Äppelkriget (1971)

Media (1 st)

Hasse Alfredson är hyperaktiv, Monica Zetterlund häxa och Nils Ahlrot fyrtio 40 meter hög i klassiker där tyskar vill bygga Deutschneyland i Änglamark.

Nils Ahlroth är en fyrtio meter hög bonde som kissar på ett brinnande slott, en älva som är för tjock för att bli synlig är dimma i en väska, Birgitta Anderson har en kaja som telefonlur, Hasse Alfredson är den första som sett daggmaskar bli intima, den duktiga Tage Danielsson hänger sig medan hans misslyckade bröder Max von Sydow och Martin Ljung inte klarar av detsamma, Håkan Serner sitter i en vattentunna och talar som ett slagrört orakel, Monica Zetterlund gör bilmotorer till jättebullar och dansar vals med Evert Taube …

"Kaufen, kaufen, kaufen, kaufen, kaufen – um jeden preis!" Här ska skövlas, kosta vad det kosta vill. Direktör Volkswagner, i brun läderrock, vita handskar och stålbågade glasögon, ska köpa det paradisiska svenska Änglamark. Hugga ner, platta till, gjuta över. Så många kommer att störta till nöjesanläggningen Deutschneyland att man måste ha en flygterminal också. Där rök bokskogen. "Kartoffelkücherei! [pommes frites-stånd]" skriker Gösta Ekman och pekar på en avsats vid ett vattenfall. Han är PR-agent i pilotsolglasögon och discoskjorta och ska snart ha affären i hamn. Trodde han ja.

Idén om Deutschneyland fick Hasse Alfredson och Tage Danielsson på värdshuset i Röstånga. En PR-man kom fram till deras bord och frågade om de ville skriva en text i en broschyr om bygden. Han visade sig vara en av eldsjälarna bakom idén att bygga ett Dennisland i den undersköna Nackarpsdalen; en nöjesvärld döpt efter seriefiguren. Han fick skriva sin broschyr själv.

Äppelkriget blev en publiksuccé och Taubes specialskrivna "Änglamark" en klassiker. Kritikerna hade roligt åt skämten men saknade konsekvens. Den oskuldsfullt leende Håkan Serner står och spolar vatten över sig med kläderna på. "Nämen en låda. Så pratar Severin. Gul. Och säcken är precis lika. Och så har du säcken och lika stor så stoppar han fel då." Den här filmen saknar konsekvens som automatisk skrift saknar konsekvens. Allvar och ansvar – Äppelkriget är gjord i en tid då samhällsengagemang inte fick se hur tokigt ut som helst.  "För oss är det som är roligt bra", sa Danielsson.

"Det var en drift hos oss att efter några handfasta revyer göra något som inte var så realistiskt. Vi är väl lite trötta på det alltför skomakarrealistiska" säger Danielsson i en intervju där Alfredson också pratar om sagor och naturmystik. Filmens ursprungliga titel var Äppelkriget – en glad & mystisk film om Änglamarks öden och äventyr.
 
Alfredson och Danielsson kunde mycket om stumfilm. Fotografen Lars Svanberg berättar om tekniken i Äppelkriget:

"Hur gör man en scen med en 40 meter hög jätte i helbild som talar i synk med två personer vid hans fötter? Vi diskuterade åtskilliga lösningar, som frontprojektion och inkopiering. […] Vi beslöt oss för att göra som de gamla stumfilms¬mästarna: direkt i kameran.

Vi är så bortskämda med dagens optiska printer-effekter att vi glömt bort vilka underbara magiska tricks som kan göras direkt i kameran. Genom att använda samma optiska illusion som Georges Méliès gjorde i slutet på 1890-talet placerade vi jätten (Nils Ahlroth) i en modell av stensättningen Ales stenar (som scenografen hade gjort på två dagar) alldeles framför kameran, och de två andra skådespelarna ungefär 40 m längre bort, mycket noga injusterade till modellen i förgrunden. De kunde höra jättens röst genom en walkie-talkie på marken. […] När den här bilden klipptes ihop med halvbilder och närbilder tagna med ett ännu extremare vidvinkel ur grodperspektiv blev illusionen perfekt […]

