Frihetens murar (1978)

Media (1 st)

En ovanlig skildring av en argentinsk flyktings upplevelser i sjuttiotalets Stockholm. Regissören Marianne Ahrne skrev manus tillsammans med Renzo Casali, som också spelar huvudrollen i filmen.

Frihetens murar handlar om den argentinska skådespelaren Sergio (Renzo Casali), på flykt från politiskt förtryck i hemlandet, men också från plågsamma minnen och skuldkänslor. Han kommer till Stockholm med höga förväntningar på det svenska samhället, hyr ett rum hos översättaren Karin (Marianne Stjernqvist), börjar gå på svenska för invandrare och registrerar sig på Arbetsförmedlingen. Men såväl de reserverade svenskarnas sociala koder som den fyrkantiga byråkratin är svåra att greppa. Han får tag på ett svartjobb på en restaurang där en svensk trubadur sjunger om Evert Taubes Argentina (”Samborombon, en liten by förutan gata…”) medan matlagning och disk sköts av invandrare från olika länder. Efter tre månader har Sergio inte lärt känna en enda svensk och han ber Karin om hjälp. Eftersom hon talar italienska kan de kommunicera bra, och trots att hennes engagemang först är motvilligt kommer de närmre varandra. Snart önskar Karin kanske att de kunde bli mer än vänner, men Sergio inleder istället en kärleksrelation med hennes yngre granne Anita (Annicka Kronberg). Anita har en nioårig dotter, Katja (Christine Kronberg), som i vanliga fall bor hos sin mormor eftersom modern jobbar som telefonist på dagtid och sjunger jazz på kvällarna. Med den lekfulle Sergio i huset får Katja plötsligt mer uppmärksamhet och värme än hon är van vid, och trots att relationen mellan Anita och Sergio inte blir långvarig för den mor och dotter närmre varandra.

Frihetens murar var Marianne Ahrnes andra spelfilm i långfilmsformat efter debuten med Långt borta och nära (1976) som gav henne en Guldbagge i kategorin bästa regi, som då var den första gång detta pris tilldelats en kvinnlig filmare. Före Långt borta och nära hade regissören gjort en rad kortfilmer och en dokumentär om åldrande i samarbete med Simone de Beauvoir. Mottagandet av debutfilmen hade inte varit odelat positivt, men de flesta kritiker var överens om att Ahrne var en lovande regissör, och förväntningarna på uppföljaren var därför högt satta. Kanske var det därför reaktionerna på Frihetens murar blev så negativa. Flera kritiker sågade filmen längs med fotknölarna och anklagade Ahrne för att måla upp en svartvit värld där invandrare är varma och goda medan ”Svensson är ett kräk och Sverige är en tundra”, som Jurgen Schildt skrev i Aftonbladet.

Visst har kritikerna rätt i att det finns vissa kantigheter i berättandet – kanske framförallt i de återblickande sekvenser som skildrar Sergios traumatiska minnesbilder – och att många av birollerna är typer, snarare än trovärdiga individer, men kritiken framstår ändå som orimligt hård och delvis missriktad. Sergio är inte någon ”jultomte från Argentina” som DNs recensent påstod, utan en komplicerad och krävande individ med traumatiska upplevelser i bagaget. Skildringen av avvisande och otrevliga svenskar behöver ju heller inte tolkas som en objektiv spegling av verkligheten, utan kan lika gärna representera Sergios subjektiva upplevelse av exil.

Vissa recensenter såg också andra kvaliteteter i filmen: Expressens Lasse Bergström påpekade att Sergio är en outsider även bland filmens invandrare, och Svenska Dagbladets Elisabeth Sörenson såg inte den ”omvända fördomsfullhet” som Hanserik Hjertén beklagade sig över i DN, utan uppfattade snarare regissörens blick på svenskarna som varmt humoristisk.

Enligt Marianne Ahrne syftar titeln på ”de murar vi bygger upp i det här landet som vi tror vara fritt” men ”också de murar vi måste rasera inom oss själva för att nå fram till ögonblick av frihet”. Tyvärr var det nog inte så många som uppfattade filmens försök att gestalta inre, psykologiska processer; skildringen av barriärer mellan svenskar och invandrare blev alltför provocerande för filmens första publik.

Ingrid Stigsdotter (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Originaltitel	Frihetens murar
Svensk premiärtitel	Frihetens murar
Distributionstitel	Frihetens murer (Norge) Frihedens mure (Danmark)
Manustitel	Också sorgen har rötter (Första manusversion) Sorgens rötter (Andra manusversion)

Regi	Marianne Ahrne
Manus	Marianne Ahrne Renzo Casali
Producent	Jörn Donner
Produktionsledare	Kaj Holmberg
Foto	Hans Welin
Scenograf	Anita Kajaste-Bennwik
Klippning	Marianne Ahrne
Ljudtekniker	Ulf Darin Klas Engström
Scripta	Anne von Sydow
Inspelningsledare	Johan Clason
Produktionsassistent	Catharina Stackelberg
B-foto	Solveig Warner
Stillbildsfoto	Jon Lindström
Elektriker	Ted Lindahl Johnny Pettersson
Passare	PeO Strandberg
Ljussättare	Hans Rinning
Rekvisita	Göran Lindberg Jimmy McGann
Kläder	Sven Lundén Kajsa Forsberg
Smink	Sven Lundén Kajsa Forsberg
Mixning	Berndt Frithiof

Renzo Casali	Sergio
Annicka Kronberg	Anita
Marianne Stjernqvist	Karin
Christine Kronberg	Katja
Torgny Anderberg	hovmästare
Brita Billsten	dam med spasm
Karin Biribakken	ung sjungande flicka på tåg
Anders Börje	sångare på Hasselbacken
Harry Carlson	svenskamerikan på restaurang
Gösta Engström	Svenne
Curt Ericson	fyllo på centralen
Svante Grundberg	kypare
Olle Grönstedt	tågkonduktör
Vivian Gude	elev i invandrarklass
Marie Louise Gustafsson	lärarinna
Krister Henriksson	Svante
Ahmadu Jarr	trummis
Sissi Kaiser	tågresenär
Lilga Kovanko	Ritva
Mary Kronberg	mormodern
Coco Leonardi	Coco
Margit Lindeman	Maggie
Lars-Olof Löthwall	tjänsteman på arbetsförmedlingen
Gunnar Schyman	Pricken
Georgios Tsokanis	grek i restaurangköket
Gilberto Valderama	Juan
Märta Velander	sjungande fotbollsfestdeltagare
Yoshi Yokawa	japan i restaurangköket
Anders Öhrn	gäst
Teatergruppen Comuna Baires

Produktionsbolag	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Treklövern HB
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Laboratorium	AB Film-Labor

Den argentinske skådespelaren Sergio kommer till Sverige. Från sitt hemland bär han med sig minnet av att ha svikit en vän. Han hyr rum hos Karin, 50 år. Hon är översättare med egna författardrömmar.

Som de flesta andra invandrare i Sverige har Sergio drömt om Sverige som paradiset. Han blir dock bryskt väckt ur sin dröm. Förgäves försöker han få kontakt med svenskarna.

På arbetsförmedlingen träffar han Juan som skaffar honom ett jobb på en restaurang. Efter en tid i köket avancerar han till kypare.

I samma hus som Karin bor Anita, 30 år, telefonist och jazzklubbssångerska. För tillfället har hon sin dotter, 9-åriga Katja, hemma hos sig eftersom mormodern, som Katja brukar bo hos, är sjuk. Sergio möter dem båda och båda lär sig älska honom. Efter ett tag flyttar han till Anita. Men de når inte varandra. Han kan inte befria sig själv och för dem som älskar honom och önskar ett möte utan förklädnad, slås dörrarna åter igen.

En dag tar Sergio farväl och ger sig av till Italien.

Censurnummer	119605
Datum	1978-11-15
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	2770 meter

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Färgsystem	Eastman Color
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2770 meter
Längd i minuter	101 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska Spanska Italienska Engelska Franska

Pressreaktion Svensk filmografi

Efter framgången med Långt borta och nära var recensenterna genomgående sympatiskt inställda till Marianne Ahrne, men kunde ändå inte dölja sin besvikelse inför den nya filmen, som ingen fann lyckad.

Mest positiv var Elisabeth Sörenson i SvD:

"Frihetens murar är en film med flera ingångar och jag tror att man kan se den på helt olika sätt. För mig blir den 9-åriga flickan filmens mittpunkt, och den utveckling som med Sergios medverkan sker i relationen till mamman det viktigaste i handlingen. Också det hoppfullaste. Därför att det berör just barnet, men också därför att det är här filmen visar att vi kan påverkas och förändras, att mänskliga möten kan ha betydelse också när de ser alldeles omöjliga ut.

Marianne Ahrne är -- med fotograferna Hans Welins och Solveig Warners hjälp -- 'en kamera' som i rena, klara bilder redovisar iakttagelser.

Men här ligger också det jag tycker är filmens svaghet: det blir mer superba 'svenska bilder' än helhet. Det finns ett artisteri i snart sagt varje bild, men ingen riktig konstnärlig helhet.

Det förefaller mig som om Marianne Ahrne velat utmana sig själv med en film som har flera parallella motiv och flera desperata huvudpersoner. Jag tycker hon är en oerhört spännande filmare."

Lasse Bergström i Expr ville också gärna se det positiva:

"Det finns en fara i de inledande avsnitten som Marianne Ahrne visar sig medveten om: en tendens att bara använda svart och vitt i bilderna av Stockholm och porträttet av Sergio, mannen som så sakta visar sig vara en outsider även som invandrare.

Det är när den upptäckten görs som Frihetens murar får liv och värme. (-)

Renzo Casali i huvudrollen har också samarbetat med Marianne Ahrne om manuskriptet. Någon klart utmätt distans till Sergio som komplicerad levnadskonstnär har varken han eller filmen. Det gör att Frihetens murar blir en splittrad men i vissa stunder ovanligt levande film."

Hanserik Hjertén och Schildt i DN respektive Jurgen AB var mer uttalat negativa:

"Felet med hennes nya film", skrev Hjertén, "är att den är överpedagogisk i sitt nit, den förenklar och förgrovar och gör Sergio till en jultomte från Argentina.

Svenskarna är idioter eller skitstroppar, utlänningarna varma, livfulla och med barnasinnet i behåll. Svenska kvinnor är neurotiskt instängda i sig själva, sin ensamhet eller sitt jobb, men Sergio kommer som förlösaren. (-) Det finns ett drag av omvänd fördomsfullhet i Ahrnes film som inte är någon bra utgångspunkt för vårt igenkännande. Det finns träffsäkra glimtar, men oftast tecknar hon detta möte mellan olika världar med för tjocka streck och vinner lättköpta segrar. (-) Ett behjärtansvärt ändamål går i stöpet. Det är trist, men det är så."

Jurgen Schildt i AB:

"Vad Marianne Ahrne egentligen vill ha sagt vet jag inte, frånsett att Svensson är ett kräk och Sverige en tundra. Det finns i denna historia knappast ett förtydligat sammanhang, knappast en relation som inte stannar vid ytskissen. Det är en livlös och stel doftlös film, utan tillgång till någon annan form än bilderbokens och några andra och effektivare drivmedel än sin egen goda vilja. Mer än så kan jag i ögonblicket, slagen av häpnad, inte hitta på att tillägga. (-)

Misstag gör vi alla, kritiska misstag inte minst. Dagens kritiska misstag vore att smussla med det faktum att det produktionstekniska misstaget består i att den här filmen inte dragits in; av Marianne Ahrne eller av omtänksamma bisittare på Svenska Filminstitutet. Det är nämligen svårt att urskilja poängen i att marknadsföra andäktiga halvfabrikat."

Landsortspressen -- i den mån filmen nådde ut -- var mestadels negativ:

"Karikatyren är ibland ett effektivt vapen i jakten på brister och fel. Men så icke här. Den svenska frusenheten ställs i alltför bjärt kontrast till Sergios värme. Det finns få nyanser och därför inte något utmanande utrymme för frågor och diskussioner. Personerna blir bärare av myter och egenskaper, i stället för av öden med djup och bredd och med förankring i ett samhälle som förvisso bör granskas och förändras." (Monika Tunbäck-Hanson i GP)

"Som kulturfilosof, en roll som hon spelar med fyrkantiga och övertydliga pedagogiska manér i Frihetens murar, är Marianne Ahrne som bäst spontant förvirrad. Resultatet är lättköpt samhällskritik av det slag som kontinentala levnadskonstnärer och naturaliserade nordiska fransmän med jämna mellanrum brukar rikta mot de skandinaviska s k välfärdsstaterna." (Jan Aghed i SDS)

"Frihetens murar (-) är så grovt typifierad i många av sina personkarakteriseringar att den snabbt gör sig omöjlig. Den fungerar inte på något håll, varken socialt, politiskt eller psykologiskt. (-) Inte känns Sergio och hans umgänge med två svenska kvinnor särskilt intressanta som personer eller företeelser heller. Spelet dem emellan blir antingen för stumt eller för grovt och replikerna är ibland parodiskt oförlöst litteratur." (Sven E Olsson i Arbetet)

Bo Heurling i Chaplin var heller inte positiv:

"Ambitionerna bakom filmen må vara vilka som helst. Det som dominerar är i varje fall tonfallen av predikan. Vi uppmanas till kärlek i både snäv och vidare bemärkelse. Vi måste öppna oss för personlig, fördjupad och närgången vänskap. (-) Sergio är ingen gud eller ängel, men han är gestaltad med en förförisk präktighet [och! (-) blir mer symbol än intresseväckande människa. Och som den centralgestalt han är, förlorar också människorna omkring honom såväl trovärdighet som spänning.

Historien tunnas ut och blir slapp i konsistensen."

Kommentar Svensk filmografi

Det kunde tyckas självklart att Marianne Ahrne skulle få göra en ny film efter Långt borta och nära (1976/16), belönad med en guldbagge för 1976/77 års bästa regi. Ahrne var också snabbt igång med en ny manusidé, inspirerad av Renzo Casalis skådespelarseminarium hösten 1976 på Teater 9, där hon fungerade som tolk.

Tillsammans med Casali -- född i Italien, uppvuxen i Argentina, där han 1958-62 arbetade som skådespelare, regiutbildad i Prag 1963-68 och sedan 1968 verksam som regissör och skådespelare i Milano -- utarbetade Marianne Ahrne ett första manuskript som Filminstitutets producent Jörn Donner fick i sin hand i april 1977.

Donner reagerade i stort sett positivt och började söka medproducenter och produktionsgaranti, men fick nej överallt. Bägge H-fonderna sa nej flera gånger. Detta var inte en film som Marianne Ahrne skulle vara betjänt av att göra.

Men Ahrne och Donner envisades. Ett andra manus betitlat Sorgens rötter låg klart i juni 1977 en tredje version (med bildmanus) utarbetades med fotografen Hans Welin i september, då filmen fick sitt slutliga namn.

Eftersom även Harry Schein stödde projektet, fick Donner okej på att dra igång det inom det s k Treklöveravtalet, en bolagsbildning som inte förutsatte medproducenternas konkreta intresse, och 28.11.1977 kunde inspelningen börja. Budgeten löd på 2,9 miljoner kronor inklusive administration.

Donners kontrakt som fondhandhavare och produ!cent gick ut 31.12.1977, och han höll fortsättningsvis i filmen från Helsingfors. Det förbättrade inte situationen. Inspelningen avslutades i mitten av februari 1978, men efterarbetet drog ut på tiden. Först i september låg en A-kopia klar, och den var inte Donner nöjd med. Han hade under sommaren sökt förmå Marianne Ahrne att klippa om filmen, men det hade hon inte velat. Den allmänna tveksamheten gjorde att även premiären dröjde. Först annandag jul lät SF sätta upp filmen på sin minsta premiärbiograf i Stockholm, Lilla Kvarn, där den inte blev långlivad.

Totalt sågs filmen på biograf av knappt 4 000 människor. Betydligt fler torde dock ha sett filmen, när den visades i svensk TV (TV1) 18.1.1982.

Inte heller internationellt fick filmen någon spridning, men den uttogs att representera Sverige vid filmfestivalen i Moskva i augusti 1979. Eftersom filmen var klart kritisk mot den politiska situationen i Argentina föranledde visningen att den argentinska delegationen lämnade Moskva i protest -- vilket i sin tur fick till följd att festivalledningen (av handelsekonomiska hänsyn till Argentina) tog bort den svenska filmen ur tävlingen.

Det skulle ta sju år innan Marianne Ahrne på nytt fick chansen att göra en långfilm.

				1977-11-28	1978-02-15
	Stockholm	Sverige	(Stockholmstrakten)
	Trelleborg

Sverigepremiär	1978-12-26	Lilla Kvarn	Stockholm	Sverige	101 min
Urpremiär	1978-12-26	Lilla Kvarn	Stockholm	Sverige	101 min
TV-visning	1982-01-18	TV1		Sverige	97 min
	1991-12-07	Kanal 1		Sverige	97 min
	1999-09-20	SVT1		Sverige	97 min
Cinemateksvisning	2014-08-17	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2014-08-17
	2014-11-25

Originaltitel	Mr Smooth Man
Kompositör	Madeline Bell
	Alan Parker

Originaltitel	Sur
Kompositör	Homero Manzi

Originaltitel	A Gentle Touch
Kompositör	Tony Kinsey

Originaltitel	Love Affair
Kompositör	Jack Trombey

Originaltitel	Razamajazz
Kompositör	Eric Swan

Originaltitel	The Glass Triangle
Kompositör	Pierre Arvay

Originaltitel	Leaves Are Turning Brown
Kompositör	Pierre Arvay

Originaltitel	Temamusik
Kompositör	Thore Svanerud

Originaltitel	Den blomstertid nu kommer
Textförfattare	Israel Kolmodin	(1694)
	Johan Olof Wallin	(1819)
	Britt G. Hallqvist	(1979)

Originaltitel	Mitt eget land
Kompositör	Olle Adolphson
Textförfattare	Beppe Wolgers

Originaltitel	Friotiof och Carmencita
Av	Evert Taube

Originaltitel	He's a Jolly Good Fellow

Originaltitel	Och jungfrun hon skulle sig åt ottesången gå

Originaltitel	Quanto ti voglio

Originaltitel	Näktergalen

Originaltitel	Små grodorna

Originaltitel	Improvisation (Jarr)
Arrangör	Ahmadu Jarr

Originaltitel	Italiensk folkvisa

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag	Stockholm	1979			(bidrag om 208 950 kr)

Arbetsförmedling

Argentinare

Hyresrum

Invandrare

Italien

Jazzsångerska

Kypare

Restauranger

Skådespelare

Telefonister

Översättare

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2756

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2770

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2770

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	FRIHETENS MURAR en film av Marianne Ahrne
Tryckeri	Uddeholms Offset

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	FRIHETENS MURAR en film av Marianne Ahrne
Tryckeri	Uddeholms Offset

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Gränsgångare eller Också sorgen har rötter, eller Världsmästarna, eller Ringside. Långfilmsmanuskript av Marianne Ahrne och Renzo Casali. (Första versionen).
Omfång	131 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Walls of freedom. Feature film scenario by Marianne Ahrne. In collaboration with Renzo Casali. (Second version).
Omfång	136 s.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Gränsövergångare eller Sorgens rötter. Långfilmsmanuskript av Marianne Ahrne i samarbete med Renzo Casali (andra versionen).
Omfång	137 s. + 1 s. personförteckning.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Frihetens murar. Långfilmsmanuskript av Maraianne Ahrne i samarbet med Renzo Casali.
Omfång	144 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Sorgens rötter. Också sorgen har rötter eller Världsmästarna eller Ringside. Långfilmsmanuskript av Marianne Ahrne och Renzo Casali (första versionen).
Omfång	131 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Frihetens murar. Bildmanus. Regissörens skisser med handskrivna förklaringar.
Omfång	169 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Frihetens murar.
Omfång	37 s. + 6 s. Textlista (svenska texter till spanska och italienska dialoger) + 1 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	The roots of grief.
Omfång	30 s. + 1 s. trailer.
Språk	Engelska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Också sorgen har rötter. Långfilmsmanuskript av Marianne Ahrne i samarbete med Renzo Casali (tredje versionen).
Omfång	144 s. + 4 s. brev och rollista.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial
Språk	Svenska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Färg papper	SET
Bakombild papper	1
Dia	13
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Bärare	DCP
Längd i minuter	101 min
Dialogspråk	Svenska Spanska Italienska Engelska Franska

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264