Julia (1977)

I början av 1930-talet sitter Lillian Hellman i en strandstuga på USA:s östkust och skriver på sin första pjäs under överinseende av sin vän Dashiell Hammett. Hon tänker tillbaka på sin barndom med vännen Julia. Julia har farit till Wien för att där studera hos professor Freud. Lillian har svårt att få någon rätsida på sitt manus och Dash föreslår henne att fara till Paris för lite miljöombyte. Där tar hon kontakt med Julia och far sedan till Wien när hon fått reda på att Julia hamnat på sjukhus efter sammanstötningar mellan judiska och fascistiska studenter. Men Julia försvinner under mystiska omständigheter och Lillian far hem till USA. Efter att ha skrivit om sin pjäs blir den uppförd och mycket väl mottagen. När Lillian sedan far till Moskva och gör ett uppehåll i Paris kontaktas hon av Johann, vilken ber henne att smuggla 50.000 dollar till Julia, som befinner sig i Berlin. Hon går till slut med på detta och träffar Julia, nu handikappad med ett lösben men fortfarande brinnande av iver att hjälpa motståndsrörelsen mot Hitler. Lillian fortsätter till Moskva och får där bud att Julia mördats av nazisterna. Hennes lik förs till London. Lillian gör fruktlösa försök att få kontakt med Julias farföräldrar och att finna Julias baby som hon lämnat hos en bagare i Elsass.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Zinnemann har avstått från de personliga tillägg och överdrifter som t ex förstörde Bergmans ORMENS ÄGG. Mycket genom sin pedantiska noggrannhet i miljöskildringarna av lyxhotell, restauranger och slitna järnvägsstationer kommer Zinnemann stämningarna i ett samhälle på randen av krig plågsamt nära." Björn Samuelsson i Aftonbladet

"Det är nästan häpnadsväckande att bevittna hur modets problematik här gestaltas av kvinnor och hur inslag av kamp och livsfara återges helt utan mansfilmernas självbelåtna aggressivitet.

Det finns helt enkelt en mjukhet i skildringen av styrkan i JULIA som är ovanlig. Att den regisserats av gamle Fred Zinnemann är inte alldeles överraskande, med tanke på att han ofta sysslat med den sortens nyanseringar.

Men djupare under ytan på detta kvinnliga kamratskap når han inte. Han är för svepande och ytskicklig, som amerikanska filmare ofta blir när de skall spela över tid och rum som i JULIA" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Fred Zinnemanns JULIA är märklig och mycket ovanlig, som hade tiden någonstans stannat i epoken kring andra världskriget. Här korsas plötsligt strömmar av kreativ intelligens och moraliskt mod som nästan känns otidsenliga.

Zinnemanns närmast föregående film var SCHAKALEN, ett virtuost thrillernummer.

JULIA är något helt annat. Det finns ett spänningsladdat block också här, i berättelsens sista sats, men i allt väsentligt sysslar Zinnemann den här gången med ovanliga ämnen: vänskap mellan kvinnor utan erotsik färg, en diktares mognadsprocess, politiskt mod och motstånd." Lasse Bergström i Expressen

"Förmodligen är det genom filmens hantverksmässiga professionalism och den fina skildringen av vänskapen mellan dessa två kvinnor som gör att jag spontant tycker om filmen JULIA hur ogärna jag sedan än vill av ovannämnda skäl. JULIA är en film man kan ha utbyte av om man är medveten om de romantiska faror den rymmer, vilka kan locka till en farlig gråtmildhet. Jag tar mig alltså friheten att göra som Systembolaget, säljer varan men varnar samtidigt för dess skadlighet." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se