Eftersom vi lyckats så bra med exteriörbilderna av jätten fortsatte vi med fler tricks gjorda i kameran. Vi körde kameran (Mitchell Mark II) baklänges och kunde få stenblock att jaga filmens bov genom skogen, och när han föll till marken kunde blommor och buskar växa över och snärja in honom. Jag […] kunde inte låta bli att försöka jobba med trick i kameran, som man gjorde förr. […]"

Nina Widerberg (2018)

 

 

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Änglamark, folktro och det förgiftade samhället – svenska miljöfilmer"

Läs mer om denna film i vår artikel "Hasseåtage – de gemensamma filmerna (del 1 av 3)"

Läs mer om denna film i vår artikel "Martin Ljung 100 år"

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Äppelkriget : En glad & mystisk film om Änglamarks öden & äventyr
Svensk premiärtitel	Äppelkriget
Distributionstitel	Omenasota (Finland) Äppelkriget (Norge) Apfelkrieg (Östtyskland)

Regi	Tage Danielsson
Manus	Hans Alfredson Tage Danielsson
Produktionsledare	Tomas Dyfverman
Foto	Lars Svanberg
Musik	Evert Taube
Scenograf	Ulf Axén
Klippning	Wic' Kjellin Thomas Holéwa
Ljudtekniker	Christer Furubrand
Scripta	Mona Haskel
Inspelningsledare	Ann-Mari Jartelius
B-foto	Roland Sterner
Stillbildsfoto	Roland Sterner (ej krediterad)
Biträdande fotograf	John O. Olsson (som John Olsson)
Elektriker	Ulf Björck Henry Mattsson
Passare	Per Carleson
Ljussättare	Hans Rinning
Optisk printer	Bo Westerlund (printereffekter)
Musikarrangör	Gunnar Svensson
Dirigent	Gunnar Svensson
Scenografiassistent	Anders B. Åberg (modeller)
Rekvisita	Anna Asp
Kläder	Inger Pehrsson
Maskör	Bengt Ottekil
Perukmakare	Bengt Ottekil
Pyrotekniker	Gunnar Ousbäck
Klippassistent	Peter Camitz (ej krediterad) Christin Loman (ej krediterad)
B-ljud	Gösta Dahlgren
Ljudassistent	Gösta Dahlgren
Ljudläggning	Christer Furubrand Per Carleson Mikael Holéwa (ej krediterad)
Mixning	Sven Fahlén (ej krediterad) Lars Klettner
Förtexter	Vidar Forsberg (ej krediterad)

