Grundfakta

Originaltitel Gandhi
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1983-03-18

Medverkande

Ben Kingsley
Mahatma Gandhi

Candice Bergen
Margaret Bourke-White

Edward Fox
general Dyer

John Gielgud
Lord Irwin

Trevor Howard
domare Broomfield

John Mills
vicekungen

Visa alla medverkande

Handling

Del I. Sydafrika 1893. Den unge advokaten Gandhi kastas av tåget när han vägrar att åka andra klass såsom varande färgad invandrare. Senare går han med i Indian Congress Party i...

Visa hela handlingen

Press

"Detta är en historisk krönika och den ger mycket kunskap om vad som hände när icke-våldsfilosofin besegrade den engelska imperialismen. Den ger också en bild av Indien, fast all...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Medverkande

Ben Kingsley Mahatma Gandhi
Candice Bergen Margaret Bourke-White
Edward Fox general Dyer
John Gielgud Lord Irwin
Trevor Howard domare Broomfield
John Mills vicekungen
Martin Sheen Walker
Ian Charleson Charlie Andrews
Athol Fugard general Smuts
Günther Maria Halmer Herman Kallenbach
Geraldine James Mirabehn
Amrish Puri Khan
Saeed Jaffrey Sardar Patel
Alyque Padamsee Mohamed Ali Jinnah
Roshan Seth Pandit Nehru
Rohini Hattangady Kasturba Gandhi
Ian Bannen överkonstapeln
Michael Bryan huvudsekreteraren
Richard Griffiths Collins
Bernard Hepton GOC
Sheeram Lagoo professor Gorkhale
Virendra Razdan Maulana Azad
John Clements generalsadvokaten
Nigel Hawthorne Kinnoch
Michael Hordern Sir George Hodge
Om Puri Nahari
Richard Vernon Sir Edward Gait
Harsh Nayyar Nathuram Godse
Prabhakar Patankar Prakash
Vijay Kashyap Apte
Nigam Prakash Karkare
Supriya Pathak Manu
Nina Gupta Abha
Shane Rimmer kommentatorn
Peter Harlowe Lord Mountbatten
Anang Desai J.B. Kripalani
Winston Ntshona tåguppassaren
Peter Cartwright europeiske passageraren
Marius Weyers konduktören
Richard Mayes Baker
Alok Nath Tyeb Mohammed
Dean Gasper Singh
Ken Hutchison polissergeanten
Norman Chancer reportern
Gulshan Kapoor en rik köpman
Rej Chaturvedi Harilal Gandhi
Avpar Jhita Manilal Gandhi
Anthony Sagger Ramdas Gandhi
Charu Bala Chokshi Ayah
David Gant Daniels
Daniel Day-Lewis Colin
Ray Burdis yngling
Daniel Peacock yngling
Avis Bunnage Colins mor
Caroline Hutchinson Sonja Schlesin
Mohan Agashe Tyeb Mohammeds vän

Bolag

Handling

Del I. Sydafrika 1893. Den unge advokaten Gandhi kastas av tåget när han vägrar att åka andra klass såsom varande färgad invandrare. Senare går han med i Indian Congress Party i Sydafrika. Efter det att Gandhi organiserat invandrare till att bränna sina busspass och senare även sina registreringspapper arresteras han och avtjänar ett kort fängelsestraff. Han inleder sin icke-våldspolitik med att anordna en massmarsch av indier från Natal till Transvaal. Bara Gandhi arresteras, men hans nio månaders fängelsestraff förkortas när gruvarbetarna ordnar en sympatistrejk. En amerikansk journalist, Walker, ordnar ett möte mellan Gandhi och general Smuts som handhar de indiska ärendena. "The Black Act" avskaffas, gruvarbetarna friges och framtida indisk invandring stoppas. Bombay 1915. Gandhi återvänder med sin fru Kasturba och besöker inlandet per tåg. Han attackerar National Congress Party för deras västinfluerade levnadsstil. Efter det att generalguvernören släckt allt hopp om ett oberoende Indien organiserar Gandhi en strejk bland underbetalda kvarnarbetare, vilket leder till våld och några engelska soldaters död. Britterna hämnas genom massakern i Amritsar 1919. Del II. Gandhi för en kampanj mot import av kläder. Revolt mot polisen och soldaterna slutar i en lynchning. Gandhi fastar som botgöring, men både han och hans fru arresteras och Gandhi döms till ett sexårigt fängelsestraff. Han släpps i förtid och får på sitt lantställe i Porbandar besök av Walker som för hela världen täcker upp Gandhis marsch till havet för att göra salt i protest mot regeringens saltmonopol. Denna leder till en massarrestering. Vicekungen släpper Gandhi och når en överenskommelse om överlåtande av saltframställningen. En indisk konferens i London, där Gandhi företräder Congress Party, misslyckas med att ratificera någon permanent lösning -- mycket på grund av den växande splittringen mellan muslimer och hinduer. Gandhis gigantiska masskampanj om civil ohörsamhet slutar i våld och han arresteras. Kasturba dör i fängelset och Gandhi fastar i protest mot våldet. Efter Gandhis frisläppande 1944 erbjuds Indien sitt oberoende av George VI, vilket fördröjs till 1947 och leder till bildandet av en ny muslimsk stat, Pakistan. Oroligheter uppstår vid den indisk-pakistanska gränsen. Vid ett besök i Calcutta beslutar sig Gandhi för att fasta tills stridigheterna upphör. Några månader senare skjuts han ner under ett bönemöte.

Censur / granskning

Censurnummer 123572
Datum 1982-09-22
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 5175 meter
Kommentar Aktlängder: 475-500-525-560-470-530-455-565-530-565 = 5 175 meter.


