Originaltitel | Förvandlingen |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1976-01-12 |
Inga-Lill Carlsson
Grethe, Gregors syster
Grynet Molvig
sångerskan
Chris Wahlström
andra hembiträdet
En stad i början på seklet. En ung man, Gregor Samsa, vaknar och upptäcker att han har förvandlats till skalbagge. Detta bereder honom problem. Hur ska han nu kunna försörja sin...
Som alltid när klassisk litteratur filmatiseras är recensenterna noga med att läsa på och konstatera att filmen inte når upp till underlaget. Så även i detta fall. DN satte...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Produktionsledare |
|
Foto | |
Scenograf | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Scripta | |
Dialog | |
Stillbildsfoto | |
Fotoassistent | |
Elektriker | |
Passare |
|
Ljussättare | |
Rekvisita | |
Kläder | |
Smink | |
Specialeffekter, ljud | |
Mixning | |
Övrig medarbetare |
|
Peter Schildt | Gregor Samsa | ||
Ernst Günther | Gregors far | ||
Gunn Wållgren | Gregors mor | ||
Inga-Lill Carlsson | Grethe, Gregors syster | ||
Grynet Molvig | sångerskan | ||
Chris Wahlström | andra hembiträdet | ||
Claire Wikholm | Anna, första hembiträdet | ||
Per Oscarsson | prokuristen | ||
Jan Blomberg | inackorderingsherre | ||
Per-Arne Ehlin | inackorderingsherre | ||
Augustin Benka | inackorderingsherre | ||
Sture Ericson | lagerföreståndaren | ||
- | Ej krediterade: | ||
Thore Segelström | lagerföreståndarens assistent | ||
Johannes Brost | handelsresande |
Produktionsbolag | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | Sandrew Film & Teater AB | 1976 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
En stad i början på seklet.
En ung man, Gregor Samsa, vaknar och upptäcker att han har förvandlats till skalbagge. Detta bereder honom problem. Hur ska han nu kunna försörja sin familj? Hur ska han kunna hjälpa sin far, sin mor och sin syster?
Prokuristen vid det företag, där Gregor är anställd, söker upp familjen och verkligen pockar på att Gregor ska komma. Han är oförskämd på det sätt som chefer kunde vara mot sina anställda förr. Den unge mannen kan inte göra något.
Familjemedlemmarna ser hans förvandling med skräck och fasa. Först försöker de möta honom med ömhet, men så småningom orkar de inte längre. De avskyr skalbaggen där inne i det övergivna rummet. De vill inget hellre än att han ska dö -- men vi människor kan ju inte döda våra barn, inte ens om de förvandlas till skalbaggar, och vi vill anses som respektabla varelser.
Familjen avskyr och förföljer skalbaggen. Han tvingar ju fadern att börja arbeta igen. Han skrämmer bort inackorderingarna. Alla hatar honom.
En dag dör skalbaggen. Samsas kan bli lyckliga människor igen.
Censurnummer | 115279 |
---|---|
Datum | 1975-12-29 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2425 meter |
Kommentar | Aktindelning: 375-530-550-490-480 = 2425 meter. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Svartvit och färg |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2425 meter |
Längd i minuter | 88 min |
Akter | 5 rullar |
Som alltid när klassisk litteratur filmatiseras är recensenterna noga med att läsa på och konstatera att filmen inte når upp till underlaget. Så även i detta fall.
DN satte rubriken "Utan Kafkas särprägel", och Åke Lundqvists recension kan ses som ett typexempel. Han godkände visserligen Dvoráks "läsart", men "Dvorák tolkar alltså Kafkas berättelse i psykiatern Ronald Laings anda. Familjen är en förtryckarinstitution och som sådan en spegel av förtrycket ute i samhället. Skalbaggeförvandlingen blir en symbol för den förtrampades flykt, kanske in i sinnessjukdomen. Men det är inte han som är den verkligt sjuka, det är familjen och samhället. Detta är ju en rimlig tolkning av Kafkas novell. Men jag tycker inte att Dvorák riktigt har lyckats levandegöra den. Naturligtvis är Förvandlingen en ambitiös film med många fina kvaliteter. (-) Ändå saknar filmen i långa partier ett eget liv. Och det beror, tror jag, på att det är så svårt, nästan omöjligt, att översätta Kafka från ord till bild. Novellen lever i hög grad på spänningen mellan det mardrömslika händelseförloppet och den kamerala, prudentliga prosa varmed den återges."
Elisabeth Sörenson i SvD kände sig också störd:
"Det är alltid så många reaktioner som infinner sig, när man i filmens konkretiserande form möter något som hört till ens starkaste läsupplevelser. (-)
Kafkas novell 'Förvandlingen' är glasklar i sitt berättande steg för steg -- Dvoráks film är det inte. Han följer visserligen handlingen sida för sida men offrar stundom åt en bildromantik som gör filmen snårig."