Per Grundén	Jean Volkswagner, direktör
Gösta Ekman	Sten Wall, art director i PR-firman Swedish Public Relation
Per Waldvik	Hans Nilsson, mobilt utebud
Yvonne Lombard	Kerstin Gustafson, kommunalfullmäktiges ordförande
Sten Kärrby (som Herr K)	Tore Gustafson, affärsinnehavare, hennes man
Monica Zetterlund	Anna Lindberg
Håkan Serner	Eberhard Lindberg, Annas bror
Hans Alfredson	Severin Lindberg, Annas bror
Birgitta Andersson	Luft-Hanna Lindberg
Ann-Marie Nyman	Agnes Lindberg
Nils Ahlroth	Gustav Lindberg
Nils Nittel	Bert Lindberg
Mariette Fransson	Janet Lindberg, Annas kusin / skogsrå
Martin Ljung	Åke Lindberg, Annas kusin
Max von Sydow	Roy Lindberg, Annas kusin
Tage Danielsson	Bernhard Lindberg, Annas kusin
Sture Ericson	Larsson i Tofta (s), riksdagsman
Ingvar Ottoson	Werner Affeman, privatchaufför
Gus Dahlström	reklamfilmsregissörn
Carl-Uno Sjöblom	ballongförsäljarn i reklamfilm för pilsnern Pilner
Thord Carlsson	Urban Thorsell, tjänsteman på Naturvårdsverket
Jan Wirén	Wilén, skomakarn
Leif Ernhagen	gatuarbetarn
Folke "Spuling" Lindh	Hilding Bly, cykelreparatörn
Inger Pehrsson	cykelreparatörns maka
Tomas Dyfverman	Hjalmar, mannen i äppelträdet
Crüll Fältström	brevbärarn
Tomas Alfredson	greven
Bo Segerstedt	grevens betjänt
Lotta Ågrup	den lilla flickan i reklamfilmen
Inez Almerfors	filmscriptan
Gunnar Svensson	mannen med plastpåsen och paraplyet
Ronald F. Hoiseck	direktör B.G. Rumford
Per Gedin (som Per I. Gedin)	fönsterputsarn
Roy Sund	badmästarn
Karl Erik Flens	Valfrid Paulsson
Evald Bennerup	mannen i hemlighuset
Manfred Månsson	Alfred Persson, grishandlarn
Erik Zetterström	den välklädde herrn
Moltas Erikson	kentauren Kent Aurén
Per-Erik Lindorm	jockeyen på häst nr 13
-	Ej krediterade:
Lars Orup	Lars Orup, tv-kommentator
Åke Hägerdal	Änglamarksbo
Edith Aspegren	Änglamarksbo
Anna Greta Persson	Änglamarksbo
Lars Svanberg	filmfotografen (endast ben)
Knut Malmström
Ingvar Eriksson
Jesper Danielsson	liten pojke på väg ut från pissoar
Bengt Nilsson
Bengt Haslum	medlem av Naturvårdsverkets styrelse
Folke Eng	medlem av Naturvårdsverkets styrelse
Lars Malgefors	medlem av Naturvårdsverkets styrelse
Håkan Norlén	medlem av Naturvårdsverkets styrelse
Birgitta Hylander	sekreterare i Naturvårdsverkets styrelse
Lillemor Lysell	medlem av Naturvårdsverkets styrelse
Astri Taube	vitklädd kvinna
Evert Taube	vitklädd man

Produktionsbolag	AB Svenska Ord
	SF-Produktion AB
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2019
Distributör i Sverige (DVD)	SF Home Entertainment	2009
Laboratorium	AB Film-Labor
Utrustning	Profilm AB		(filmbuss m. alla mod. bekv.heter)
Smink	Firma Carl M. Lundh AB





I ett landskap av svenska kullar stannar en vräkig bil. Ut kliver Jean Volkswagner, tysktalande direktör, och Sten Wall, art director i en PR-firma. Kan man tänka sig ett bättre ställe för ett popcorn-stånd! utbrister Wall.

Volkswagner håller med Walls assistans på att leta mark till ett semesterparadis som inte ska stå ett mellaneuropeiskt Deutschneyland efter.

Wall leder ett möte med traktens befolkning och går igenom projekteringsplanerna. Många människor är oroliga, men entusiasmen är desto större hos Kerstin Gustafsson, kommunalfullmäktig, och hennes man Tore, affärsinnehavare. Wall har skrivit en petition till statsmakterna och ber alla närvarande att skriva på den.

Mopedbudet Hans Nilsson kommer hem till Anna Lindberg och berättar vad som är på färde. Hon bor i ett idylliskt beläget hus med sina bröder Eberhard, bygdeoriginal, och Severin, uppfinnare. Med gemensam uppfinningsrikedom lyckas de fyra få tag på Walls petition, och Anna skriver dit ett inte, innan den postas.

Men sabotaget rör inte Volkswagner i ryggen. Han säger sig ha regeringen på sin sida i alla fall.

Volkswagner ger Wall i uppdrag att göra upp med markägarna i trakten. Wall ska köpa till varje pris.

Hans Nilsson är än en gång välinformerad och vänder sig till Anna som genast börjar intrigera med sina bröder.

Wall möter markägare efter markägare, och alla är lika omöjliga. Det är Severin Lindberg som i skilda förklädnader stoppar varje affärsuppgörelse.

Volkswagner lyckas dock köpa bygdens slott.

