Violette - giftmörderskan (1978)

1933. Violette, 18 år, bor med sina föräldrar i en kvävande trång tvårummare. Föräldrarna, Germaine och Baptiste, hoppas på en bättre framtid för sin dotter. Men Violette går ut uppklädd på kvällarna och prostituerar sig - och får syfilis. Föräldrarna blir upprörda och försöker få henne att ändra på sitt liv. Hon hatar dem och gör ett försök att förgifta dem båda. Kort därpå förälskar hon sig i Jean Dabin, en fattig och skrupellös ung man, som utnyttjar henne och "lånar" pengar, som hon stjäl från sina föräldrar och utpressar av sin riktige far, en förmögen man. När Jean begär 180.000, som är föräldrarnas besparingar, försöker Violette återigen förgifta sina föräldrar. Fadern dör, men modern klarar sig. 1934. Rättegången mot Violette väcker stor uppmärksamhet. Hon hävdar att hon inte ville döda sin mor, men hatade sin styvfar, som hon påstår våldtog henne när hon var 13 år gammal. Violette döms till döden. En speakerröst berättar under filmens slutbild att Violette senare benådades och frigavs p g a gott uppförande och sedermera levde etablerad med fem barn i Paris.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Det beundransvärda i Chabrols film, det närmast impressionistiskt beundransvärda, är skildringen av den instängdhet som föder de paniska utbrytningsförsöken. Violette lever i den lågborgerligaste av hemmiljöer, vägg i vägg med disktravarna och föräldrarnas knarrande och fantasieggande lördagssamlag. Ovanför sängen hänger Lillian Gish och Mary Pickford, två andra outsiders som ville sig upp.

---

Är VIOLETTE allt som allt ett stycke lågmäld perfektion?

Ändå inte. Det är som tidsbild filmen håller måttet, inte som dramatisk eller individualpsykologisk enhet. 123 minuter är en speltid som hellre borde ha varit ca 90. Chabrol är böjd för upprepningarna, omtagningarna som belyser Violette Nozières belägenheter och drömlivet snarare än brottet eller motivet för hennes handlingar. Longörerna ligger nära.

Men det händer förstås rätt ofta det här: att durkdrivna regissörer blir hänförda av stoffet ända därhän att de blir oförmögna att ta sig i kragen och sätta punkt." Jurgen Schildt i Aftonbladet

"Men resultatet är tyvärr inte alldeles lyckat. Bäst är skildringen av Violettes familj som nog kan kallas infernalisk i sitt exponerande av förkrympta livsrum och själslig trångboddhet.

Fransmännen är experter på att spetsa sin småborgerlighet på nålar, men elakare än så här har det inte gjorts, med sjaskiga samlag som Violette avlyssnar genom väggen, pinkande i slasken, stolar som man ständigt måste flytta på för att komma fram, ett evigt kortspelande och förmanande.

I dessa familjescener får filmen en djävulsk vältalighet. Däremot blir Chabrols skildring av det omgivande samhället mera flyktig och teateraktig och personerna mest utklädda 30-talsfigurer." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Violette lever i en sjuk tid. Fascismen gror runt henne. Hon styrs av dunkla romantiska drömmar och mördar när hennes båda världar oundvikligt håller på att kollidera.

Tidsatmosfären finns där. Personerna runt Violette är enkla och tydliga (framför allt föräldrarna, fint snelade av Stéphane Audran och Jean Carmet).

Själv förblir Violette komplicerad och otydlig.

Chabrol har till mån om Gåtan Violette delvis offrat Människan Violette." Bernt Eklund i Expressen

"Även om nu Chabrol gjort ett ärligt försök att göra en allvarlig film rymmer VIOLETTE så många oklarheter och har ett så förledande och utsökt komponerat bildspråk att man till sist inte vet riktigt vad man skall ha filmen till.

Som socialt drama drunknar den i titelrollens Isabelle Hupperts vädjande ögon och svarta hattar och som kriminalfall förstörs den av en avslutning som är mer komisk än allvarlig." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se