Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Charlotte Löwensköld
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1979-10-31

Medverkande

Ingrid Janbell
Charlotte Löwensköld, husmamsell

Lars Green
Karl-Artur Ekenstedt, präst

Gunnel Broström
Beate Ekenstedt, överstinna

Sven Wollter
Schagerström, brukspatron

Sickan Carlsson
Regina Forsius, prostinna

Gunnar Björnstrand
Forsius, prost

Visa alla medverkande

Om filmen

Lagerlöf-filmatisering där egensinnig skönhet kör fyrspann i vild galopp och prästadjunkt vill ha en hustru som skurar medan han tänker på Gud.Överstinnan Beate...

Visa hela texten

Handling

Den unge magistern Karl-Artur Ekenstedt kommer omkring 1830 som hjälppräst till Korskyrka i Värmland. Han blir förälskad i Charlotte Löwensköld som är husmamsell i prostgården....

Visa hela handlingen

Press

Entusiasmen var helt frånvarande inför denna nya Lagerlöf-filmatisering, men flertalet kritiker var hög!aktningsfulla inför ambitionen, positiva inför vissa detaljer och negativa mot...

Visa all press


Relaterat

Om filmen

Lagerlöf-filmatisering där egensinnig skönhet kör fyrspann i vild galopp och prästadjunkt vill ha en hustru som skurar medan han tänker på Gud.

Överstinnan Beate Ekenstedt är så vacker, älskvärd och spirituell att kronprinsen en gång sagt att hon kunde varit fransyska och Tegnér har skrivit en dikt till henne. Hon härskar med ett leende på läpparna och lyfter inte ett ögonbryn när middagsgästerna bär sig förryckt åt.

Hon dyrkar sin son och sprättar upp hans brev som om de vore kärleksbrev. Han ska självfallet bli en stor man, så begåvad som han är. Men i Uppsala går det inte väl, och den fanatiskt religiösa Per Oscarsson slår klorna i Karl-Artur. Han får aldrig tänka på något annat än Gud, inte ens på naturen. När han kommer hem är han prästadjunkt, och skickar ut påskliljorna den unga Charlotte satt i hans rum. Men så lätt går det inte. När han är ute ställer hon in en pelargon.

Drängen som körde Karl-Artur från stationen hade rätt: "Charlotte Löwenskiöld, ho är ett riktigt fruntimmer ho. Ho kör hästar…". Hon kör häst och vagn i vild galopp för att det roar henne, med håret utsläppt och piskan vinande. När en fågelunge ramlat ur boet drar hon upp kjolarna och klättrar upp i trädet. Det är hon som ror när de ska över till en gumma på andra sidan sjön. Men när Karl-Artur ser Charlotte mata den gamla är det klippt. Parets blickar möts över soppskålen, och på hemvägen är det han som sitter vid årorna. Sedan blir det sinnlig njutning bakom jasminen. Men en dag åker Sven Wollter förbi i sin skrytvagn. Han är den stenrika patron Schagerström. Sedan kommer Arja Saijonmaa gående i folkdräkt. Hon är Anna Svärd…

1909 fick Selma Lagerlöf som första kvinna och svensk Nobelpriset. Hon var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt, stödde flyktingorganisationer, arbetade politiskt och blev 1914 Svenska Akademins första kvinnliga ledamot. I filmen Charlotte Löwenskiöld skriver Karl-Artur i ett brev till sin mor att hon kunde ha blivit en stor diktarinna, bättre än Anna Maria Lenngren, "om du inte gjort det till din plikt att ta hand om man och barn". Lagerlöf, som levde utan man och barn, skrev mer än trettio böcker.
Män med själskval och kvinnor med egna idéer. Prästerna i Charlotte Löwenskiöld och Gösta Berlings saga är hjälplösa som kattungar. Charlotte och Majorskan är bättre rustade, de förlitar sig på sig själva, tänker fritt och gör som de vill. Karl-Artur vill ha en hustru som skurar hans golv medan han tänker på Gud. Lycka till.

Romanen "Charlotte Löwenskiöld" är andra delen i trilogin "Löwenskiöldska ringen", som inleds med "Löwenskiöldska ringen" och avslutas med "Anna Svärd". Bengt Bratts manus bygger på de sista delarna. Filmatiseringen visades 1981 som en tre timmar lång tv-serie.

Många av Lagerlöfs verk har blivit film, som Herr Arnes pengar (Mauritz Stiller 1919), Körkarlen (Victor Sjöström 1921) och Gösta Berlings saga (Stiller 1924). Kejsarn av Portugallien, filmatiserad 1944 av Gustaf Molander, gjordes 1993 som tv-serie av Lars Molin.