Medan motståndet mot det tilltänkta semesterparadiset växer, genomför Kerstin Gustafsson en taktisk manöver. Projektet förs över på ett svenskt bolag under gustafssonsk kontroll.

Tillsammans med Hans beger sig Anna hem till sina kusiner Åke och Roy. En gång fanns det också en tredje kusin, Bernhard, berättar hon, och det var för honom det såg ut att gå riktigt väl i livet. Han lyckades med allt. Men i en mörk tid försökte de alla tre att hänga sig, och än en gång gick det väl för Bernhard. Han lyckades Åke och Roy överlevde.

Anna och Hans kommer till Åkes och Roys ensligt belägna gård, och hon övertalar kusinerna att frambesvärja Luft-Hanna och Agnes ur långt tidigare lindbergska generationer. Agnes blir synlig endast som en tunn sky.

Luft-Hanna och Agnes skickas till naturvårdsverket för ingripande. Luft-Hanna släpper Agnes fri i ett sammanträdesrum, där alla människor snabbt blir euforiska av kärlek till naturen. Men då inträder Valfrid Paulsson iklädd gasmask. Ordningen återställs, och det beslutas om exploateringstillstånd till Swedish Deutschneyland Bulvanbolag.

Wall råkar i konflikt med Volkswagner, sedan denne bestämt sig för att bränna ned slottet. Wall ansluter sig till Deutschneyland-motståndarna och tar kontakt med Anna. För att rädda slottet gäller det att snarast få tag i en massa pengar. Anna har genast en idé om hur detta ska gå till.

Via Luft-Hanna får Anna kontakt med ännu en gammal lindbergare, farbror Bert, som lånar ut ett magiskt svärd, och beväpnad med detta skickas Hans i väg ut i ödemarken.

För att klara det mest akuta hotet -- nedbrännandet av slottet -- anropar Anna sedan ytterligare en gammal släkting, Gustav Lindberg, en jätte med huvudet i höjd med molnen.

Hans har kommit till en grotta, där han med svärdet sticker ned en skräcködla. Sedan börjar han borra med en tryckluftsborr i grottväggen.

Elden har redan börjat ta sig, när Gustav Lindberg kommer till slottet. Från sin höga höjd pissar han på lågorna, och elden slocknar.

Hans har återvänt från sin expedition med säckar fulla av guld. Anna och Wall tar med sig både honom och guldet till den gustafssonska trädgården, där stora delar av bygdens folk har samlats. Anna vill göra affär, och Tore Gustafsson accepterar genast, när han ser allt guldet.

Makarna Gustafsson tvistar om guldet i närvaro av Volkswagner. Det är mitt guld! säger Tore. Det var mitt bolag:

Ja, men jag ärver, säger Kerstin. 

Volkswagner skjuter Tore, och Kerstin säger: Nu ärvde jag.

Kerstin har åker iväg med Volkswagner i hans bil. I en skog förvandlas deras motor till en stor bulle och de kommer inte längre. Volkswagner lämnar bilen. Han får syn på en huldra som lockar honom allt djupare in i skogen.

Efter en stund har Kerstin inte ro att ensam sitta kvar i bilen. Hon går in i skogen, där Näcken uppenbarar sig.

Huldran har kört slut på Volkswagners krafter. Han faller -- och förvandlas till en stenstod. Bingo! säger hon och är sedan försvunnen.

Också Kerstin håller på att förlora krafterna. Näcken gäckar henne.

I samma skog rustas det till picknick. En hel hop naturälskare har samlats, många klädda i vitt, och mitt bland dem finns Anna och Hans som ett oskuldsfullt brudpar.

Kerstin närmar sig picknicken med uppbådande av sina sista krafter.

Även Näcken deltar i festligheterna, när deltagarna viftar adjö till biopubliken.

En amerikan stannar sitt dollargrin på en av bygdens jungfruliga kullar. This is the place! säger han.

Därefter hörs Sven-Bertil Taube sjunga "Änglamark".

