Fimpen (1974)

Media (3 st)

Bo Widerbergs familjefilm om den makalöse sexårige pojken som tas ut till landslaget i fotboll, med Ralf Edström och de andra i landslaget som spelar sig själva.

När Fimpen hade premiär i början av 1974 var regissören Bo Widerberg ett stort namn även utanför Sveriges gränser. Han hade ruskat om den svenska filmbranschen redan 1962 med sin debattbok Visionen i svensk film där han bland annat var starkt kritisk mot Ingmar Bergmans totala dominans och slog igenom stort med sin långfilmsdebut Barnvagnen ett år senare. Han nästföljande film, Kvarteret Korpen, anses av många som den bästa svenska filmen genom tiderna.

Ett av Bo Widerbergs kännetecken som filmare är det autentiska tilltalet. Han ville bort från de storvulna, gudsfixerade berättelserna som han menade präglade just Bergmans filmskapande och finna ett verklighets- och människonära berättande. Han var inspirerad av den nya franska filmvågen och ville, som han själv uttryckte det, ha "liv till varje pris", han ville göra "konst i sidled", filmer som var egensinniga och utnyttjade filmmediets alla möjligheter i stället för att följa filmindustrins konventioner. 

Bo Widerberg hade redan fått ta emot en rad fina utmärkelser för sina filmer, bland annat vid den prestigefyllda festivalen i Cannes, så det kan tyckas förvånande att han i början av 70-talet gav sig på att göra en lättsam familjefilm som Fimpen. Kanske var det så, som Mårten Blomkvist skriver i sin regissörsbiografi, att han "unnade sig" att göra en film som utgick ifrån hans egen, mycket personliga, humor. Och, kan man tillägga, från hans brinnande fotbollsintresse. Han tittade på fotboll, hans spelade själv fotboll och han gjorde senare allt för att hans yngste son, Johan Widerberg, skulle bli en framgångsrik fotbollsspelare. (Och han grät när Johan i tolvårsåldern ville lägga av med fotbollen.)

Idén till Fimpen kom när han mötte en liten knatte på en fotbollsplan utanför Stockholm som fullständigt dribblade bort honom. Det var Johan Bergman – pojken som småningom kom att spela huvudrollen. Filmen producerades och finansierades av Widerbergs eget bolag och budgeten var mycket liten. De första tagningarna spelades in på överblivna filmremsor som regissören hade i sitt kylskåp och skådespelarna blev de som råkade finnas till hands. Fimpens familj, exempelvis, spelas av Johan Bergmans riktiga familj. Och alla de superkända fotbollsspelarna, däribland Ralf Edström, spelar sig själva utan att få betalt.

Filminspelningen pågick i två somrar och gick ganska smidigt. Såhär i efterhand är det smått häpnadsväckande hur Bo Widerberg lyckades snacka sig in i det svenska landslagets omklädningsrum, få dem att läsa godnattsagor för lille Fimpen och till och med följa med dem på bortamatcher utomlands. Till Moskva 1973, till exempel, då Sverige spelade landskamp mot Sovjetunionen och det var hart när omöjligt att komma in i landet. Strax före matchstart, då arenan var fullsatt och lagen redan på planen, fick han tillstånd att filma sekvenser med den lilla Fimpen som bland annat lägger straffar på den sovjetiske målvakten! Det är väl det närmaste autenticitet man kan komma i en film som är en fotbollsfanatikers fantasi …

Filmpremiären var till viss del kantad av kaos genom att den sköts fram ett dygn eftersom ljudläggningen av filmen ännu inte var klar. När filmen till slut kunde börja visas på biograf Spegeln i Stockholm var den fortfarande inte klar utan frenetisk klipp och klistra-aktivitet rådde i labbet. Till slut skickades den sista filmburken med MC-polis genom stan och nådde biografen i sista stund när det var dags för hjulbyte. Det råddiga slutarbetet väckte också stor uppmärksamhet i kvällspressen eftersom två ljudtekniker kollapsade av överansträngning och regissören beskylldes inte bara för att vara en usel planerare utan också för att vara "auktoritär, patriarkalisk och tyrannisk". Det var kritik som Widerberg bemötte med föga ödmjukhet: "Jag är möjligen en halvbra regissör men som arbetsledare och planerare är jag jävligt bra."