1930 filmatiserade Gustaf Molander Charlotte Löwenskiöld. Ett halvsekel senare fick dansaren, koreografen och regissören Jackie Södermans film i princip samma kritikerreaktion.

Mats Olof Olsson, Dagens Nyheter 1979: "[…] Det har blivit en välgjord, gedigen och långtifrån ointressant film. Tidsatmosfären är omsorgsfullt fångad, scenerierna skickligt uppbyggda, fotot bedövande vackert. Den har nästan alla ingredienser som behövs för en riktigt lyckad film – och är det ändå inte. Felet, som så ofta annars, ligger i utgångspunkten – en klassisk litterär förlaga, som helt enkelt inte lämpar sig för filmens språk. […]"

Fotot står Rune Ericsson för. I långa perfekta åkningar rusar kameran på räls genom skogen utmed vägen. Ericsson ligger hela tiden sida vid sida med en släde, och björkstammarna flyger förbi framför kameran. Det är en fantastisk upptakt.

Nina Widerberg (2018)

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
TV-titel i Sverige

Filmteam

Medverkande

Ingrid Janbell Charlotte Löwensköld, husmamsell
Lars Green Karl-Artur Ekenstedt, präst
Gunnel Broström Beate Ekenstedt, överstinna
Sven Wollter Schagerström, brukspatron
Sickan Carlsson Regina Forsius, prostinna
Gunnar Björnstrand Forsius, prost
Arja Saijonmaa Anna Svärd
Per Oscarsson Pontus Friman
Christina Stenius Thea Sundler
Marika Lindström Jaquette Ekenstedt
Rune Turesson Ekenstedt, överste
Gösta Prüzelius Sundler, organist
Eva Fritjofson Eva Ekenstedt
Stig Torstensson skjutsbonde
Tove Waltenburg hushållerska hos Ekenstedt
Tina Möller Monell Alma, överstinnans husjungfru
Folke Hamrin auktionist
Olof Huddén Sjöborg, domprost
Olof Eklund rådman
Percy Brandt Månsson, bergsman
Björn Littorin postiljon
Ewa Harringer Maria, piga hos prost!paret
Tom Ahlsell Arcker, löjtnant
Maritta Larsson piga hos Ekenstedt
Ewa Harringer Maria, piga hos prostparet
Sune Lundbäck Schagerströms betjänt
Magnus Wetterholm kusk hos Schagerström
Jerk Rysjö dräng i prästgården
Hans Rystedt dräng i prästgården
Soli Labbart Ris-Karin
Rita Edén Gammel-Berit
Gudrun Nilsson Torpar-Mats Elin
Gunbritt Didriksson Torpar-Mats dotter
Johan Brekke Torpar-Mats son
Karin Janbell Torpar-Mats dotter
Jan-Erik Persson Torpar-Mats son
Marina Pettersson Torpar-Mats dotter
Susanne Ståhl Torpar-Mats dotter
Peter Åkesson Torpar-Mats son
Maria Andersson
Eva Janetzki
Anders Jansson
Liselotte Saxin
Ann-Sofie Scherman

Bolag

Produktionsbolag Sveriges Television AB TV2
Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2018
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Den unge magistern Karl-Artur Ekenstedt kommer omkring 1830 som hjälppräst till Korskyrka i Värmland. Han blir förälskad i Charlotte Löwensköld som är husmamsell i prostgården. De förlovar sig.

Charlotte är full av liv, handlingskraftig och praktisk. Karl-Artur kämpar med sin tro och gudsfruktan som fjärmar honom alltmer från den värld han upplever som ytlig och ogudaktig.

Efter en serie missförstånd kommer det till en brytning mellan dem. Charlotte säger ja till den rike brukspatronen Schagerströms frieri.

Genom sitt äktenskap får hon en ställning i den värmländska brukssocieteten som den fattige prästen aldrig kunde erbjuda henne.

Censur / granskning

Censurnummer 120688
Datum 1979-10-25
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 3395 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.37:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3395 meter
Längd i minuter 124 min
Akter 9 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Entusiasmen var helt frånvarande inför denna nya Lagerlöf-filmatisering, men flertalet kritiker var hög!aktningsfulla inför ambitionen, positiva inför vissa detaljer och negativa mot berättartekniken.

Mats Olof Olsson i DN:

"Det har blivit en välgjord, gedigen och långtifrån ointressant film. Tidsatmosfären är omsorgsfullt fångad, scenerierna skickligt uppbyggda, fotot bedövande vackert. Den har nästan alla ingredienser som behövs för en riktigt lyckad film -- och är det ändå inte. Felet, som så ofta annars, ligger i utgångspunkten -- en klassisk litterär förlaga, som helt enkelt inte lämpar sig för filmens språk. En bok kan hur mycket som helst berätta om vad som sker inuti människorna -- deras tankar, känslor, fantasier, stämningar -- men på film måste allt detta avspeglas i vad människorna gör och vad som händer emellan dem."