Tekniska fakta

Bildformat 2.35:1 (Panavision)
Ljudsystem Dolby Stereo 04
Färgsystem Technicolor
Bredd 35 mm
Hastighet 24


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

"Detta är en historisk krönika och den ger mycket kunskap om vad som hände när icke-våldsfilosofin besegrade den engelska imperialismen.

Den ger också en bild av Indien, fast all smuts och stank i detta land jämt blir så vackert på färgfilm.

Även Gandhi är förmodligen alltför vacker och kanske alltför stor i filmen. Han var en späd och krokig man med få tänder och stora öron, och det hjälper inte att den briljante Shakespeare-skådespelaren Ben Kingsley bantat så ambitiöst.

Men vad lär oss Gandhi i dag?

Hans tankar och hans handlingar, till och med den rådvillhet han orsakade hos de makthavande, tillhör ursprunget till våra dagars fredsrörelser. Gandhi är dessa rörelsers klassiker och det är alltid viktigt att studera klassikerna.

Men världen styrs inte av fattigdomsapostlar, inte heller av Stora Andar, allra minst Indien, vars maktelit inte hyllar oxkärror och spinnrockar och kastlösas rättigheter i byar och slumkvarter.

De internationella bolag som gjort filmen och står för den exempellösa PR-satsningen världen över hyllar nog inte Gandhis ideal. Många stöder sådana hårda ideologier som Gandhi bekämpade, från de första åren i Sydafrika.

Men det är en betydande film, även om den kanske främst visar att historien är absurd. I varje fall kommer fattigdomens apostel att göra några internationella bolag rikare, och i Indien undrar man hur det kan komma sig att filmen om Gandhi görs av en engelsk adelsman." Gunnar Fredriksson i Aftonbladet

"Men att västjournalisterna tecknas som Gandhis närmaste med individuella, mänskliga drag, samtidigt som indierna reduceras till en lättrörlig mängd är något besvärande.

Möjligen vill Attenborough på det sätter ta genvägen till publiken.

Rätt brukat kan det också vara utgångspunkten för den givande självrannsakan och de vidare studier som Gandhis person och filosofi som borde bli filmens fortsättning. Kan exempelvis de moderna medierna, som i mängd och struktur skiljer sig från Gandhis samtid, någonsin spela samma roll? Och som följdfråga: Är Attenboroughs sätt att göra Gandhi tidlös -- genom att glida förbi de kontroversiella sidorna och komplikationerna hos honom och hans samtid -- också ett sätt att förpassa honom till en annan oberörbar dimension, att göra honom otidsenlig? Hur är t ex Gandhis kluvenhet mellan ohörsamhet och legalism tillämpbar i dag? Vilka är möjligheterna för en ickevålds-metod om den inte, som hos Gandhi, också kombineras med de lika djupt radikala tankarna om kastsystemets avskaffande och arbetarnas rätt. Och var i bilden kommer hans idéer om sexuell avhållsamhet och personlig askes in -- som hos Gandhi också innebar att avstå från sofistikerade industriella produktionsmetoder?

Attenboroughs "Gandhi" ger inga svar, men en utgångspunkt -- tack vare Mahatma Gandhi förstås -- och Ben Kingsley." Eva af Geijerstam i Dagens Nyheter

""Gandhi" är en konstnärlig arbetsseger. Attenborough och hans stora stab når sina resultat med teknisk precision och noggrannhet.

Deras berättelse täcker nästan ett halvt sekel, Gandhi åldras, utvecklingen går långsamt framåt, en epok passerar förbi.

Ben Kingsley, som spelar huvudrollen, gör en avgörande insats. Hans utseende, hans rörelser, hans utstrålning förändras i takt med Gandhis tilltagande ålder och landsfagerlighet.

Det är imponerande skådespeleri av klassisk sort." Bernt Eklund i Expressen

"Jag känner mig rätt kluven inför Richard Attenboroughs stora epos Gandhi. Den är mycket välgjord -- den engagerar mig. Det är nog omöjligt att ställa sig likgiltig till denne lille fantastiske man (superbt spelad av Ben Kingsley).

Men jag känner samtidigt den kladdiga smaken av Hollywood.

Denna storslagna film står i en absurd kontrast till denne asket. De stora uppbåden, känslosamheten, dramatiken, de tillrättalagda figurerna.

Det känns som om Indien koloniserats än en gång av Västern." Stig Larsson i Stockholms Tidningen

"Richard Attenboroughs Gandi lever nu till mycket stor del tack vare Ben Kingsley som fyller sin titelroll med en sanningens auktoritet byggd på total övertygelse men också med hjälp av en stor dos humor, förvärvad genom ständiga möten med mänsklig svaghet och uppblåshet. I Kingsleys rolltolkning skymtar möjligen de förklaringar till Gandhis storhet som Attenborough och hans medförfattare inte velat eller förmått att inkludera i sitt manus och det är nog det som räddar filmen Gandhi från att bli ett uppblåst spektakel och gör den till en sevärd om än inte särdeles upplysande och förklarande film om denne märklige man som skakade världen." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Förlaga

Originaltitel The Life of Mahatma Gandhi (Biografi)
Författare Louis Fischer


Visningar

Sverigepremiär 1983-03-18 Grand Stockholm Sverige 189 min
Dvd-release 2007-02-21 Sverige

Utmärkelser

Academy Award of Merit (Oscar) Hollywood 1983 (bästa film)
Precious Images (1986) Gandhi (1982)

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 5149


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 5115


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Mindre än 850 x 400


Bestånd Manuskript

Typ Cutting continuity
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper 13
Bakombild papper 1
Dia SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?