Uppfinnare

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2806


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2808


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2801


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2830


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2830


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm
Längd i meter 2830


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 2830


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Lindberg
Omfång 105 s. rollista (2 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 14
Färg papper SET
Bakombild papper 1
Dia 4
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Saknar du några uppgifter om filmen eller är det något på den här sidan som inte är korrekt? Isåfall vill vi jättegärna veta om det.
Skriv några rader till oss på redaktionen så tar vi en titt på det.

Vad gäller det?