Elisabeth Sörenson i SvD:

"Rune Ericsons foto är valörrikt, känsligt sökande i subtila naturbeskrivningar, mustigt återgivande koloristiskt mättade stoffer i interiörerna. Varje bild är ur den aspekten trovärdig, tryggt vilande på scenografen Ingemar Wibergs omsorgsfulla rekonstruktioner av den rumsliga atmostfären i dåtidens herr- och prostgård.

Bengt Bratt har gjort manuskriptet och varit trogen originalet så långt de nödvändiga förkortningarna medgivit.

I rollistan finns många av våra främsta och mest erfarna skådespelare plus den begåvade långfilmsdebutanten Ingrid Janbell i titelrollen. Jackie Södermans regi är vårdad.

Summan av alla dessa komponenter borde blivit en riktigt bra film. Men det är det dessvärre inte. Den har inte det liv som engagerar."

"Allt i allt är alltså denna nytändning av Lagerlöf ett isbloss, ett vackert intet, ett planschverk för TV-skval. Premiärens äldre damer suckade också hörbart efter visningen i går. Inte visste man att Selma Lagerlöf kunde vara så tråkig." (Mario Grut i AB)

"Selma Lagerlöf har fått Jackie Söderman att stelna till, som en realist lätt gör när man tvingar in honom i en romantik som kräver förklädningar. Det finns scener och bilder ur den här filmen som plötsligt blommar ut i inspiration och skönhet, men de verkar tillfälliga, som plötsliga tavelträffar av en skytt som inte riktigt vet var målet befinner sig." (Lasse Berg!ström i Expr)

Den mest positiva recensionen kom från Göteborg, där Monika Tunbäck-Hanson menade att "nog måste hon le igenkännande i sin himmel, Selma Lagerlöf, när Rune Ericson riktar kameran mot de ljuvaste, svenskaste sommarängar eller när han för oss in i överstinnan Ekenstedts skinande salonger i Karlstad för att i nästa stund kärleksfullt fotografera paret Forsius lantliga prostgårdsidyll.

Gillande måste nog Selma Lagerlöf också nicka åt Gunnar Björnstrands och Sickan Carlsson skrockande, vänliga prostpar. (-)

Söderman placerar själva berättelsen i en högst verklig miljö och i både landskap och borgerskapssalonger rör sig filmen med stor säkerhet. (-)

Går det att berätta sådana här sagor idag, sa någon efter filmen. Jovisst går det. Charlotte Löwensköld pendlar mellan det suddiga och det tydliga, det verklighetsnära och det oäkta. Den behagar mer än den oroar och underhåller gör den nästan hela tiden."

Jan Aghed i SDS:

"Hu. Bevare oss väl. Hellre en Repmånad i månaden än fler exemplar av denna mördande tråkiga bilderbok om det mest antikverade hos Selma Lagerlöf, hennes mögliga värld av herrgårdsfröknar, brukspatroner och prästboställen. Förgäves letar man efter en vettig motivering till att filmen alls blivit gjord."

Sven E Olsson i Arbetet menade att Bratt och Söderman "snarare illustrerat än levandegjort en litterär klassiker. För filmen har sina förtjänster mest i den serie historiska tablåer som sätter rörelse i museipjäsen. I en läckert sommarfager kolorit återges scener från en svunnen tid, och det är som om förtjusningen i rekvisitan, i dräkterna och stofferna vore så stor att dramat stelnat till av pur beundran för det som dammats fram i rampljuset."

Carl-Eric Nordberg i Vi:

"Vad jag efterlyser i all denna välstädade ögonfröjd är Selma Lagerlöfs demoni: hennes magiska förmåga att låta människosjälarnas avgrunder öppna sig mitt bland vävstolar och saftkalas. På bioduken får vi nu nöja oss med en lagom munter och lagom vemodig idyll. Den känns lika angenäm att se som lätt att glömma."

Bo Heurling i Chaplin hävdade och argumenterade väl för att filmen var präglad av den tilltänkta TV-serien. Slutsummeringen löd:

"Att Charlotte Löwensköld mer ger intryck av biprodukt än av filmiskt genomtänkt verk hindrar inte att filmen berättar en rak historia med ganska mycket sans och balans och att den har rätt till en plats inom gruppen meningsfull underhållning.

Men mycket talar för att Charlotte, Karl-Artur och deras närmaste kommer att ges större rättvisa i TV-serien. Trist nog är film inte alltid bäst på bio."