Fimpen har väl knappast gått till historien som en av Widerbergs allra bästa filmer men den mottogs välvilligt av kritikerna och har fått ett långt liv, både bland barn och fotbollsfans. Såhär 40 år efter premiären är det slående hur aktuell den ännu känns: Även om tidsmarkörerna är många så är fotbollsmatcherna fortfarande rafflande, Ernst-Hugo Järegård som klubbledare fortfarande oerhört komisk och Johans ambivalens inför sin kometkarriär fortfarande hjärtskärande. Därför platsar denna lilla filmpärla bland de tidlösa svenska barnfilmsklassikerna.

 Malena Janson (2014)

Den här filmen finns i distribution hos någon annan än Filminstitutet. För bokning av filmen, kontakta aktuell distributör direkt. Se längre ned på sidan under rubriken ”Bolag”.

Läs mer om denna film i vår artikel "Skruva den som Sundhage – fotboll, film och feministisk kamp"

Läs mer om denna film i vår artikel "Sport på film"

Ladda ner filmhandledningen

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Fimpen
Svensk premiärtitel	Fimpen
Internationell titel	Stubby
Distributionstitel	Fimpen (Norge) Stubby (Storbritannien) Smarkacz na boisku (Polen)
Videotitel i Sverige	Fimpen

Regi	Bo Widerberg
Manus	Bo Widerberg
Producent	Bo Widerberg
Produktionsledare	Jonas Bergström Ulf Axén Waldemar Bergendahl Ann-Christin Santesson
Foto	John O. Olsson (som John Olsson)
Scenograf	Lotta Melanton
Klippning	Bo Widerberg
Ljudtekniker	Ulf Reinhard
Scripta	Marianne Rödström
Assistent till produktionsledare	Susanne Bruhn Lotta Melanton Helena Olofsson Marianne Rödström Gunnar Lundin
B-foto	Hanno-Heinz Fuchs (som Hanno H. Fuchs)
Biträdande fotograf	Roland Sterner Åke Åstrand
Elektriker	Torbjörn Ek
Ljussättare	Sten Lindberg
Negativklippning	Tyra Erlholm
Smink	Helena Olofsson
B-ljud	Christer Furubrand Owe Svensson Jan Brodin
Mixning	Berndt Frithiof (med hjälp av) Owe Svensson Göran Carmback Lennart Forsén Björn Gunnarsson Christer Hööst Martin Kjellberg Kjell Westman Lars Lundberg Ingemar Olsson Lasse Strandmark

Johan Bergman	Johan "Fimpen" Bergman
Monica Zetterlund	Marianne Rådström, lärarinna
Magnus Härenstam	Magnus, "Mackan", fotbollsspelare
Ernst-Hugo Järegård	klubbledare
Carl Billquist	rektor
Stig Ossian Ericson	taxichaufför
Inger Bergman	Johans mamma
Arne Bergman	Johans pappa
Annelie Bergman	Johans syster
Georg Ericson (som Georg "Åby" Ericson)	Georg "Åby" Ericson
Liselott Wærum	Mackans fästmö
Roger Scheibe	Johans kompis
Sören Karlsson	Råsundavakten
Sven Lindahl	TV-kommentator
Bengt Grive	TV-kommentator
Arne Hegerfors	TV-kommentator
Bo Holmström	TV-kommentator
Bengt Bedrup	TV-kommentator
Lennart Hyland	radiokommentator (ej i bild)
Ulf Elfving	radiokommentator (ej i bild)
Roland Bergman	fotbollsspelare
Claes Cronqvist	fotbollsspelare
Ralf Edström	fotbollsspelare
Ove Grahn	fotbollsspelare
Ronnie Hellström	fotbollsspelare
Kent Karlsson	fotbollsspelare
Ove Kindvall	fotbollsspelare
Krister Kristensson	fotbollsspelare
Bosse Larsson	fotbollsspelare
Benno Magnusson	fotbollsspelare
Roger Magnusson	fotbollsspelare
Björn Nordqvist	fotbollsspelare
Jan Olsson	fotbollsspelare
Kenta Ohlsson	fotbollsspelare
Örjan Persson	fotbollsspelare
Roland Sandberg	fotbollsspelare
Tom Turesson	fotbollsspelare
Mats Werner	fotbollsspelare

