Fårödokument 1979 (1979)

Media (1 st)

"När jag slutat […] verksamheten så ska jag dra mig tillbaka och bli fårögubbe." Tio år efter sin första film om ön förevigar Bergman andra fårögubbar.

En uråldrig man i rutig vinterkeps sitter på en gårdsplan och täljer på en grisklöve. En nästan lika gammal bonde gör mer begripliga saker: han fäller träd och sågar plank och brottar ner fåren som ska klippas. Sen går han in och steker strömming.

Farfarn med kepsen gick inte att stoppa. "Fick han inte komma ut då blev han dålig. Han måste ut. Man var rädd att släppa ut honom, han ramlade. Men han måste ut ändå." I en av de sista bilderna av honom hugger han ved. Han sätter yxan i en halvmeters stock och svänger den över huvudet.

Den äldste av två gamlingar som är med och lägger tak av ag, ett gräs som växer i vatten, bjuder sin tandlösa kamrat på snus. "Det var nukk seiste gangen jag va med." "Seiste gangen? Iiinti. Det var bäre i jèns du hade lite ont i håvud." Det är ett under att man förstår något av vad de säger.

En kvinna som blivit för gammal och sjuk för att klara gården på egen hand går varje morgon ner och tvättar mjölktanken, ger grisarna mat och gör rent i båsen. Men hon hjälpa till mer. "Jag tycker att det är förödmjukande, så känner jag det, när jag inte kan."

På Fårö står man på tills man ligger i graven.

Vågorna är så höga att färjan kastas omkring, och det är så kallt att "katterna äter fyra gånger om dagen". Gamla öbor minns när det gällde att klara sig genom vintrarna. Skulle säden hålla sig torr i stenladorna måste man lägga metertjocka tak av ag, och stengärdesgårdarna måste ligga i rätt väderstreck.

En mångkunnig bonde förklarar varför man samlade stenarna till dem i strandkanten. "… vattnen var höga och vattnen föll och då blev det mer såna där flisor som man kunde bygga och mura av. Här uppe på burgarna var det mer tunna flata sköra sten som hade liggi i vind och väder och sol länge, och de höll inte så bra som dem man kunde få där som vattnet hade liggi över." Dem man kunde få där som vattnet hade liggi över. Man önskar att han aldrig skulle sluta tala.

Han har fått lära sig att aldrig bygga en stengärdesgård på södra sidan av en åker. Gör man det ligger snön på skuggsidan kvar så länge att sådden möglar. "Solen har ingen makt när det är en stengärdesgård."

Snön kan få allt på ön att stanna upp. "Det är så fint också, att det finns något som rår på människan, tycker jag" säger kvinnan som fortfarande kan mocka åt grisarna.

"Om man bare kunde vare me!" En farfar står leende och ser på korna, som gör vilda språng när de släpps ut efter vintern. Hela familjen är med och ser till att djuren tar rätt väg ut i hagen. Man har pinnar att mota dem med, och den gamle använder sin som käpp. Han skrattar åt att korna kan skutta så, och säger att nu är det sommar.

Arne Carlsson, som vuxit upp på ön, har fotograferat allt det här. När Bergman tio år tidigare gjorde Fårödokument var Carlsson assistent till Sven Nykvist.

"Jag har sen barndomen känt mig rotlös var jag än befunnit mig. Det är först när jag kom till Fårö 1960 och flyttade dit för 13 år sedan som jag känt att jag är hemma någonstans i världen. Där har jag mina rötter, där känner jag att hit hör jag. När jag slutat verksamheten här nere [i München], eller överhuvudtaget slutat verksamheten, så ska jag dra mig tillbaka och bli fårögubbe." – Bergman i sin bok Bilder

" […] ett vardagsöde framhävs med sådan regelbundenhet i skildringen av öbefolkningens liv att det får ett slags representativt symbolvärde. Den personen är lantbrukare Valter Broman, en man i 70-årsåldern som – enligt den speakertext regissören själv talat in – 'lever och arbetar i total och självvald ensamhet'. [...] Det är tydligt att Bergman varit starkt fascinerad av denna åldrade arbetsmänniska. Avsnitten om honom blir en på en gång kontemplativ och mycket sinnlig hyllning till arbetets innehåll, händernas känslighet och skicklighet och till modet och konsekvensen i valet av livsväg. Till slut har Broman kommit oss närmre och blivit mer gripande än många av regissörens diktade huvudpersoner. Ändå är replikerna extremt få och den yttre dramatiken närmast obefintlig." – Jan Aghed, Sydsvenskan

Nina Widerberg (2018)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Fårödokument 1979
Svensk premiärtitel	Fårödokument 1979
Internationell titel	Fårö Document 1979
Distributionstitel	Fårö-dokument 1979 (Danmark) Fårö 1979 (Storbritannien) Mon île Fåro (Frankrike)