Kommentar Svensk filmografi

Selma Lagerlöf (1858 -- 1940) avslutade sitt författarskap med romancykeln "Löwensköldska ringen", "Charlotte Löwensköld" (bägge utgivna 1925) och "Anna Svärd" (1928). De bygger på brev och anteckningar ur en "prästmans dagbok" från förra seklet, återfunna på en vind i Dalarna, men Selma Lagerlöf diktade tämligen fritt vidare på stoffet. Romanerna blev populära men räknas inte till författarinnans bättre. Det blev för mycket standardromantik.

Inte undra på att serie-glada Göteborgs-TV kastade sina ögon på böckerna och gav Bengt Bratt i uppdrag att utarbete ett manus, omfattande sex delar à en timme, två för varje romandel.

Men när TV skulle tillförsäkra sig filmrätten, upptäcktes att Sandrews hade skaffat rätten till mellandelen. Sandrews erbjöds då en samproduktion. Det kunde också vara praktiskt, eftersom serien måste bli dyr och andra försök med inledande biograflansering (Astrid Lindgren-filmerna) hade bara ökat intresset för TV-serierna.

Sandrews var med på noterna. 50/50 blev överenskommelsen med en budget för Charlotte Löwensköld på 3,5 miljoner kr. Inspelningen av denna skulle äga rum under perioder februari-september 1978, huvudsakligen förlagd till sommaren. Sandrews insats inskränkte sig till medfinansiärens.

För Jackie Södermans (f 1927) del innebar det långfilmsdebut, med den f d dansören och koreografen hade bred erfarenhet som regissör, från "I väntan på Godot" till "Vita Hästen" och den populärara TV-serien "Hem till byn".

Fortsättningen på Lagerlöf-serien skulle spelas in 1979, men det visade sig redan under hösten 1978 att pengarna bara skulle räcka till "Anna Svärd". Det blev alltså till sist en TV-serie som omfattade bara fyra delar. Den visades i TV2 med början 18.3.1981 och fick som förutspåddes större framgång där. På biograf sågs filmen av 75 000 åskådare.

Trots en lysande recension av Keith Keller i Variety ("a splendid work", "Ingrid Janbell is sure to join the ranks of international major acresses", "film rates superlatives in every department") blev filmen ingen framgång alls utomlands.

Charlotte Löwensköld har filmatiserats en gång tidigare, nämligen av Ragnar Hyltén-Cavallius (1930/13), då som en hybrid mellan stumfilm och ljudfilm. Texterna är kompletterade med pålagda ljudeffekter, musik och enstaka talade repliker.

Förlaga

Originaltitel Charlotte Löwensköld (Roman)
Författare Selma Lagerlöf


Originaltitel Anna Svärd (Roman)
Författare Selma Lagerlöf


Inspelning

Grythyttan i Bergslagen Sverige
Gunnebo slott Sverige
Ransäter Sverige
Uddeholm Sverige
Åmål Sverige
Ödenäs Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1979-10-31 Cinema Stockholm Sverige 124 min
1979-10-31 Victoria Stockholm Sverige 124 min
1979-10-31 Kista Bio Stockholm Sverige 124 min
Urpremiär 1979-10-31 Cinema Stockholm Sverige 124 min
1979-10-31 Victoria Stockholm Sverige 124 min
1979-10-31 Kista Bio Stockholm Sverige 124 min
TV-visning 1981-03-18 TV2 Sverige 60 min (del 1 av 5)
1981-03-25 TV2 Sverige 60 min (del 2)
1981-04-01 TV2 Sverige 60 min (del 3)
1981-04-08 TV2 Sverige 60 min (del 4)
1981-04-17 TV2 Sverige 60 min (del 5)
2017-01-24 SVT1 Sverige

Ämnesord

Bergslagen
Bruk
Brukspatroner
Förlovningar
Grythyttan
Gudsfruktan
Gunnebo slott
Officerare
Präst
Prästgårdar
Ransäter
Socialt avancemang
Societet
Uddeholm
Värmland
Åmål
Ödenäs
Överklass

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3394


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3390


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 16 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 3395


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel CHARLOTTE LÖWENSKÖLD


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Charlotte Löwensköld av Selma Lagerlöf. Filmmanus Bengt Bratt
Omfång 150 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Omfång 28 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Charlotte Löwensköld. List of English sub-titles.
Omfång 36 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Charlotte Löwensköld av Selma Lagerlöf. Filmmanus Bengt Bratt. 1979-10-04.
Omfång 85 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Charlotte Löwensköld av Selma Lagerlöf. Filmmanus Bengt Bratt.
Omfång 31 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Charlotte Löwenskiöld
Omfång 41 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 8
Färg papper 15
Dia 4
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Hastighet 24
Längd i minuter 124 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Bredd ProRes


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd H264


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?