Cars (1974)

I den lilla staden Paris, Australien, råder arbetslöshet och förfall. Invånarna har sitt speciella sätt att skaffa pengar: de arrangerar bilolyckor. Av regissören till Vittne till mord och Döda poeters sällskap.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Det är en originell historia, suggestivt berättad, där människorna i staden skildras med en blandning av skräck och förälskelse.

Också bilarna beskrivs med en skrämd fascination, till exempel inifrån under nattliga bilturer på mörka vägar då svarta trädsiluetter sveper förbi.

Ändå finns vissa oklarheter och långörer i filmen. Det är som om manuskriptet inte riktigt hunnit smälta färdigt innan Weir satte igång att filma.

Men nog känns det spännande med denna kombination av skräckfilm och teknikkritik." Gunilla Boëthius i Aftonbladet

"Idén bakom denna historia är inte dum. Peter Weirs groteska småstad kan ses som en perfekt symbol för rovgirigheten i det moderna bilsamhället, med dess likgiltighet för en våldsamt uppdriven olycksstatistik och andra mänskliga konsekvenser. Läkardåren som experimenterar med biloffren och de hotfulla raggaråken som uttryck för det självdestruktiva i bilsamhället hör självklart till den symboliken.

Men symbolik räcker tyvärr inte för att göra en film intressant. Och felet med "Cars" är att den trots sin lovvärda ambition blir lite tråkig. Den är varken tillräcklig kuslig eller tillräckligt rolig för att engagera, den surrealistiska ansatsen är för svag och dramatiken för obetydlig innan slutexplosionen kommer.

Det var ingen struntfilm Peter Weir debuterade med. Man ser att det är ett regissörslöfte med visioner, men han har inte nog med fantasikraft för att få dem att lyfta." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

""Cars" är en surrealistisk film som fungerar på många plan. Den gjordes för snart tio år sedan (1973) och den var en föregångare till den australiska filmvåg som nästa Peter Weir-film ("Utflykt i det okända") kom att inleda.

Den har i dag sina hårdhänta uppföljare i framtidsfilmerna om Mad Max." Bernt Eklund i Expressen

"Peter Weirs Cars är en mycket obehaglig film om den småborgerliga idyllens bestialitet. Men det mest geniala i filmen, och det som mest förstärker min känsla av olust, är inte den fantastiska historien, utan personernas fysionomier. De är helt vanliga landsortsbor. Men deras ansikten och kroppar, som alltså inte på något sätt är monstruösa eller ens särskilt fula, kommer att ge mig mardrömmar i natt.

Men samtidigt som Cars är en mycket originell rysare är den en sorts komedi. En morbid komedi. Filmens lätta humör gör den ännu mer obehaglig. Vi vet inte riktigt hur vi ska ta den.

Det gör mig en aning irriterad. Antagligen verkar det konstigt: en sådan beskrivning av en film låter ju mycket intressant. Min irritation beror nog på att jag därigenom upplever en stilistisk hållningslöshet. Men det är möjligt att det är en fördel för filmen att den lyckas skapa denna irritation. Den lyckas göra mig osäker.

En möjlig invändning mot filmen är däremot att den, liksom John Boormans (i och för sig mycket fina och extremt dramatiska) Deliverance, bygger på myten om det skrämmande hos den isolerade landsorten. Människor som inte tillhör stadskulturen har där trots sin polerade yta någonting djuriskt över sig. Det främmande blir demoniskt." Stig Larsson i Stockholms Tidningen

"Cars är en film som på ett mycket skickligt sätt blandar ingredienser från den moderna bilkulturen med traditionella skräckfilmsschbloner och inte minst med en satirisk skildring av den australienska småstadsmiljön. Suverän är John Meillon som den inskränkte och beskyddande borgmästaren som styr staden utan att riktigt veta hur eller varför.

Det är också till stor del tack vare honom som berättelsen i Cars ligger på gränsen till det trovärdiga och därför fungerar som en skräckbild av det moderna samhället.

Cars är en film fylld av bisarr humor, träffsäkra iakttagelser och skräckfyllda stämningar, så även de som av titeln luras till biografen i tron att det är en ny film om handelsdepartementet kan säkert hitta något i filmen som passar." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se