Produktionsbolag	Bo Widerberg Film AB
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (DCP)	Studio S Entertainment	2015
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998
Distributör i Sverige (köpvideo)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1998
Distributör i Sverige (DVD)	Studio S Entertainment	2015
Laboratorium	FilmTeknik AB

Den framgångsrike fotbollsspelaren Mackan läser förnöjt på löpsedlarna utanför en affär. De handlar om honom och hans glänsande insatser mot Västtyskland.

Han kommer till en lekplats, där några småkillar spelar fotboll. Han blandar sig i spelet -- och blir bortfintad. En av de små spelar tunnel på honom, och det ett par gånger.

Den lille storspelaren kallas hem av mamma. Han heter Johan, men kallas Fimpen.

Mackan kommer hem till sin fästmö med knäckt självförtroende.

Mackan står inte att känna igen i seriespelet. Han talar om en formsvacka. Du platsar inte ens i damlaget, säger klubbledaren.

Mackan tipsar ledaren om den fantastiske Fimpen, varefter det inte dröjer länge förrän den lille debuterar i allsvenskan, och redan i första matchen gör han två mål.

Georg "Åby" Ericson ringer till Fimpen och säger: Jag har bestämt att du ska spela i landslaget i landskampen på söndag.

Mackan ser på TV. Han hör Sven Lindahl berätta om landslagsuttagningen av Fimpen och blir förstummad.

Landskampen spelas mot Ungern som går upp till ledning med 3--0. Ralf Edström reducerar till 3--1 på passning från Fimpen. Sedan gör Fimpen själv 3--2 och passar till 3--3.

Johan har börjat i första klass, men det hinner inte bli mycket skolgång, innan han ska åka med landslaget till Österrike för VM-kvalmatch.

TVs Arne Hegerfors intervjuar Fimpen och Åby på Arlanda före avfärd. Åby berättar om en nyinköpt bilderbok som underhållning för Fimpen, "14 små björnar".

Kvällen före match kan Fimpen inte somna, trots att spelare efter spelare avlöser varandra som högläsare.

I den viktiga matchen tar Österrike ledningen med 2--0. På ett inlägg från Fimpen gör Ralf Edström 2--1, och sedan nickar Fimpen in 2--2.

Efter hemkomsten är Fimpen trött. I skolan somnar han på matrasten. Hans lärarinna är bekymrad och talar med rektorn.

Nästa landslagsresa går till Portugal. Ronnie Hellström somnar under den sedvanliga god natt-läsningen för Fimpen. Själv är Fimpen klarvaken och börjar lägga patiens.

Laget klagar hos Åby över denna ständiga läsning i samma bok. Kan inte förbundet köpa en ny? Det är ju en kostnadssak, säger Åby tveksamt.

Hemma igen ber Fimpen en tant läsa vad det står på en löpsedel, "Portugisen brände sig på svensk fimp".

I skolan håller fröken på att lära klassen bokstaven S, när rektorn kommer in i klassrummet i spetsen för en massa fotografer som vill träffa Fimpen.

I nästa landskamp, som spelas mot England, misslyckas Fimpen. "Fimpen slockande efter en kvart", sammanfattar en löpsedel efteråt.

Fimpen är allt tröttare i skolan, och han gör dåligt ifrån sig även i nästa seriematch, där han dessutom skäller på domaren.

Efter en landskamp mot Frankrike omringas Fimpen av autografjägare. Men det blir inga autografer. Fimpen kan ju inte skriva. Diva! ropar missnöjda fans.