Ambitionen lovordas dock, liksom miljöskildringen och inte minst Ernst Günther. "Det är Ernst Günthers film" utropar recensenten redan i rubriken, "en lysande pater familias, till brädden full av den familjekänsla och familjeomsorg som bara har ett mål i sikte, nämligen att göra lilla pappa till den älskade medelpunkten."
Günther fick genomgående lovord, liksom Gunn Wållgren, och motvilligt erkände många filmens förtjänster.
"Som jag ser det är alltså den här filmatiseringen i sig en omöjlighet, och utifrån de förutsättningarna tycker jag rent av filmen blivit ganska bra! För här finns en omsorgsfullt rekonstruerad tidsdoft, briljanta skådespelarinsatser. Och en fantasifull kamera som gör vad den kan för att få fart på händelserna." (Richard Norén i Arbetet)
Kameraarbetet observerades också av Mario Grut i AB som i en övervägande positiv recension formulerar sig så här om relationerna litteratur/film:
"Men litteratur är ett. Film är något annat. Med språk går det att resonera. Bilder är uttryck. De [upphovsmännen! ställer också här det expressiva före det diskursiva hos Kafka. De gör märkvärdig film av 'Förvandlingen', Men de missar urtextens laddade kurialprosa.
Stilistiskt kliver filmen mellan inre och yttre uttrycksformer. (-)
Men vilket kameraarbete de inbjudit till! Aldrig har det i svensk film panorerats så halsbrytande som här, aldrig gjorts sådana dramatiska bildlyft, aldrig ur en så lågoptisk kamera vridits fram så häftiga perspektivförkorningar. Det kan ibland verka mer självändamål än film. Men det är osvikligt skickligt gjort."
Carl-Eric Nordberg i Vi ifrågasatte detta rörliga bildspråk med direkt hänvisning till Kafka själv:
"Denna upphetsade bilddramatik gör mig underligt avkyld. Den kommer mig att förstå den Kafka som påstod att filmens konst 'stör seendet'. Han menade att åskådaren tvångskommenderas av alla hetsiga bildväxlingar och ilsnabba kamerarörelser. 'Blicken bemäktigar sig inte bilden utan bilden bemäktigar sig blicken."'
Genomgående negativ var dock endast Björn Fremer i KvP som skrev under rubriken "Kafkas skalbagge stendöd på film":
"Efter att ha sett filmen har jag svårt att förstå varför det delas ut pengar till sådana projekt om man inte har för avsikt att avfolka biograferna i landet."
Ivo Dvorák (f 1937) fick sin första dramatiska utbildning i Prag i sitt hemland. Sedan gick han på Dramatiska institutet i Sverige, dit han hade flytt 1968. På DI gjorde Dvorák som elevarbete tre kortfilmer, var och en baserad på ett av budorden, och fick därefter för Filminstitutet -- som gesällprov -- regissera ytterligare två.
Resultatet blev så lyckosamt att Dvorák därefter fick möjlighet att långfilmsdebutera för Filminstitutet med en filmatisering av Franz Kafkas "Förvandlingen", sedan filmrätten hade blivit fri 50 år efter författarens död 1924. Novellen (i original "Die Verwandlung") skrevs 1913 och utgavs 1915. I svensk översättning utkom den 1945.
Som medarbetare valde Dvorák flera av sina landsmän, även de politiska flyktingar i Sverige -- fotografen Jirí Tirl, scenografen Jirí Kotlar och skulptören Eugen Kreicek (som tillverkade skalbaggen, i filmen framförd av en tjeckisk och en tysk dockspelare). Också rekvisitan i filmen var delvis tjeckisk, inhyrd från Barrandowstudion i Prag, och även delar av musiken liksom den specialbeställda affischen hade tjeckiskt ursprung.
Projektet fick först manuskriptstöd av H2-fonden (17.1.1974) och senare även produktionsgaranti (26.9.1974). Inspelningen ägde huvudsakligen rum i Filminstitutets ateljé från 2 december 1974 t o m 25 februari 1975 med 10 dagars exteriörkompletteringar i maj.
De "tjeckiska exteriörerna" inspelades bl a i trapphusen Birger Jarlsgatan 29 och Vasagatan 15-17 samt på restaurang Zum Franziskaner i Stockholm, i Norrköping och Malmköping (spårvagnsbilderna) och i Helsingør (stationen).
Totalt blev det 63 inspelningsdagar till en kostnad av 2,4 miljoner kr, vilket var tre veckor och 400 000 kr över budget.
