Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Forfølgelsen
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1982-08-13

Medverkande

Lil Terselius
Eli Laupstad

Bjørn Skagestad
Aslak Gimra

Anita Björk
Ingeborg Eriksdotter Jaatun, den kloka kvinnan

Erik Mørk
Henrik Ravn, danskkungens fogde

Ella Hval
Guri Lappesyls, den gamla kvinnan

Mona Jacobsen
Maren Lid, den stumma kvinnan

Visa alla medverkande

Handling

Året är 1630. Den unga kvinnan Eli Laupstad kommer till en liten fjällby. Hon blir vittne till att en kvinna jagas och tillfångatas. Aslak Gimra, som har ansvar för hästarna på den...

Visa hela handlingen

Press

Presskommentarerna till Förföljelsen var lite tveksamt positiva. Recensenterna hade förståelse för Anja Breiens ambition att visa fram "häxan" som ett uttryck för den tidens...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Samproduktionstitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Inspelningsledare
B-foto
Stillbildsfoto
Rekvisita
Kläder
Smink
Klädassistent
B-ljud
Mixning

Medverkande

Lil Terselius Eli Laupstad
Bjørn Skagestad Aslak Gimra
Anita Björk Ingeborg Eriksdotter Jaatun, den kloka kvinnan
Erik Mørk Henrik Ravn, danskkungens fogde
Ella Hval Guri Lappesyls, den gamla kvinnan
Mona Jacobsen Maren Lid, den stumma kvinnan
Espen Skjønberg Kristoffer Klomber, den leende tjuven
Eilif Armand Rasmus Knag, prästen
Kjell Hårstad Njell Asserson
Lars Andreas Larssen Glaser, tysk gruvexpert
Cay Kristiansen Bolle, kammartjänare
Jens Okking Blomme, kungens myntmästare
Jorunn Kjellsby Dordi, tjänsteflicka på Jaatun
Hæge Juve tjänsteflicka på Jaatun
Lothar Lindtner tjänstehjon på Jaatun
Oddbjørn Hesjevoll Torkel, tjänstehjon på Jaatun

Bolag

Produktionsbolag Norsk Film A/S
Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Distributör i Sverige (16 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994

Handling

Året är 1630. Den unga kvinnan Eli Laupstad kommer till en liten fjällby. Hon blir vittne till att en kvinna jagas och tillfångatas. Aslak Gimra, som har ansvar för hästarna på den största gården, upplyser om att hon misstänks för trolldom.

Eli söker upp Ingeborg Eriksdotter Jaatun, som förestår den största gården i mannens frånvaro och får arbete med att väva och färga garn och tyg. Hon har egen utrustning med sig.

Eli härstammar från trakten. Hennes förfäder bodde på gården Laupstad, och hon vill slå sig ned där. Hon tror hon ska klara det eftersom hon "alltid stått i ett gott förhållande till de underjordiska": Ingeborg Eriksdotter ger sitt samtycke och hjälper henne med getter mot att Eli fortsätter att arbeta för henne.

Ingeborg samtalar med danskfogden Henrik Ravn och bedyrar att den tillfångatagna kvinnan inte är ansvarig för att pesten drabbat djuren. Fogden hänvisar till den undersökningskommission som ska komma från Köpenhamn endera dagen.

Eli inrättar sig på den förfallna gården. Aslak kommer dit; han åtrår henne men skräms samtidigt av hennes öppet visade känslor för honom. De inleder ett förhållande men hans osäkerhet om henne finns kvar. Hon står för något han aldrig mött förut: en frimodigt visad kärlek.

Eli sover hos getterna sedan Aslak gått till sitt. På natten överfalles hon av en man från byn men värjer sig. Han anklagar henne för att bo där med orätt, att gården tillhör kronan. Han antyder också att hon står i förbindelse med Satan.

Aslak blir svartsjuk när han får reda på att en annan man varit där men de försonas.

Eli berättar sin historia: att hon inte kan få barn. När hon tjänade piga som 14-åring gjorde husbonden henne med barn och hon tog bort det. Hon gifte sig med en gårdfarihandlare som fick barn med en annan kvinna, varpå hon gav sig iväg. Mannen har aldrig sökt efter henne.

En död man upptäcks infrusen i isen vid forsen. Det väcker skräck och fruktan i byn, och prästen predikar att strävsamt arbete och tålmodighet är enda sättet att motstå Satans garn. På kyrkbacken närmar sig Eli Aslak men han vänder sig bort och hon blir uttittad av hela byn. Senare antyds ett förhållande mellan Aslak och Ingeborg.