(redigerad 2020-01-07, texten publicerades ursprungligen i bokverket Svensk Filmografi)

Censurnummer	110590
Datum	1971-12-10
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2830 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2830 meter
Längd i minuter	103 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Lysande i enskildheter men mer tveksam som helhet, var det allmänna omdömet. Dock roligare än det mesta i film-Sverige, ansåg nästa alla.

"Det finns en generös bukett av gags och infall i Äppelkriget som jag verkligen inte skulle vilja vara utan.

Men jag känner mig mindre övertygad av helheten. I denna film står alla glada lekare med herr Alfredson själv i spetsen och riktar trollspöt mot oss, inte in mot sin film. Det kittlar trevligt i skrattmusklerna men jag tycker nog att man saknar en konsekvens, även i det underliggande allvaret.

Det är ju tyvärr bara i den ofarliga sagans värld som man kan driva våra miljöförstörare på flykten med trolldom, lekfullhet och Evert Taube." (Lasse Berg!ström i Expr)

"Att se Äppelkriget, HasseåTages nya film, är en fortskridande och snabbt skiftande förnöjelse. Ett helt nöjesliv koncentrerat i och till en enda skapelse, som får en att ständigt förflytta förtjusningen till olika nivåer och uttrycksformer: man myser, man gurglar skrattet eller låter det flabba ut, eller man tar det inåt -- att det rymmer insikter eller avsikter som känns nyttiga och stärkande.

Det kan också vara andra förträffliga och roande gränsfall mellan dikt och liv, sådana som Monica Zetterlunds ljuva häxa, Håkan Serners vattenbegjutna Näcken, kusinerna Martin Ljung och Max von Sydow.

Som inlägg i naturvårdsdebatten är filmen naturligtvis mer roande än den förmår oroa. För även om regissören Tage Danielsson på ett klyftigt sätt lyfter slutackorden ut mot vår ännu orörda och fagra sommarnatur, är det ändå svårt att ta Äppelkriget på allvar. Den får skylla sig själv!" (Sven E Olsson i Arbetet)

"Hans Alfredsons och Tage Danielssons nya film är ofta mycket rolig och ibland litet ihålig. Därtill är den samhällskritisk och miljövårdande på ett sätt som i varje fall hänger med i de dagsaktuella svängarna. (--) Äppelkriget har, som möjligen framgått av ovanstående, blivit en muntration för protestanter, en blandning av komik, saga, karikatyrer och s k budskap.

Dess svagheter ligger inte nödvändigtvis i det förhållandet att filmen mindre är film i vanlig mening -- vilket alltså ställer krav på kontinuitet och stadga och konsekvens -- än nummerrevy. Utan i det faktum att ett antal av nummerrevyns nummer inte håller måttet.

(--) i den sista tredjedelen (--) tycks HasseåTage helt enkelt åka kana. (--)

HasseåTage saknar inte generositet de heller; när de orkar och spånorna räcker till. Och när allt kommer omkring; visst har man roligt. Om inte fullt och helt så ändå styckevis och delt. Vackert så i en tid när den svenska filmen -- i den mån den existerar -- vant sig av med förmågan att stava till humor." (Jurgen Schildt i AB)

"Det är ett svårt konststycke det strävsamma paret gett sig in på, och det är därför ett sant nöje att konstatera att de till stora delar lyckats mycket väl. Visst finns där ett mindre antal longörer och skämt!upprepningar, men i stort och väsentligt sett har Äppelkriget blivit en nöjsam och rolig film, och det är då så mycket mer glädjande då film-Sverige alltför länge varit tämligen humorfritt. (-)

Äppelkriget har blivit en trivsam film om ett allvarligt problem, och det är kanske den typen av protest som biter bäst och når flest -- för Äppelkriget är en film som ni bör se, gärna med era barn (-)." (Hans Schiller i SvD)

Kommentar Svensk filmografi

Äppelkriget blev en publik framgång.

Evert Taubes nyskrivna ledmotiv "Änglamark" blev oerhört populär, inte minst på skiva.

I en intervju i Chaplin 9/71 svarar Hans Alfredson och Tage Danielsson på Lars-Olof Löthwalls frågor:

"Hur kom ni på idén till Äppekriget?

