Swedish Wildcats (1972)

Bordellmamman Margareta i Köpenhamn har speciali!serat sig på att tillhandahålla unga och villiga flickor för privata parties. I sitt stall har hon bland andra sina två brorsbarn, Susanna och Karen. En av hennes storkunder är Gerhard Jensen, chef för markpersonalen på Kastrup, där han har hand om det ankommande fraktgodset. Det är en, som det visar sig, idealisk sysselsättning för en person med narkotikasmuggling som lönande extraknäck.

I en park möter Susanna Peter Borg, en medlem av Gerhard Jensens arbetsstyrka. Det blir kärlek vid första ögonkastet, men ovillig att avslöja sin verkliga sysselsättning presenterar hon sig som balettdansösen Natasha. Han å sin sida presenterar sig som provflygare, för tillfället engagerad i ett topphemligt projekt. Samtidigt har Karen blivit förälskad i arkitekten Gabriel, en gentleman från en mycket respektabel familj.

När Gerhard får vetskap om Peters och Susannas förhållande, hotar han med att grovt misshandla Susanna, om Peter avslöjar något om smugglingen. Karen å sin sida överger Margareta för att tillsammans med Gabriel flytta till Amerika.

En rik skeppsredare, Mikolos, beställer ett party av Margareta och begär särskilt att bli betjänad av de två svenska systrarna. Margaretas försök att skaffa en ersättare för Karen misslyckas, och i ilskan bestämmer hon sig för att hämnas genom att underrätta Gabriels familj om Karens verkliga yrke. Hon hindras dock av Susanna som hotar att döda henne, om hon gör allvar av sina hämndplaner.

Gerhard ordnar ett party hos Margareta och tvingar Peter att komma dit. Han avslöjar Susannas verkliga yrke samtidigt som han utsätter henne för grov misshandel. I ilskan lämnar Peter tillställningen. Gerhard fortsätter misshandeln av Susanna tills polisen anländer och arresterar honom för smugglingen.

Peter och Susanna möts på nytt i en park och beslutar sig för att låta det gamla vara glömt. Hon förklarar sig ha för avsikt att sluta dansa, och han säger sig vara besluten att sluta flyga.

Kommentar Svensk filmografi

Jonathan Rosenbaum recenserade filmen i Monthly Film Bulletins februarinummer 1975. Bortsett från några habila försök till karaktärspel av den tidigare bystdrottningen Diana Dors (1931--1984) hade han inte mycket till övers för filmen. Han beskrev den som en ren rutinprodukt.

Att filmen inte visades i Sverige kan ha berott på två saker. Dels var sexscenerna gjorda med ett inslag av grov sadism (något som den svenska filmcensuren i högsta grad ogillar). Dels förekom flera kända skådespelare i rollistan. Brända av tidigare erfarenheter av pressens satiriska kommentarer till deras medverkan i porrfilmer kan de i sina kontrakt ha haft med en klausul om att filmen inte skulle visas i Sverige.

Inspelningen ägde till stor del rum på en herrgård i Huddinge under 1974. SGW

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se