Klomber, kallad "den leende tjuven" eftersom han har ett brännmärke i pannan, söker på natten upp Eli för att få ett sår omlagt, vilket hon gör. Han antyder att Aslak drabbats av mörka makter och råder Eli att lämna bygden. När Aslak är ute och bryter sten, ser han Eli som i en drömbild. Han tror att hon kallat på honom med något trolldomsknep och vill inte längre ha med henne att göra. Eli blir förtvivlad.

Kommissionen från Köpenhamn har kommit och intar en god måltid hemma hos Ingeborg. När fogden yttrar att det sägs att Eli förvridit huvudet på Aslak, slänger hon ett glas vin i hans ansikte. Senare säger Eli till Aslak att hon är med barn. En gammal kvinna, som också ska dömas för häxeri, pekar ut Eli som trollkona. Fogden frågar om hon satt onda ögat på Aslak. Han vet om att hon förlupit sin man och "mördat" sitt barn. När hon söker stöd hos Aslak spottar han efter henne.

Eli slår i förtvivlan ihjäl sina getter. På natten tillfångatas hon av folk från byn. Hon kastas i ett källarhål tillsammans med två äldre kvinnor som också misstänks för häxeri. Ingeborg försöker fria henne inför fogden, men inga argument biter på honom. Han hänvisar till sin plikt att skydda bygden mot onda makter.

Eli torteras men medger inget som läggs henne till last. Hon döms till döden och forslas bort i fångkärran.

Censur / granskning

Censurnummer 123278
Datum 1982-04-05
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 2545 meter
Kommentar Aktlängder: 490-470-490-465-460-170 m.


Tekniska fakta

Bildformat Vidfilm
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2545 meter
Längd i minuter 93 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Presskommentarerna till Förföljelsen var lite tveksamt positiva. Recensenterna hade förståelse för Anja Breiens ambition att visa fram "häxan" som ett uttryck för den tidens kvinnoförtryck. En vanlig invändning var dock att berättarstilen var alltför dämpad för att filmen skulle bli riktigt engagerande.

Gunilla Boëthius, AB: "Anja Breien har valt en ordkarg, tillbakahållen berättarstil, där de fåtaliga replikerna klingar ödesmättat som i de isländska sagorna. Ibland förmedlar hon ett dovt och dävet sug från forna tiders mörker och vidskepelse, men dessemellan blir filmen på något lustigt sätt för modern. Huvudpersonen Eli, sensuellt och skickligt spelad av Lil Terselius, blir en så idealiserad kvinnogestalt. Hon höjer sig som ett träd över den mänskliga buskvegetationen omkring henne. Hon är inte rädd för att överge sin man, när han behandlar henne dåligt, hon har mod att genomgå en abort, hon väver och växtfärgar garner, hon vågar bo ensam, bryta upp, säga ifrån och framför allt ge sig hän åt kärleken och ta sexuella initiativ.

Det är för mycket och för ädelt - framför allt i förhållande till den räddhågade omgivningen. Ett drama måste bygga på något slags spänningsförhållande mellan individerna, men om en person ständigt skyhögt höjer sig över de andra uppstår ingen sådan spänning. Idealgestalten får stå där och svaja i ensamt majestät. Det blir för ensidigt i längden."

Eva af Geijerstam, DN: "Det är en laddad tillvaro Förföljelsen vill förmedla, med stark social kontroll där varje avvikelse är ett hot och där de utsattas enda försvar är att sparka på de ännu mer utsatta. Det är ett angeläget ämne också i vårt mer upplysta 1900-tal.

Ändå förblir Förföljelsen oåtkomlig och fjärran.

Anja Breien berättar högtidligt och med stort allvar.

Hon målar upp det storslagna landskapet men skildrar sällan människorna i annat än närbilder. Några kamerascenerier förekommer inte. Filmen är som en karta som växlar mellan mycket stor skala och extremt liten. Den hamnar i ett slags sterilt mellanläge där den psykologiska och sociala geografin blir otydlig.

Det betyder inte att Förföljelsen saknar förtjänster. Det finns ögonblick som med stor skärpa lyfter fram plågan i ett liv där frigjord kvinnlig sexualitet betraktades som lika farlig som en lössläppt björn. Det finns scener som lyckas smälta samman människornas mytiska och religiösa föreställningsvärld med deras sätt att tänka och handla."