DANIELSSON: Egentligen hade vi ett annat jobb på gång men vi tyckte att det skulle vara förbaskat roligt att göra en film. Det var länge sedan sist. Hasse hade läst Tolkiens 'Sagan om ringen' och fått futt på fantasin.

ALFREDSON: Det är det här med sagans underbara värld som alltid trollbundit mig. Inte barnsagan så mycket, men naturmystiken och mysticismen över huvud taget. Varför ska man inte syssla med sånt också i modern film?

DANIELSSON: Det var en drift hos oss att efter några handfasta revyer göra något som inte var så realistiskt. Vi är väl lite trötta på det alltför skomakarrealistiska.

Filmen handlar om Deutschneyland, ett konglomerat mellan Disneyland och Deutschland.

ALFREDSON: Namnet är fullt med associationer. När vi gjorde vår första film, Svenska bilder, bodde vi rätt mycket på Röstånga gästgivaregård som ligger i en av de vackraste trakter Skåne har. När vi nu senast var på turné åkte vi tillbaka för att se hur mycket som hade förändrats. Medan vi satt och käkade lunch dök det upp en kille, PR-man. Han undrade om vi ville vara med och skriva en broschyr om Röstånga, om att det var väldigt bra där och så . . .

Han var en av eldsjälarna bakom ett projekt att förvandla den vackra Nackarpsdalen till något, som skulle kallas Dennisland. Det skulle alltså bli något slags Disneyland men med seriefiguren Dennis som huvudfigur i stället för Musse Pigg och Kalle Anka. Det skulle förmodligen byggas upp stora betong-Dennisar ute i naturen, man skulle slå upp karuseller och tivolistånd överallt . . .

Det är något generellt över hela världen. Människor söker efter ett Mallorca överallt. Om vi nu skulle gå med i EEC har det talats om att Sverige skulle bli något slags Norrland, ett jättefritidsområde, semesterbyar och allt sånt där.

DANIELSSON: Då är tanken den att ingen frågar naturen, vad den vill.

Det har vi gjort.

ALFREDSON: Man ser bara dom kortsiktiga perspektiven. Man uppfattar ögonblickligen att det är pengar i turismen.

Men vinsten är inte entydig.

Den går ju för det första bara i vissa människors fickor, nämligen till ägarna av affärer och mark. Övriga förlorar. Spanska bönder, som bor i närheten av stora turistområden upplever det bara genom att deras matvaror har blivit mångdubbelt dyrare.

Inkomstkällan är onekligen dubiös. Man måste vara ytterligt försiktig med att använda turismen enbart som en inkomstkälla. Det är självklart att människor som bor i Ruhr-området och engelska kolgruvedistrikt måste kunna få fritidsområden någonstans. Visst kan Sverige öppna sina gränser, men det måste ske med en djävla eftertanke.

Hur kom ni på tanken att låta naturen slå tillbaka?

DANIELSSON: Det är väl ganska nära. Det finns ju aldrig någon som på ett meningsfullt sätt frågar folket som bor i en blivande turisttrakt vad det tycker och tänker. Hade Sturup haft en representant som kunnat massmedias och myndigheters irrgångar hade vi kanske sluppit detta grova ingrepp i naturen.

Steget därifrån och till att låta naturen prata för sig själv är inte långt.

ALFREDSON: Naturen har redan talat. Man läser i tidningarna att dricksvattnet är livsfarligt på sina ställen i Sverige.

DANIELSSON: Det är Neptun som slagit till.

Sedan skrev ni manus ganska fort?

DANIELSSON: Jobbar fort gör vi alltid. På en månad ungefär blev manus färdigt. Men då hade vi hållit på att diskutera det ungefär lika lång tid. Det är inte betydelsefullt hur lång tid det tar.

När ni sedan kommer till filmproduktionsstadiet, träder då Hasse i bakgrunden och Tage i förgrunden som regissör?

