Revolution (1985)

Året är 1776. Staden New York befinner sig i uppror efter den avgörande Oavhängighetsförklaringen. De amerikanska revolutionärerna förbereder sig nu att ta upp den slutgiltiga kampen mot de förhatliga engelsmännen. Pälsjägaren Tom Dobb och hans fjortonårige son Ned har uppenbarligen valt fel tidpunkt för sin ankomst till New York. Människomassor väller fram på gatorna och flygblad virvlar i luften när Tom styr in sin båt mot East River-varvet. Båten och dess värdefulla innehåll beslagtas omgående av revolutionärerna. Medan Tom underhandlar om ersättning för sina ägodelar, tar Ned värvning som trumslagarpojke i den nya amerikanska armén. Av rädsla att förlora sin ende överlevande son går även Tom motvilligt med på att ta värvning.

Pressreaktion Svensk filmografi

"Kvar på näthinnan dröjer bilder där naturen ställs mot människan och det som kallas civilisation. (En tematik som också visade sig konstnärligt fruktbar i Hudsons förra film, "Greystoke: Tarzan".) Kriget utkämpas i ett nordamerikanskt, oändligt och regnsurt landskap, mellan den absurt väldrillade, in i döden envetet marscherande engelska krigsmaskinen och rebellernas hoprafsade manskap. På bägge sidor står fotfolket lika små, lika rädda, lika ointresserade av krigandet, och allt i detta grå landskap, där jorden lika villigt ska ge stupad vän som fiende inträde till naturens oändliga kretslopp. I sådana scener fungerar Hudsons distanserat patosfyllda berättarattityd.

Men annars sluter sig filmen inåt under förbrännandet av stor energi och det som väl skulle förnimmas som historiens och epikens mäktiga vingslag, blir det desperata flaxandet hos en övertung albatross som aldrig förmår lyfta, utan ömkligt buklandar någonstans i New Yorks lervällingar." Björn Samuelsson i Aftonbladet

"Men vad Hudson än menar så övertygar han inte som samhällstänkare och har aldrig gjort det. Jag tror det beror på att han inte lyckas förankra sina berättelser i verkligt intressanta och levande människor. Al Pacino är en fascinerande aktör, men i Hudsons händer blir han ändå bara en enkel äventyrsfigur i det stora dramat.

I stället får de magnifika bataljerna, de natursköna scenerierna (hämtade i England och Norge) och den påklistrade kärlekshistorien mellan Pacino och Nastassja Kinski dominera skildringen.

Och även om uppgörelsen med brittisk imperialism och överklass från "Triumfens ögonblick" och "Greystoke" fortsätter med stegrad intensitet i "Revolution", så känns den aldrig aktuell och farlig. Krutröken ligger även här över gamla slagfält.

Bilden av Hugh Hudson som en stark begåvad men moraliskt otydlig och lite vilsen figur förstärks i "Revolution". Den är gjord med avsevärd kraft och en dov underton som inte förfelar sin verkan. Men den visar att Hudson ännu saknar förmåga att satsa sina resurser i en mera mänskligt engagerande dramatik.

Hans revolutionsfilm hamnar, likt stora delar av 80-talet, mitt mellan spektaklet och allvaret!" Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Al Pacino och Nastassja Kinski spelar rollerna -- rakt och proffisgt inom sina respektive stilar, men utan att växa till nya överraskande nivåer. Donald Sutherland gör en väl så spännande insats som grym och träig engelsk officer, även han ett offer för det koloniala systemet.

Men framför allt tycks Hudson ha velat skildra massan, den levande kraft som förändras och förändrar i ett svårstyrt växelspel. han gör det med myllrande bilder, naturalistiska och poetiska snarare än realistiska (fint foto: Bernard Lutic). Och han önskar göra det genom sina båda huvudpersoner -- sammanförda av revolutionen och åtskilda av revolutionen. Deras öden är allas öden.

Det fungerar inte riktigt så bra som det borde. Så småningom reduceras kriget till färgstark bakgrund i ett romantiskt drama.

Så har denna väldiga revolutionsfresk blivit lätt suddig i kanterna. Men visst är den målad med kraft och medvetenhet." Bernt Eklund i Expressen

"Eftersom Hudson är en civilisationskritiker av romantisk läggning låter man zoombieaktige Pacino möta den klasskritiska köpmannadottern Nastassja Kinski varvid stora frihetsklockans allra grövsta kläpp börjar slå å det envetnaste. De skiljs, förenas, skiljs igen, återförenas och skiljs men förenas för att inte bara trotsa berättarlogikens alla lagar utan även binda samman hela härligheten till ett lyckligt slut för individerna men knappast för kollektivet.

Det här är alltså den film man ser. Därunder finns en idé, ett manus, några stolpar. Den mest centrala av de senare är när ett mekaniskt solsystem i miniatyr visas upp och följs av några ord från Thomas Jefferson om att "revolution" är en ständig rörelse runt en fast axel. Emellanåt lyser alltså en tanke igenom all berättarmässig och sentimental bråte. Idén Hudson tycks ha om en ständig revolution grundad på naturnära medkänsla går dock förlorad i hans svårighet att se det stora i det lilla, att växla mellan de nära bilderna och de stora slagen.

Revolution betyder som sagt rörelse men det gör dessvärre för Hugh Hudson också film och det är till den rörelsen han borde försöka återvända när han sorterat sina revolutionära tankar efter den smäll han gett namnet Revolution." Hans Schiller i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se