Fimpen tänker inte följa med landslaget till Moskva för VM-kvalmatch mot Sovjet. Han vill inte kallas Fimpen, berättar han för Bo Holmström i TV, och han vill lära sig läsa och skriva. Kompisarna kan skriva sina namn.

Men Fimpen (nu kallad Johan) ändrar sig och ställer upp i landslaget en sista gång -- på villkor att han slipper "14 små björnar". Det berättar Sven Lindahl i TV.

Sverige slår Sovjet med 3--2, och Johan gör alla tre målen. Efteråt får han rida på Åbys axlar.

Johan sitter på stadionläktaren och ser en pånyttfödd Mackan spela med elegans och fantasi. Efter matchen skriver han en massa autografer, när Johan passerar.

I skolan frågar fröken vad 2 plus 2 blir. Många räcker upp handen, till sist även Johan, och han får frågan.

5, svarar han, och klassen fnissar.

På sitt sätt är det rätt, säger fröken. Det finns det som är viktigare än att 2 plus 2 blir 4.

Slutbilden visar Johans ansikte.

Censurnummer	113079
Datum	1974-02-15
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2435 meter
Kommentar	Aktlängder: 580-450-510-550-345 = 2435 meter.

Bildformat	2.35:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Magnetisk stereo
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2435 meter
Längd i minuter	88 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

En god och lättsam barnfilm, ansåg flera kritiker om Fimpen -- fast i längsta laget, menade några.

GP (Monika Tunbäck-Hanson): "Inte tu tal om annat. Bo Widerbergs Fimpen är en jätterolig film. (--)

Fimpen är naturligtvis en bagatell och det går inte att tänja på temat hur mycket som helst -- men runt matcherna spinner Widerberg en liten historia, som står på egna ben. Den berättar inte bara om hur kämpigt det är att vara idol, allra helst när man är liten och ännu inte kan läsa och skriva. Här ges också några fina svep över förorten där Fimpen bor med en morsa som grälar och gastar, en syrra som läser Fantomen och med kompisarna som helst spelar boll.

Ernst-Hugo Järegård har en komisk paradroll, så och Magnus Härenstam, som tappar bollsinnet och trillar ur laget, när Fimpen på lek dribblar bort en boll.

Fimpen är en film om barnasinne och leklust, men den är gjord på en viss distans. Med vänlig ironi följer Widerberg de stora grabbarnas allt uppslukande intresse för fotboll. (--)

Roliga barnfilmer är det inte gott om, inte familjefilmer heller, där alla oavsett ålder kan skratta och glädjas. Fimpen bör passa alla, som har den allra minsta fallenhet för att gripas av spänning, när en boll flyger genom luften på väg mot mål."

Vi (Carl-Eric Nordberg): "Sverige är bra, bättre, bäst -- en nypatriotism har ju börjat vifta med sina åsneöron lite varstans. Till den bidrar nu också Bo Widerberg med sin rara lilla folkhemssaga om sexåringen som får skruda sig i landslagets blågula färger och blir hela svenska folkets idol. (-)

Skrytnationalism, framgångsdyrkan, kändiskult -- Widerberg har haft många mål att kunna satirisera över. Men han har noga aktat sig för att oroa biljettköerna. I stället har han tillverkat en förmodligen idiotsäker publiksuccé. För rätt oemotståndlig är nog kombinationen av näpen pojkhjälte, Åby-Ericson som landsfader -- eller åtminstone landslagspappa -- och Monica Zetterlund som världens klokaste lärarinna."

Arbetet (Richard Norén): "Någonstans har det gått snett för Bo Widerberg, kraften har liksom inte räckt till. Eller entusiasmen.

Han har fått en idé. Om sexåringen Fimpen som blir räddningen för ett fotbollslandslag i utförsbacke. Det är kul. Rentav jäkligt kul -- den första halvtimmen.

