Innehållsförteckning

Andra utgåvor av verket

Grundfakta

Originaltitel Mauvais sang
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1987-09-17

Handling

Två gangstergäng tävlar om att stjäla ett dödligt virus på ett laboratorium i Paris. Viruset dödar de som inte älskar utan verkliga känslor. En film av kultregissören Léos Carax.

Press

"Detta är den slags film som man kan jämföra med en stol av Frank Lloyd Wright. Elegant, begåvad och nyskapande men jävligt obekväm att sitta på. Tack och lov finns det...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Medverkande

Bolag

Produktionsbolag Les Films Plain-Chant
Soprofilms
FR3 Films
Unité 3
Distributör i Sverige (35 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1987
Distributör i Sverige (inst. video) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Distributör i Sverige (DVD) Triart Film AB 2012

Handling

Två gangstergäng tävlar om att stjäla ett dödligt virus på ett laboratorium i Paris. Viruset dödar de som inte älskar utan verkliga känslor. En film av kultregissören Léos Carax.

Censur / granskning

Censurnummer 126832
Datum 1987-05-25
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 3494 meter
Kommentar Aktindelning: 482-541-370-442-578-522-559 = 3494 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Fujicolor
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3494 meter
Längd i minuter 127 min


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

"Detta är den slags film som man kan jämföra med en stol av Frank Lloyd Wright.

Elegant, begåvad och nyskapande men jävligt obekväm att sitta på.

Tack och lov finns det fåtöljer i en biosalong men även här kan man känna en lätt träsmak då det unga geniet Leos Carax om och om igen måste bevisa att han är ett geni.

Jag tycker mig tillbakaflyttad till de franska nya vågen-filmer som ratade en bra handling till förmån för djupsinnigheter och bildvinklar.

Filmen är i främsta rummet en intellektuell studsmatta för Leos Carax som bollar tankar, idéer och infall ungefär som det behagar honom. Ibland får han upp en saltomortal men lika gärna drattar han på ändan men filmen fortsätter oförtrutet. Handlingen lämnas ibland därhän för infallens skull och för att någon ska avleverera en djupsinnighet." Lasse Hallgren i Aftonbladet

"Carax har en obestridlig förmåga att blanda realistiskt och fantastiskt, stort och smått så att man sväljer det. Som till exempel att världen i "Ont blod" härjas av en sjukdom som drabbar alla som älskar utan känslor!

Att filmen är Carax medium och ger honom en närmast berusande frihet betvivlar man inte efter att ha sett "Ont blod". Hans bildspråk är fullt av överraskningar och ett slags upplöst rumskänsla, som mera ger ett intryck av att man befinner sig i ett skapande medvetande än i nerslitna Pariskvarter.

Arvet från den gamla nya vågen märks ovanligt tydligt hos Carax. Här finns samma lekfulla allvar och samma lust att vinkla till sina filmfavoriter mitt i den egna storyn.

Särskilt Godard med sina briljanta infall i "Till sista andetaget" tycks ha varit Carax lärofader. Skillnaden är väl att Carax vridit historien om ung kriminalitet och kärlek ett halvt varv in mot det mörker som tycks frigöra hans fantasi.

Därinne, i Jean-Yves Escoffiers mästerligt mörka bilder av en värld i förfall, skymtar man Leos Carax tvetydiga men ännu klara begåvning." Hanserik Hjertén i Dagens Nyheter

"Léos Carax är vid sidan av Jean-Jacques Beineix den nya filmbegåvningen i Frankrike. En pretentiös 25-åring med stor självaktning och betydande begåvning.

Likt Beineix utgår han från genomtänkta, poetiska bilder (fast som poeter är de av skilda slag och deras bilder ser olika ut). Tillsammans med fotografen Jean-Yves Escoffier skapar Carax en egen neddämpad atmosfär. I arbetet med ljus och komposition ligger hans originalitet.

Som filmpoet är Carax annars knappast färdig." Bernt Eklund i Expressen

"Bilderna är omsorgsfullt komponerade, utsökta -- för all del även sökta. Men det är ingen trött estet utan en sinnlig bildfantast som varit i farten och känt lyckan av exakta koloristiska accenter, av bilders klarhet, av bilders romantiska dunkel. Det finns också ett slags koreografi eller en koreografisk lekfullhet i det hela som när han gör en graciös bugning mot Chaplin. Carax döljer inte de inspirationskällor ur vilka han öser med ett stänk av humor.

Emellertid har han inte alltför mycket att stoppa i den läckra formen. Han har själv skrivit manuskriptet: en thriller eller en kärleksfilm; det väger mellan båda." Elisabeth Sörenson i Svenska Dagbladet

Visningar

Sverigepremiär 1987-09-17 Filmstaden 7 Stockholm Sverige 119 min
1987-09-18 Fågel Blå Stockholm Sverige 119 min
Dvd-release 2012-04-25 Sverige (ingår i samlingen "Leos Carax-box")

Musikstycken

Originaltitel Musik i urval


Ämnesord

DK Film noir

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 3473


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100


Storlek Större än 850 x 1100


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus


Typ Dialoglista
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 9
Album Nej


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?