Aliens - återkomsten (1986)

Relaterat

Ripley, den enda överlevande från rymdskeppet Nostromo, hittas tillsammans med sin katt drivande omkring i rymden i räddningskapseln. Hon förs till rymdstationen Gateway, som svävar högt ovanför jorden, och får, när hon kvicknar till, veta att hon sovit i hypersömn i 57 år. Ripley lyckas inte övertyga någon i bolaget Weyland-Yutanis undersökningskommitté om vad som verkligen hände. Ingen vill tro på hennes historia om varelsen som växer i och "föds" ur en människokropp, och som blöder koncentrerad syra. Och historien om det utomjordiska rymdskeppet och de stora mängder med "ägg" som hittades på den öde månen LV-426, får kommittén att nästan brista ut i skratt. Det visar sig att månen, som nu kallas Acheron, i 20 år har varit bebodd av nybyggare, som håller på att sätta upp processorer för att göra luften andningsbar. Och ingen har någonsin klagat på att det ska finnas monster där. Ripley blir avstängd från flygtjänst, och får istället arbeta med att sköta en lastningsrobot. Sedan all kontakt med Acheron plötsligt har brutits, börjar dock vissa bolagsmedlemmar misstänka att allt inte står rätt till. Bolagsmannen Carter Burke och den amerikanska marinkårslöjtnanten Gorman lyckas tillsammans övertala Ripley, som garanteras en flygtjänst igen, att följa med till Acheron. Med på det militära transportskeppet följer också ett garvat team rymdmarinkårssoldater. Vetenskapsofficeren och androiden Bishop är också med i teamet. De är beväpnade till tänderna med det senaste inom högteknologisk vapenutrustning. Plats visar det sig dock att soldaterna trots sin utrustning befinner sig i underläge för där finns inte bara ett utan ett flertal monster väntande.

Pressreaktion Svensk filmografi

""Aliens" slår det mesta i sin genre inte bara för att den är så skickligt gjord. Trots att det går åt hundratals "aliens" är det ingen våldsorgie.

Och så har filmen i Sigourney Weavers Ripley en hjältinna som är en psykologiskt trovärdig människa, en person av kött och blod, med känslor.

Rambo skulle inte överleva en minut i en kamp mot henne. Inte ens om han fick välja vapen." Jan-Olov Andersson i Aftonbladet

"Cameron tycks ha bättre hand med maskiner än med människor -- i genombrottet "Terminator" var ju också huvudrollsinnehavaren robot -- och i mycket känns "Aliens" som en lång reklamfilm för Bofors, eller någon tillverkare av industrirobotar.

I en intervju i Fangoria påpekade han att en av attraktionerna i "Terminator" var att se roboten, spelad av muskelbyggaren Arnold Schwarzenegger, hänsynslöst skövla sig fram genom New York:

"I vårt dagliga liv begränsas vi alla av programmeringar som hindrar oss från att göra saker: från att vara otrevliga mot andra -- -- -- Men Terminatorn hade inga sådana problem".

Även om både monstren och Ripley finns på plats så känns "Aliens -- Återkomsten" minst lika mycket som uppföljare till "Terminator" som till "Alien". Det är en orgie där maskiner går bärsärkagång.

Vill man se en sådan blir man inte besviken på "Aliens"." Mårten Blomkvist i Dagens Nyheter

""Aliens -- återkomsten" är en formidabel rysare, en svettdrypande berättelse med en imponerande känsla för tempoväxlingar.

Det var svårt att tänka sig en värdig uppföljare till "Alien", en av skräckfilmens verkliga klassiker. "Alien" byggde på överraskningseffekter, några effektfulla trick och en makalös täthet i rum och tid: en rymdbesättning får in en okänd, fientlig varelse i sitt skepp.

Uppföljaren kunde inte bygga på överraskningar och rädslan för det okända, publiken vet ju hur fienden, monstren med syra i ådrorna, ser ut och hur farliga de är. James Cameron har därför gjort "Aliens -- återkomsten" mer till en thriller än en skräckfilm." Anders Ahlberg i Expressen

"Trots att Aliens är över två timmar känns den aldrig lång. Cameron börjar i snabbt tempo och ökar det sedan genom hela filmen. Den har blivit en stor publiksuccé världen över och tillgodoser på ett förträffligt vis vårt behov av spänning, även om nog Scott var bättre på att skrämmas. Men framför allt tillfredsställer den vårt tydliga enorma behov av ondska och av en manikeisk världsbild. När en feg kyrka avskaffade djävulen uppstod ett tomrum som fylls av bl a skräckfilmer där det rena goda ställs mot det lika rena onda.

I denna värld finns ingen tråkig moralisk relativism och inte heller kan man tänka sig en förhandlad fred mellan människor och monster. Det är en konflikt som bara kan lösas med den enes undergång, även om den helst inte får bli så definitiv att den utesluter Ripleys fortsatta kamp i Aliens III." Carl Rudbeck i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se