Det är tacksamt med den lilla parveln bland alla de stora pågarna vilken drar alla i motståndarlagen vid näsan. Och Johan Bergman är verkligen ett fynd. (--)

Filmen är också rik på enskilda kvalitéer. Widerberg vet att fånga naturliga tonfall: språket är en viktig del av verkligheten för honom. Miljöer och stämningar är andra tillgångar, fint fångade och kvarhållna. Så lite fotbollsentusiast jag är (eller kanske just därför?) kunde jag inte undgå att ryckas med i bollens spännande turer över planen. Ändå visste man hur det skulle gå -- Widerberg är ju inte precis överraskningarnas man. (-)

Till filmens tillgångar hör också Ernst-Hugo Järegårds bisarre lagledare: jag har sällan sett honom så återhållsam och utan manér. En komisk fullträff i det lilla. Värre har det gått för Magnus Härenstams frustrerade fobollsstjärna, som givetvis avsetts vara rolig, men som jag mest upplevde som en irriterande fjant.

Tagen bit för bit förefaller filmen således mer än uthärdlig, men sammantaget kan jag inte få ekvationen att gå ihop, därtill känns den alltför rapsodisk. Allra mest gäller det slutet, som verkligen känns påklistrat.

Vad Widerberg egentligen tänkt sig med den här filmen framgår nog inte riktigt, är jag rädd. Frågan är om han vet det själv."

Kommentar Svensk filmografi

Slutarbetet med Fimpen präglades av stark hets. Den utannonserade premiären (fredag 15.2.1974) sköts i sista stund upp ett dygn och publiken erbjöds i stället gratisvisningar av Edvin Adolphsons Klart till drabbning (1937/7). I tidningar uppgavs att två ljudtekniker låg utslagna och sju till var nära sammanbrott, när det dagen därpå äntligen blev premiär.

Widerberg kommenterade pressuppgifterna i en intervju av Björn Vinberg i Expressen (22.2.1974).

Är det nödvändigt att jobba livet ur två medarbetare? undrade Vinberg.

Widerberg svarade:

"Frågorna bottnar i information från lögnare och avundsjuka personer. Vi var ett arbetslag på 10 personer som hade kul. Som blev en levande cell. Som trivdes. Detta skapade avundsjuka och svartsjuka i omgivningen och i en del fall i familjerna. Det vara bara så -- det är mänskligt. Men därav allt tjafs. (-)

De drabbades av överansträngning, inte nervkollaps. Det är en viss skillnad.

Vem hade då drivit dem till sammanbrott?

I viss mån de själva och deras ambitioner. Du måste förstå den entusiasm som uppstår i ett sådant här lag som arbetar samman i 48 dar. Alla vill göra något fint. Det går inte att hejda dem. Jag försäkrar -- jag fick ofta kommendera folk i säng. I det fallet var jag en tyrann, det medger jag. (--)

I fredags fick min viktigaste medarbetare, chefsljudmixaren Berndt Frithiof hjärtbesvär. Min fästmö Anki tog honom till Karolinska. Inga som helst fel. Han återvände till labbet. Han låg sen och vilade ute hos oss hela fredagen. Premiären var dessförinnan uppskjuten 24 timmar. Det tog nämligen tid att få fram en ersättare som var lika duktig som Frithiof.

I slutsvängen hände det sig att även en maskinist, Lasse Lundberg, tog ut sina sista reserver. Han hade gjort ett åttatimmarspass i ett annat lag omedelbart före. Det visste inte jag. (-)

Med Frithiof försvann den viktiga länken mellan filmen och biografen. I hans frånvaro uppstod en situation som liknar den som råder när man försöker pressa ner en krona i en 25-öresspringa.

Det tog oss två dar att öppna springan. Kl 22.35 i söndags kom myntet ned i automaten. Då blev det ljud på Fimpen

För detta är jag Ove Svensson och Sven Fahlén stort tack skyldig.

De som såg Fimpen i lördags och söndags borde få se om filmen, gratis. Det är inte samma film nu. Ljudet är oerhört betydelsefullt i Fimpen.