Filmen fick ett blandat mottagande, där de kritiska rösterna kanske främst vände sig mot att Dvorák i Kafkas novell valt ett alltför litterärt, svårt och publiksmalt ämne -- som för övrigt hans landsman Jan Nemec hade givit sig på precis samtidigt i form av en videoproduktion för tysk TV. Även han befann sig i exil.
Förvandlingen sågs av bara drygt 8 000 personer, och då filmen misslyckades även internationellt -- trots ett i stort sett positivt mottagande vid festivalerna i San Francisco och Teheran -- fick Ivo Dvorák mycket svårt att komma tillbaka. Efter en serie, "Vid din sida" (1983), som han regisserade för Göteborgs TV, emigrerade han därför åter, denna gång till USA, där han emellertid också har haft svårt att göra sig gällande, sin tveklösa bildbegåvning till trots.
Förvandlingen såldes till England, Finland, Grekland, Holland och Norge.
(10 dagars exteriörer) | 1975-05 | 1975-05 | ||||
1974-12-02 | 1975-02-25 | |||||
Filmhuset | Stockholm | Sverige | (ateljé) | |||
hörnhuset David Bagares gata och Birger Jarlsgatan, Norrmalm | Stockholm | Sverige | ||||
Kungsbropalatset, Vasagatan 15-17 | Stockholm | Sverige | ||||
Restaurang Zum Franziskaner, Skeppsbron 44, Gamla stan | Stockholm | Sverige | ||||
Baggensgatan, Gamla stan | Stockholm | Sverige | ||||
Svartensgatan, Södermalm | Stockholm | Sverige | ||||
Renstiernas gata, Södermalm | Stockholm | Sverige | ||||
Norrköping | Sverige | (spårvagnsbilder) | ||||
Malma kvarn intill Hosjön | Malmköping, Flens kommun | Sverige | (spårvagnsbilder) | |||
Krylbo, Avesta kommun | Sverige | (tågbilder) | ||||
tågstationen | Helsingør | Danmark | (tågstation) |
Sverigepremiär | 1976-01-12 | Grand 1 | Stockholm | Sverige | 88 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1976-01-12 | Grand 1 | Stockholm | Sverige | 88 min | |
Cinemateksvisning, arkivkopia | 1994-08-05 | Akt 1, 2, 3: kraftiga repor. Akt 4, 5: repig på båda sidor. Skala 0-6. | ||||
Cinemateksvisning | 2015-11-28 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2015-11-28 |
Originaltitel | Humoresk, piano, op. 101. Nr 7, Gess-dur | |
---|---|---|
Kompositör | Antonín Dvořák | (1894) |
Originaltitel | Edelweiss | |
---|---|---|
Kompositör | F.E. Vanderbeck | |
Instrumentalist | Lars Roos | (piano) |
Originaltitel | Modlitwa dziewicy/La prière d'une vierge | |
---|---|---|
Kompositör | Tekla Bądarzewska-Baranowska | (1851) |
Instrumentalist | Lars Roos | (piano) |
Originaltitel | Klänge der Heimat. Ur Die Fledermaus | |
---|---|---|
Kompositör | Johann Strauss d.y. | (1874) |
Textförfattare | Ernst Wallmark | (svensk text 1875) |
Richard Genée | (tysk text 1874) | |
Sångare | Grynet Molvig | (i bild) |
Originaltitel | Lux aeterna | |
---|---|---|
Kompositör | György Ligety | (1966) |
Sångare | Stockholms Kammarkör | |
Dirigent | Eric Ericson |
Chaplin-priset | Stockholm | 1976 | Gunn Wållgren | (roll, bland många andra) | |
---|---|---|---|---|---|
Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag | Stockholm | 1976 | (bidrag om 257 165 kr) |
Förvandling/människa till skalbagge |
Helsingør |
Inackorderingar |
Krylbo |
Norrköping |
Prokurist |
Skalbagge |
Stockholm |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2395 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2395 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2400 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2425 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2425 |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2425 |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 16 mm |
Typ | Slutmix |
---|---|
Bärare | 17,5 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | FÖRVANDLINGEN |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Affischdesign | BBF Kommunikation AB |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Manuskript: Ivo Dvorak. Dialogbearbetning: Lars Forsell. |
Omfång | 119 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Av Lars Forsell. |
Omfång | 39 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 16 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The metamorphosis. |
Omfång | 32 s. Rättelser och anteckningar. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Metamorphosis. |
Omfång | 19 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Manuskript: Ivo Dvorak. Dialogbearbetning: Lars Forsell. |
Omfång | 119 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Kringmaterial |
---|---|
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 12 |
Dia | 1 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |