Grundfakta

Media (4 st)

Originaltitel Linus eller Tegelhusets hemlighet
Filmtyp Långfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1979-08-20

Medverkande

Harald Hamrell
Linus, 16 år

Viveca Lindfors
ambassadrisen

Ernst Günther
Eriksson, vicevärd

Harriet Andersson
Lilly, vicevärdens hjälperska

Sven Wollter
Daniel, Linus far

Hans Ernback
Helge, Daniels arbetskamrat

Visa alla medverkande

Handling

Det är 30-tal. Linus, 16 år, arbetar på ett antikvariat. Han drömmer om att bli poet. Fadern tar honom en dag till ett stort tegelhus, där en av faderns vänner bor. Linus blir...

Visa hela handlingen

Press

Stockholmspressen var genomgående sval och reserverad inför Linus eller Tegelhusets hemlighet. Hanserik Hjertén i DN: "Medan Sjömans romanåterkoms ["Linus och Blenda"! är...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel
Inspelningstitel
Manustitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Stuntregi
Scripta
Inspelningsledare
Inspicient
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Passare
Passarassistent
Ljussättare
Negativklippning
Optisk printer
Musikarrangör
Musiker
Snickare
Rekvisita
Attributör
Kläder
Smink
Klädassistent
Klippassistent
B-ljud
Synkläggning
Specialeffekter, ljud
Mixning
Förtexter

Medverkande

Harald Hamrell Linus, 16 år
Viveca Lindfors ambassadrisen
Ernst Günther Eriksson, vicevärd
Harriet Andersson Lilly, vicevärdens hjälperska
Sven Wollter Daniel, Linus far
Hans Ernback Helge, Daniels arbetskamrat
Christina Schollin Märta, Helges hustru
Birgit Carlstén Emily, bordellflicka
Monica Dominique Gudrun, bordellflicka
Pernilla Wallgren Abigail, ambassadrisens hemhjälp
Lasse Pöysti antikvariatsinnehavare
- Ej krediterade:
Carl-Axel Elfving läkare
Peter Lindgren medlem av stråkkvartetten
Lars Birgin medlem av stråkkvartetten
Henric Thörnberg medlem av stråkkvartetten
Esko Tapio medlem av stråkkvartetten
Tage Schaffer assistent till stråkkvartetten
Ruth Stevens bordellflicka
Jelena Jangfeldt bordellflicka
Marianne Engström bordellflicka
Maria Weisby bordellflicka
Eva Höglund bordellflicka
Ingeborg Lagaeus bordellflicka
Gunilla Jakobson bordellflicka
Henry Bornström en plågoande
Sture Fröberg en plågoande
Johan Thorén en plågoande
Paridon von Horn den utländske generalen
Hugo Álvarez utländsk militär
Anita Ekström dubbningsröst
Gunnar Ernblad dubbningröst

Bolag

Produktionsbolag Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Treklövern HB
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
AB Svensk Filmindustri 1979
Distributör i Sverige (16 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Laboratorium AB Film-Labor
Mixning FilmTeknik AB
Förtext Animagica Film & Video AB

Handling

Det är 30-tal.

Linus, 16 år, arbetar på ett antikvariat. Han drömmer om att bli poet. Fadern tar honom en dag till ett stort tegelhus, där en av faderns vänner bor. Linus blir fascinerad av huset som innehåller hemligheter. Längst upp bor dess ägare, ambassadrisen, och hennes jungfru, Abigail. Linus förälskar sig i Abigail och vill visa sina dikter för ambassadrisen. Samtidigt upptäcker han saker som skrämmer honom. Fadern har ett förhållande med bästa vännens hustru.

Faderns vän -- som är syndikalist -- misshandlas och dödas i huset källare av portvakten. Denne har en bordell i huset. Den förestås av hans hustru. I en annan lägenhet har några arbetare bildat en stråkkvartett.

Linus är rädd för att hans far ska anklagas för mordet och börjar därför samla bevis som kan avslöja mördaren, men portvakten är honom på spåren. Linus gömmer sig hos flickorna på bordellen, och de hjälper honom att via ett rep över gården klättra upp till Abigail och ambassadrisen.

Han flyr från verkligheten och förstör bevisen. Även fadern var ju en svikare. Han stannar hos ambassadrisen, i diktens elfenbenstorn.

Censur

Censurnummer 120344
Datum 1979-06-28
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Kommentar Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2670 meter
Längd i minuter 98 min
Akter 5 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Stockholmspressen var genomgående sval och reserverad inför Linus eller Tegelhusets hemlighet.

Hanserik Hjertén i DN:

"Medan Sjömans romanåterkoms ["Linus och Blenda"! är en lättlöst och doftrik skildring av en Söderpojkes uppväxt på 30-talet, så har filmen av någon anledning blivit ett tungrott fantasifoster som betänkligt liknar ett missfoster. Att Sjöman velat fördela sina gracer mellan konstarterna och göra något från boken avvikande med sin film är ingen obegriplig tanke. Men tyvärr har han ersatt bokens friska berättarkonst med en knölig symbolisk stil som passar honom sällsynt illa."

Hans Schiller i SvD:

Det hade varit trevligt att kunna säga att Vilgot Sjöman kommit tillbaka som angelägen filmskapare efter sin utflykt till sexualitetens bakgårdar, men tyvärr har han hamnat på en ny bakgård och beskrivit den på ett sätt som inte kan angå så många andra än honom själv."

Björn Samuelsson i AB:

"Vilgot Sjöman har laddat sin nya film Linus med politik, pubertetsproblematik och ond död. Ändå förblir den lika ogenomträngligt stum som fasanderna i det gamla stenhus där den utspelas. (-)

Dock äger filmen täta stämningar -- av förruttnelse, fattigdom och instängdhet. En sådan brutalt upplöst figur som Ernst Günthers grisfotsätande mördare för tankarna till tysk 30-talskonst; Otto Dix eller Grosz. (-) Stämningsmåleri som ett sätt att berätta om -- ja, om vadå?"

Bernt Eklund i Expr:

"Ändå känner jag sympati för Linus. Den fullföljer konsekvent sin linje, den tillåts löpa linan ut. Och det har krävt en hel del mod den här gången." Skådespelarna får också beröm -- Hamrell, Günther, Viveca Lindfors. "Det hindrar inte att rådet till den som vill möta Linus måste bli: Läs boken."

Sven E Olsson i Arbetet:

"Länge, mycket länge, tycker jag att Linus är en av de bästa filmer Sjöman gjort (-) filmen känns spännande och daggfrisk. Den har en fungerande realism i återgivningen av det besvärliga 30-talet och den låter i stor utsträckning spaningen efter denna tid som flytt bestämmas av sin Linus."

Slutet fann dock Olsson "något tillknycklat av ovidkommande schabloner och alltför grova symbolscener" vilket inte hindrar att "filmen markerar en viktig förnyelse i hans sätt att arbeta med film."

Sune Örnberg i GP:

"Det är en intressant film detta. Symboliken är så grov att den blir påtaglig och lätt att minnas, gräsligheterna är så många att de överskuggar temat om Linus utveckling, och spänningen tar kål på bitterheten. För spännande är det och spänningen bärs upp av en mängd besynnerliga människoöden som är roliga att följa. Det finns en doft och konkretion i filmen som fäster sig mera i minnet än anhopningen av gräsligheter."

Carl-Eric Nordberg i Vi:

"Sjöman skickar alltså ut Linus på en bildningsresa. Den slingrar fram genom symboliska landskap och visst kan det sägas att regissören-diktaren krånglat till vägen i onödan. Säkerligen skulle han ha skördat omedelbara applåder om han berättat mer rättframt. Men Sjöman har föredragit att själv överta sinnesstämning och livskänsla från Linus: denne drömmare eller sömngångare med öppna ögon som tvingas vakna upp till bitter verklighet när han förlorar sin oskuld och upptäcker pappans förräderi.

Sjöman har väl knappast lyckats sammansmälta drömspel, lärodikt och verklighetsrapport till en harmonisk helhet. Men han har vågat utmana sina egna konstnärliga tabugränser.

Och det är mer än man kan säga om någon av hans svenska kolleger just nu:"

Kjell Albin Abrahamson i Chaplin:

"I 70-talets hormoslyrförgiftade filmskog har Sjöman irrat omkring utan att lämna några varaktiga spår efter sig. Men slutintrycket i detta decenniums sena timme måste ändå bli att Vilgot Sjöman med En handfull kärlek och nu med Linus stämplat in ett alldeles eget revir kännetecknat av livsavgörande frågor väl förankrade i en historisk miljö och tecknade med psykologisk trovärdighet."

Kommentar Svensk filmografi

Historien om Linus' tillkomst kan sägas vara ganska typisk för de svårigheter som en erkänd regissör kunde råka ut för i slutet av 70-talet. Den är därför också lärorik.

Sjöman och producenten Bengt Forslund på Film!institutet hade haft ett lyckosamt samarbete 1973 med En handfull kärlek (1974/3), men Forslund hade sedan tackat nej till Garaget (1975/19) och Tabu (1977/1). Ett projekt som bägge var intresserade av var däremot Sjömans manuskript Siesta Samba tänkt att inspelas hösten 1976. Här uppstod emellertid problem, först med H-fonderna som förvägrade filmen produktionsgaranti, sedan med en filmarbetarstrejk som bröt ut just när inspelningen skulle starta. Genom den borgerliga valsegern samma höst blev också projektet -- en satir om socialdemokratin -- mindre aktuellt och våren 1977 kunde inte Max von Sydow ställa upp som var vidtalad för huvudrollen. Projektet las ned.

Sjöman bollade hösten 1976 med några andra filmidéer, bl a ville han ta fatt i Linus-figuren från En handfull kärlek, en karaktär som också hade starka självbiografiska drag. Till julen 1976 fick Forslund en första utförlig synopsis, som han reagerar mycket positivt på. I mars 1977 låg nästa version klar. Forslund hade fortfarande en del invändningar, men avslutade sitt kommenterande brev positivt:

Snorvalpen (som projektet nu var omdöpt till) har förutsättningar att kunna bli en svensk, mycket svensk, mycket Sjömansk Amarcord. Låt den få bli det!"

Harry Schein var mer reserverad:

"Jag ansluter mig i huvudsak till Bengts kritiska synpunkter" men tyckte också "att det fattas berättelsetekniska och formella komplikationer och övertoner, men de kanske kommer fram i slutmanuskriptet."

Schein ansåg dock att det var okej om detta manus gick in till H-fonderna, och 28.4.1977 fick filmen produktionsgaranti i H2-fonden. Ett visst planeringsarbete kunde påbörjas för inspelningsstart till hösten samtidigt som Sjöman skrev en slutversion av manuskriptet. Parallellt med detta började Sjöman också skriva på en självbiografisk roman med Linus i huvudrollen, en annan historia men ändå densamma, för ett annat medium.

Inspelningsversionen låg klar 1.7.1977, Forslund var glad åt det nya manuset;

"Det är så mycket klarare och fastare i konturerna. Över huvud taget upplever jag alla nytillägg och åtstramningar som förbättringar. Några av mina gamla anmärkningar hänger väl kvar, men det är mest fråga om detaljer. (8.7.1977)

Tre dagar senare stoppade Schein projektet, fast han inledningsvis tyckte att version 3 "är klart bättre än föregående versioner". Som skäl framhöll han Film!institutets ekonomi, Teaterförbundets fackliga framgångar, filmbranschens relation till Filminstitutets produktion samt de alltför lättvindiga beslut som fattats, vilket bl a inneburit att budgeten dragits över. "Detta gäller inte minst Dina filmer. Tabu är uppe i ca 4.5 mkr!" Under förutsättning att en medproducent kom med i bilden och att budgeten kunde låsas till 3 miljoner kronor, gav Schein dock en öppning för inspelning 1978.

Besvikelsen var självfallet mycket stor hos både regissör och producent. Inga argument bet dock. Beslutet stog fast. Dock fick Sjöman ut sitt slutgage för manuskriptet. Och till hösten anställs för en kortare tid en produktionsledare och en scenograf för att en detaljerad budget skulle kunna göras upp. Denna hamnade på 3,2 miljoner kronor och inspelningsstart borde då vara 23 januari 1978, 40 inspelningsdagar.

Svaret blev nej!

Nu började även Forslund tvivla. Ekonomiskt gick det inte att kompromissa hur långt som helst. Kostymfilm är dyrt. Publikt var projektet onekligen mindre attraktivt. Det av Schein samma höst konstruerade filmpool-avtalet, HB Treklövern, som i detta fall skulle innebära ett "tvångsäktenskap" med Europa Film var heller inte lockande.

Ett äldre, tidigare nedlagt projekt, "Väninnorna" vädras på nytt, men måste på nytt läggas ner. Liv Ullmann var en förutsättning och hon kunde inte. Sjöman vädjar till Forslund: "Din lojalitet -- min trygghet, i detta gungfly." (Brev 6.2.78)

Den oväntade framgången med En vandring i solen, spelade nu Forslund (och Filminstitutet) i händerna. I mars gav Schein sitt okey. Planeringsarbetet fick sättas igång på allvar. Inspelningsstart 24.7.1978, huvudsakligen ateljé, 35 dagar. 25 000 m råfilm, budget 3 miljoner kronor.

Inspelningen avslutades den 8.9.1978, 35:e inspelningsdagen. Filmåtgången blev 24 705 m.

22 september skrev Sjöman följande brev till Harry Schein och Filminstitutets styrelse:

"Undertecknad avslutade fredagen 8 sept. inspelningen av Linus/Snorvalpen. I och med detta slutfördes bildupptagningen på 35 dagar, vilket blev ett grundvillkor sedan Filminstitutets ledning sommaren 1977 maximerat kostnaden för just detta projekt till 3 miljoner.

För egen del upplever jag det som om jag genomfört någon form av idrottsprestation eller bilrally, vilken bara har viss likhet med konstnärligt arbete. Filmens artistiska målsättning framgår av förordet till manuskriptet. Jämför vid tillfälle dessa intentioner med det på 35 dagar framtvingade materialet! -- och man kan bokstavligen höra en vision som kvider och kvävs i ett skruvstäd, stundtals med ett rent parodiskt gnissel. Frågan är om det är moraliskt försvarbart av ledningen för Filminstitutet att maximera ett belopp för produktionen -- utan konstnärlig analys av projektet.

Klart oförsvarligt är det däremot av upphovsmannen att gå med på dylika arbetsvillkor -- bara för att överhuvudtaget få tillverka någon sorts version av sin filmidé. Vilgot Sjöman"

Under det kommande halvåret arbetar Sjöman parallellt med efterarbetet på filmen och på romanen "Linus och Blenda" som hade blivit uttagen till Månadens Bok i augusti 1979. Därför bestämdes att skjuta på filmpremiären till samma månad. För kritikerna måste det ju vara intressant att samtidigt få ta del av hur en författare använder samma historia på två sätt. Få kom dock att beröra parallellen. Ingen försökte analysera metoden eller vad som skilde berättelserna åt. Detta fick Sjöman själv kommentera senare i en artikel i Damernas Värld 37/39: "Dubbelgreppet -- Historien om Tegelhuset och dess Hemlighet finns inte med i romanen. Och det hänger ihop med att jag är kritisk mot det vanliga sättet att 'filma romaner'.

Man tar de bästa bitarna ur romanen och försöker tråckla upp dem på en story som någotsånär liknar romanens. Och vad man åstadkommer blir ofta bara en resumé av boken. Inte en självständig film.

Den här gången ville jag pröva ett dubbelt grepp. Jag ville både göra en film som var en film, en roman som var en roman. Därför måste de vara olika varandra.

Ändå lika.

Hela tiden samme Linus!

Romanen 'Linus och Blenda' följer Linus Thorsson fram till hans sjuttonde år. Filmen om Linus hugger tag i pojken just i puberteten och sammanfattar hans tillvaro -- men på sitt eget sätt. Bokläsaren ska inte behöva gå på bio bara för att se om skådespelarna liknar de bilder han gjort sig när han läste romanen. Filmen ska bjuda sina egna, laddade bilder. Nya och annorlunda. Ändå igenkännliga."

Några veckor efter premiären utkom även filmmanuset i bokform -- med den ursprungliga inledningen, regissörens slutkommentar samt en lakonisk resumé över vad som tilldragit sig från juli 1975 då Sjöman första gången anhöll om projektstöd från H-fonden till filmens avslutning: "Från ax till kaka: En svensk films väg till bioduken. Ett exempel från det slutande 70-talet."

Kritiken mot filmen hade varit snål. Publiken uteblev nästan helt -- totalt knappa 5 000 åskådare -- och det blev heller ingen debatt kring romanen/filmen/manuskriptet. Filmen dog -- i Sverige. Utomlands gick det bättre. Filmen såldes till Belgien, Bulgarien, England, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Schweiz, Spanien, Västtyskland, Österrike, Östtyskland samt Australien.

Filmen fick påföljande höst näst högsta kvalitetspoäng bland 1979/80 års filmer.

Inspelning

1978-07-24 1978-09-08
Filminstitutets ateljé, studio 1 och 2 Stockholm Sverige
Långholmens fängelse Stockholm Sverige
Valhallavägen 104 Stockholm Sverige
Jungfrugatan 41 Stockholm Sverige
Värtaverken Stockholm Sverige
Väpnargatan 1 - Hovstallet Stockholm Sverige
Hovstallet Stockholm Sverige
Järnvägsgatan 9 Sundbyberg Sverige
Högbergsgatan 12 Stockholm Sverige
Karlaplan Stockholm Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1979-08-20 Palladium Lund Sverige 98 min
1979-08-20 Camera Malmö Sverige 98 min
1979-08-20 Spegeln Stockholm Sverige 98 min
1979-08-20 Camera Uppsala Sverige 98 min
Urpremiär 1979-08-20 Palladium Lund Sverige 98 min
1979-08-20 Camera Malmö Sverige 98 min
1979-08-20 Spegeln Stockholm Sverige 98 min
1979-08-20 Camera Uppsala Sverige 98 min
TV-visning 1992-08-17 TV2 Sverige 94 min

Musikstycken

Originaltitel Le temps des cerises
Kompositör Antoine Renard (1866)
Textförfattare Jean-Baptiste Clément (1866)


Originaltitel Varšavjanka
Textförfattare Gleb Maksimilianovič Kržižanovskij (rysk text 1905)


Originaltitel Semper Fidelis
Kompositör John Philip Sousa (1886)


Originaltitel Fantasistycke, piano, op. 12. Nr 2: Aufschwung
Kompositör Robert Schumann (1837)


Originaltitel La paloma
Kompositör Sebastián Yradier (1859)
Textförfattare Sebastián Yradier (spansk text 1859)
Ernst Wallmark (svensk text)


Originaltitel Valencia
Kompositör José Padilla (1923)
Textförfattare S.S. Wilson (svensk text 1926)
Lucienne Boyer (fransk text 1923)
Jacques-Charles (fransk text 1923)
Orkester Marek Weber Tanzorchester


Originaltitel Isle of Capri
Kompositör Will Grosz (1934)
Textförfattare Sven-Olof Sandberg (svensk text 1934)
Jimmy Kennedy (engelsk text 1934)
Orkester Sonoras specialorkester (1934)
Sångare Sven-Olof Sandberg (1934)


Originaltitel Kvartett, stråkar, Hob. III:75-80, op. 76. Nr 3, C-dur
Kompositör Joseph Haydn (1799)


Originaltitel Little Pal
Kompositör Ray Henderson (1929)
Textförfattare B.G. DeSylva (1929)
Lew Brown (1929)
Orkester Jack Hylton and His Orchestra
Orkesterledare Jack Hylton


Originaltitel Your Mother and Mine
Kompositör Gus Edwards (1929)
Textförfattare Joe Goodwin (1929)
Framförs av The Dorsey Brothers Orchestra (1929)


Utmärkelser

Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag Stockholm 1979 (bidrag om 349 984,13 kr)

Ämnesord

Antikvariata
Bordell
Dikter
Jungfru
Källare
Mord
Portvakter
Rep
Stockholm/Hovstallet
Stockholm/Jungfrugatan
Stråkkvartett
Syndikalist
Tegelhus

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2671


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Lågkontrastkopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2671


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ I-band effekter
Bredd 17,5 mm


Typ I-band musik
Bredd 17,5 mm


Typ Slutmix
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel En film av Vilgot Sjöman LINUS ELLER TEGELHUSETS HEMLIGHET
Tryckeri Tryckeri AB Småland


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel LINUS Un film de Vilgot Sjöman
Tryckeri Tryckeri AB Småland


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel En film av Vilgot Sjöman LINUS ELLER TEGELHUSETS HEMLIGHET
Tryckeri Tryckeri AB Småland


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel SNORVALPEN En film av Vilgot Sjöman
Affischdesign Lars Jonsson


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel THE SNOT NOSE KID A film by Vilgot Sjöman
Affischdesign Lars Jonsson


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel En film av Vilgot Sjöman LINUS ELLER TEGELHUSETS HEMLIGHET
Tryckeri Uddeholms Offset


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Snorvalpen Linus. En film av Vilgot Sjöman.
Omfång 39 s. Personlista (1 s.), rollista (2 s.), produktionsuppgifter (3 s.) och trailer (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Linus or The secret of the red brick house.
Omfång 26 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Linus.
Omfång 14 s.
Språk Franska


Typ Dialoglista
Manustitel Snorvalpen Linus. En film av Vilgot Sjöman.
Omfång 35 s. Personlista (1 s.) och produktionsuppgifter (2 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Dialoglista "Linus" prod 5115.
Omfång 32 s. + 1 s. dialoglista trailer.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Linus (arbetsnamn). Ett filmmanuskript [av] Vilgot Sjöman. Version 3 (inspelningsversionen). Putsad, våren 78.
Omfång 71 s. Rollista och författarens förord (4 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Linus (arbetsnamn) [av] Vilgot Sjöman. Ett filmmanuskript. Version 3 (inspelningsversionen).
Omfång 71 s. Rollista och författarens förord (4 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Opus 14. Snorvalpen. [Av] Vilgot Sjöman. Version 1.
Omfång 53 s. Rollista (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Linus. Ett filmmanuskript. [Av] Vilgot Sjöman. Version 2.
Omfång 93 s. Rollista och författarens förord (4 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Linus (arbetsnamn). Ett filmmanuskript [av] Vilgot Sjöman. Version 3 (inspelningsversionen). Putsad, våren 78.
Omfång 77 s. Produktionsuppgifter, inspelningsplan, förord mm (10 s.) ingår
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Linus. Ett filmmanuskript [av] Vilgot Sjöman. Version 1.
Omfång 88 s. + 1 s. rollista och 3 s. förord.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper SET
Bakombild papper 10
Dia SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?