Jag upprepar: Jag är en jävligt bra planerare. Samtidigt har jag kvalitetskrav. Jag satsade 48 dagar på ljudarbetet på Fimpen. Och alla 48 dagarna var planerade."

Ljusstöparbacken, Gröndal	Stockholm	Sverige
Råsunda fotbollsstadion	Solna	Sverige
Söderstadion	Stockholm	Sverige
Hammarby idrottsplats	Stockholm	Sverige
Segeltorpsskolan	Stockholm	Sverige
	Moskva	Sovjetunionen
	Madeira	Portugal

Sverigepremiär	1974-02-16	Spegeln	Stockholm	Sverige	89 min
Urpremiär	1974-02-16	Spegeln	Stockholm	Sverige	89 min
Annan visning	1975		Warszawa	Polen
TV-visning	1976-09-04	TV2		Sverige	30 min	(del 1)
	1976-09-11	TV2		Sverige	35 min	(del 2)
	1976-09-18	TV2		Sverige	30 min	(del 3)
	1986-06-28	TV1		Sverige	85 min
Videorelease	1998-12			Sverige	85 min
TV-visning	2003-01-06	TV4		Sverige	85 min
	2003-12-26	TV4		Sverige	85 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2010-08-24
	2010-08-26
	2010-10-17
	2011-10-09
Festivalvisning	2013-03-16	Spegeln A	Malmö	Sverige	89 min	BUFF filmfestival, 2013.
Dvd-release	2015-08-17			Sverige		(utgiven i samlingen "Widerbergboxen")
	2016-11-28			Sverige
TV-visning	2019-01-21	SVT1		Sverige
	2019-02-19	SVT1		Sverige
	2019-06-23	SVT1		Sverige
	2020-08-03	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning	2021-08-21			Sverige

Originaltitel	Symfoni, nr 1, op. 25, D-dur
Kompositör	Sergej Prokofjev

Originaltitel	An der schönen blauen Donau, op. 314
Kompositör	Johann Strauss d.y.	(1867)

Originaltitel	Hard Crust
Kompositör	Peter Reno

Originaltitel	Kalinka
Kompositör	Ivan Larionov	(1860)
Textförfattare	Ivan Larionov	(rysk text 1869)

Originaltitel	Florentinermarsch
Kompositör	Julius Fučík	(1907)

Originaltitel	Mono Ski
Kompositör	Keith Mansfield

Festivalpris	Berlin	2013			(tidernas bästa fotbollsfilm / The Best Football Film of All Time, 10. Internationales Fußballfilmfestival, Tyskland)
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1974			(bidrag om 198 668,10 kr)

Bo Widerberg (1977)

Fimpen (1974)

Allsvenskan/fotboll

Arlanda

Chaufför/taxi

Fotboll

Fotbollsspelare

Fotograf

Klubbledare/fotboll

Landskamp/fotboll

Landslag/fotboll

Landslagsledare/fotboll

Lärare

Lärarinnor

Moskva

Patiens

Portugal

Radiokommentator/fotboll

Rektorer

Råsunda fotbollsstadion

Skolfröken

Skolgång

Sport

Stockholm

Studioreporter/TV

TV-kommentator

Taxichaufförer

VM-fotboll

Österrike

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2280

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	35 mm
Längd i meter	2476

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	I-band effekter
Bärare	17,5 mm

Typ	I-band
Bärare	17,5 mm

Typ	I-band musik
Bärare	17,5 mm

Typ	Slutmix
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	17,5 mm

Typ	Videokopia analog
Bärare	Betacam SP (PAL)

Typ	Videomaster

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Bo Widerbergs FIMPEN Johan Bergman
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Bo Widerbergs FIMPEN
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	SMARKACZNA BOISKU

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	Bo Widerbergs FIMPEN
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Synopsis
Manustitel	Fimpen av Bo Widerberg.
Omfång	41 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Stubby.
Omfång	22 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Stubby. Klinac, fudbalski reprezentativac.
Omfång	22 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	14
Färg papper	SET
Bakombild papper	3
Dia	SET
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Bärare	DCP
Längd i minuter	88 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264