DANIELSSON: Det är en sanning med modifikation. Jag tycker det i våra filmer är helt onödigt att sätta ut regissör. Jag står visserligen för det rent praktiska regijobbet men hela tiden vi filmade var regin ett samarbete mellan Hasse och mig.

ALFREDSON: Samarbetet gäller inte bara mig. Det gäller fotograf och alla andra som är med.

Det är ett ständigt stormöte på minst två personer.

Det gäller för regissören att välja och vraka bland alla de förslag som kommer in. Jag tror filmregi har förändrats mycket sedan han med stövlarna gick omkring. Vad var det han hette? Steinberg? von Stroheim? Nej, Josef von Sternberg.

DANIELSSON: Det har alltid varit så att Hasse skött mycket av det praktiska, dekor och kläder och sånt. I den här filmen har Hasse varit lika mycket sysselsatt med kommande scener och dekorer som jag har varit med ögonblicket.

Era manus är fulla i vänsterkanten förmodar jag?

DANIELSSON: I varje fall finns där grundtankarna till hur saker ska utformas praktiskt.

ALFREDSON: Det har inte varit någon improviserad inspelning. Vi har haft ett noggrant spelschema över fler än sextio spelplatser . . ."

				1971-08-16	1971-10-15
Europa Film Studio	Sundbyberg	Sverige
	Tomelilla, Skåne	Sverige
	Äsperöd, Skåne	Sverige
Centralbadet	Stockholm	Sverige
	Stockholm	Sverige

Sverigepremiär	1971-12-18	Spegeln	Stockholm	Sverige	103 min
Urpremiär	1971-12-18	Spegeln	Stockholm	Sverige	103 min
TV-visning	1993-05-07	TV2		Sverige	99 min
	1995-05-06	Kanal 1		Sverige	99 min
	1997-12-20	SVT2		Sverige	99 min
	1999-07-25	SVT1		Sverige	99 min
	2001-11-18	SVT1		Sverige	99 min
	2004-01-12	SVT1		Sverige	99 min
	2005-02-15	SVT1		Sverige	99 min
	2006-05-25	SVT1		Sverige	99 min
Dvd-release	2009-06-03			Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-10-14
	2015-10-06
Cinemateksvisning	2017-02-12	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2017-02-12
	2017-03-25
TV-visning	2020-01-03	SVT1		Sverige
	2020-05-29	SVT1		Sverige
	2022-03-01	SF Kanalen		Sverige
	2022-03-07	SF Kanalen		Sverige
	2022-03-24	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-04	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-11	SF Kanalen		Sverige
	2022-05-22	SF Kanalen		Sverige
	2022-06-14	SVT1		Sverige
	2022-06-24	SF Kanalen		Sverige
	2022-06-27	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-17	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-25	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-30	SF Kanalen		Sverige
	2022-10-10	SF Kanalen		Sverige
	2022-10-21	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-09	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-24	SF Kanalen		Sverige
	2022-12-17	SF Kanalen		Sverige	103 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2023-02-11		Stockholm	Sverige
TV-visning	2023-02-28	SF Kanalen		Sverige	103 min
	2023-03-06	SF Kanalen		Sverige
	2023-03-23	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-03	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-10	SF Kanalen		Sverige
	2023-05-21	SF Kanalen		Sverige
	2023-06-23	SF Kanalen		Sverige
VOD-release	2023-06-23	SVT Play		Sverige		Antal dagar på SVT Play 30
TV-visning	2023-06-26	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-16	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-24	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-29	SF Kanalen		Sverige
	2023-10-09	SF Kanalen		Sverige
	2023-10-20	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-08	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-23	SF Kanalen		Sverige
	2023-12-16	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	Änglamark
Kompositör	Evert Taube	(1971)
Textförfattare	Evert Taube	(1971)
Sångare	Sven-Bertil Taube	(filmens inledning och avslutning)

Originaltitel	Mirrabooka marsch
Kompositör	Evert Taube	(1929)
Textförfattare	Evert Taube	(1929)

Originaltitel	Solig morgon
Kompositör	Evert Taube	(1960)
Textförfattare	Evert Taube	(1960)