Bernt Eklund, Expr: "'Häxorna' var sin tids feminister, starka och självständiga kvinnor som medvetet och omedvetet utmanade herrarna - och fick dö för det.

Berättelserna om deras liv och öden är passionerade och skräckfyllda.

Starka känslor är filmers näring. Men Anja Breien verkar ha skrämts av sitt materials möjligheter. Hon har hållit igen, låtit det stränga norska fjällandskapet pressa ihop och kapsla in de hotande stormarna.

Lil Terselius gör också mycket riktigt huvudrollen med återhållen intensitet.

Filmen får en huva av kylig saklighet över sig. Mekanismerna bakom häxjakterna blir klara och tydliga - men inte särskilt starkt kända."

Stig Larsson, StT: "Om var sak ska bedömas efter sin egenart måste man beteckna Anja Breiens Förföljelsen som en lyckad film. Den är professionellt genomförd. Publiken kommer säkert att känna indignation, det gjorde åtminstone jag. Lil Terselius är utmärkt som den starka kvinnan som blir utpekad som häxa; spelet är genomgående bra. Breien har säkert lyckats med vad hon har föresatt sig.

Det skulle kanske - och borde kanske också - bli en rätt positiv recension. Det är ingen fantastisk film. Men den är välgjord, något som inte alla svenskproducerade filmer är.

Det som stöter mig är Breiens opportunism. Den senaste tiden har böcker och häxor florerat på bokmarknaden. Häxan har alltmer blivit en identifikation för kvinnorörelsen.

'Det var så männen behandlade de starka kvinnorna då.' Och antagligen var det så. Jag menar, det är inte fel att uppmärksamma häxprocesserna.

Problemet uppstår när 'häxorna' blir en trend, när man 'måste' göra filmer om häxor. Det är som Kay Pollak som sagt sig vara intresserad av att göra en film om fred. Vissa regissörer tänker som damtidningsredaktörer."

Elisabeth Sörenson, SvD: "Anja Breien har gjort en film med mörkt motiv utan att förneka det ljusfyllt vackra som också ett strängt landskap kan uppvisa - eller det estetiska färgraffinemanget till exempel hos växter hängda till tork i sol och vind. Hon arbetar omsorgsfullt med bilderna och reducerar replikerna till ett minimum. De repliker som finns får därmed väldiga krav på sig, men som genom ett under tangerar inte det sublima det löjliga.

Men kanske finns här en av förklaringarna till att filmen har svårt att få fram något riktigt djupperspektiv. Den går så rakt på sak att den aldrig riktigt kommer loss ur den samvetsgranna rekonstruktionens grepp."

Kommentar Svensk filmografi

En artikelserie från inspelningen, skriven av Brita Norinder, publicerades i Aftonbladet 10.-20.8.1980.

Vid filmfestivalen i Venedig i september 1981, där filmen visades innan den fick sin svenska premiär, fick Lil Terselius filmkritikernas pris för bästa kvinnliga rollprestation.

Anja Breien (f 1940) fick sitt genombrott med komedin Hustrur (1975). I Sverige gjorde hon Den allvarsamma leken (1977/13), efter Hjalmar Söderbergs roman. Även i denna film hade Lil Terselius den kvinnliga huvudrollen.

Visningar

Sverigepremiär 1982-08-13 Filmstaden Stockholm Sverige 93 min
Urpremiär 1982-08-13 Filmstaden Stockholm Sverige 93 min

Utmärkelser

Festivalpris Venedig 1981 (juryns hedersomnämnande)
Premio Pasinetti Venedig 1981 Lil Terselius (roll)

Ämnesord

DK Drama

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2534


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Forfølgelsen. En film av Anja Breien.
Omfång 132 s. Förord, rollista och sekvensförteckning (5 s.) ingår.
Språk Norska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Korreksjoner til manus: Forfølgelsen.
Omfång 32 s. Sekvensförteckning (3 s.) ingår.
Språk Norska


Typ Dialoglista
Manustitel Förföljelsen.
Omfång 15 s. + 1 s. censurbeskrivning.
Språk Svenska


Typ Cutting continuity
Manustitel Witch hunt.
Omfång 174 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 11
Färg papper 17
Bakombild papper 1
Dia SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Norska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Norska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?