Originaltitel	Sjösalavals
Kompositör	Evert Taube	(1941)
Textförfattare	Evert Taube	(1941)

Originaltitel	Calle Lång dansar portugis
Kompositör	Evert Taube	(1946)
Textförfattare	Evert Taube	(1946)

Originaltitel	Diktaren och Tiden
Kompositör	Evert Taube	(1946)
Textförfattare	Evert Taube	(textbearbetning 1946 efter Shakespeare)

Originaltitel	Julius och Mariella
Kompositör	Evert Taube	(1967)
Textförfattare	Evert Taube	(1967)

Originaltitel	Byssan lull
Textförfattare	Evert Taube	(1919)
Arrangör	Evert Taube	(musikbearbetning 1919)

Originaltitel	Möte i monsunen
Kompositör	Evert Taube	(1935)
Textförfattare	Evert Taube	(1935)

Originaltitel	Stockholmsmelodi
Kompositör	Evert Taube	(1941)
Textförfattare	Evert Taube	(1941)
Framförs av	Evert Taube	(deklameras)

Originaltitel	Kantareller
Kompositör	Herman Palm	(1907)
Textförfattare	Jeanna Oterdahl	(1907)
Sångare	Bengt Haslum

Originaltitel	Det stod en lind på min faders gård
Framförs av	Folke Eng

Originaltitel	En vårvisa
Textförfattare	Elsa Beskow	(1916)
Framförs av	Lillemor Lysell	(deklameras)

Originaltitel	Pierina eller Blå anemonerna
Kompositör	Evert Taube	(1949)
Textförfattare	Evert Taube	(1949)
Sångare	Thord Carlsson
	Folke Eng
	Lars Malgefors
	Håkan Norlén
	Lillemor Lysell

Originaltitel	Fritiof Anderssons paradmarsch
Kompositör	Evert Taube	(1929)
Textförfattare	Evert Taube	(1929)
Sångare	kör

Originaltitel	Bal på Skeppsholmen
Kompositör	Evert Taube	(1925)
Textförfattare	Evert Taube	(1925)

Originaltitel	Min älskling (du är som en ros)
Kompositör	Evert Taube	(1943)
Textförfattare	Evert Taube	(1943 - efter Robert Burns dikt "A Red, Red Rose")

Originaltitel	Nocturne
Kompositör	Evert Taube	(1948)
Textförfattare	Evert Taube	(1948)

Originaltitel	Calle Schewens vals
Kompositör	Evert Taube	(1931)
Textförfattare	Evert Taube	(1931)
Sångare	Martin Ljung
	Max von Sydow
	Birgitta Andersson
	Monica Zetterlund
	Hans Alfredson
	Evert Taube
	kör

Pris	Malmö	1974		Hans Alfredson	(studieförbundet Vuxenskolans Skånedistrikts kulturutmärkelse 'glasugglan', utformad av konstnären Bengt Orup, för idén och utformningen av filmen)
Guldbagge	Stockholm	1972	Högsta kvalitetspoäng		(Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag om 605 981 kr)
	Stockholm	1972	Bästa skådespelerska	Monica Zetterlund	(för roller i denna film och i Nybyggarna)
	Stockholm	1972	Bästa regi	Tage Danielsson	(priset även kumulativt)
Chaplin-priset	Stockholm	1971		Hans Alfredson
	Stockholm	1971		Tage Danielsson

Affärsinnehavare

Art director

Bygdeoriginal

Chaufförer

DK Komedi

Direktörer

Dödsfall

Huldra

Kommunalfullmäktig

Markexploatering

Miljöförstöring

Mord

Mordbränder

Naturexploatering

Naturförstöring

Näcken

Självmord

Sommarland

Springpojke

Statens naturvårdsverk

Turism

Uppfinnare

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2806

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2846

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2801

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2830

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2830

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2830

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2830

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1

Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	Apple War

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Lindberg
Omfång	105 s. rollista (2 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	14
Färg papper	SET
Bakombild papper	1
Dia	4
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program folio
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Hastighet	24
Längd i minuter	103 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264