Regi	Ingmar Bergman
Manus	Ingmar Bergman
Producent	Ingmar Bergman
Foto	Arne Carlsson
Musik	Svante Pettersson Sigvard Hult Dag & Lena Ingmar Nordströms orkester Strix-Q Rock de Luxe Ola & the Janglers
Klippning	Sylvia Ingemarsdotter (som Sylvia Ingemarsson)
Ljudtekniker	Thomas Samuelsson Lars Persson Daniel Bergman Lars Lundberg
Administration	Lars-Owe Carlberg
Stillbildsfoto	Arne Carlsson
Elektriker	Daniel Bergman
Ljussättare	Nils Melander
Mixning	Owe Svensson Conrad Weyns
Övrig medarbetare	Peder Langenskiöld Robert Herlitz Siv Lundgren
Speaker	Ingmar Bergman

-	Medverkande:
Richard Östman	diktare
Ulla Silfvergren
Annelie Nyström
Valter Broman	jordbrukare i Dämbo
Per Broman
Irene Broman
Inge Nordström
Annika Liljegren
Arne Eriksson
Adolf Ekström
Viktoria Ekström
Anton Ekström
Erik Ekström
Ingrid Ekman	jordbrukare
Per Ekman
Per Nordberg
Gunilla Johannesson
Erik Hammarström
Herbert Olsson
Rune Nilsson
Joe Nordberg
Jan Nordberg
Rosa Olofsson			(endast i lång version av filmen)
Ingmar Bergman	intervjuare

Produktionsbolag	Cinematograph AB
Distributör i Sverige (16 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1980	(version på 103 minuter)
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Laboratorium	FilmTeknik AB

Ingmar Bergmans reportage spänner över ett år på Fårö och börjar en vinterdag när snön yr kring hus och fä. Det är 10 år sedan han gjorde sitt första Fårö-dokument. Då intervjuade han elever i en skolbuss. De flesta barnen ville lämna ön och söka sig till fastlandet. Nu har han åter talat med dessa barn, de flesta blev kvar på Fårö och trivs bra med det.

Ön hotas dock från många håll. När en cementfabrik sökte tillstånd för att suga sand utanför ön insåg lantbrukaren Richard Östberg de miljömässiga konsekvenserna, fick huvudvärk och började skriva dikter, något han därefter gjort nästan varje morgon.

Annars är hoten mer byråkratiska: postbyråkrati där lantbrevbäraren inte får bära ut post till alla på ön därför att dessa inte bor tätt nog per kilometer räknat enligt reglementet; trafikbyråkrati där affärstransporter och servicebilar inte längre får förtur framför personbilar, vilket medför dramatiskt ökade kostnader som betalas med skattemedel; byggbyråkrati där sommargäster får byggnadslov på några veckor medan bofasta får vänta många år; fiskebyråkrati där svenska fiskare hindras av regler som inte gäller för fiskare från andra länder i samma vatten; skolbyråkrati där det tagit fem år att utrusta en gymnastiksal.

Bergman skildrar också förändringen genom enskilda personer och familjer.

Anton Ekström lever med fru Viveca på familjegården från 1600-talet, där boningshuset brann ner, därför att färjan inte väntade på brandkåren. Där finns också fadern Adolf, som under inspelningens gång avlider och begravs, med högläsning av Richard Östberg.

Valter Broman lever i självvald ensamhet och sköter sitt lantbruk helt på egen hand.

Ingrid Ekman har på grund av sjukdom tvingats lämna över gården till systersonen Per, som dock måste ha ett arbete som byggnadsarbetare vid sidan om för att det ska gå ihop ekonomiskt.

Barnen till Gustav Nygren berättar om hur denne byggde upp sin affärskedja.

Fyrvaktaren begrundar den nya tekniska utrustningen som ska tala om för SMHI i Norrköping hur vädret är och konstaterar lakoniskt att "den där apparaten kan ju inte se ut över havet om det skulle hända något med någon båt."

Vidare får vi bilder från varpaspel, skolavslutning, luciatåg, fårklippning, grisslakt, urskiljning av lamm till slakt, läggning av grästak, höstsådd, skogsavverkning och timmersågning.

Filmens slutsats är mer optimistisk än i den förra filmen. Dagens Fårö-barn vill helst stanna på sin ö, de bofasta har kanske inte fått det så mycket bättre på tio år, men heller inte sämre. Till skillnad från andra glesbygder strömmar turisterna till och blir en allt viktigare näring.

Censurnummer	121251
Datum	1980-04-23
Åldersgräns	Tillåten från 11 år
Originallängd	1128 meter
Kommentar	Aktlängder: 470-395-263 m.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit och färg
Bärare	16 mm
Hastighet	24
Längd i meter	1323 meter
Längd i minuter	121 min
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna var överlag mycket positiva till Bergmans film.

Mauritz Edström, DN: "Det intressanta med Fåröfilmen [1969] låg just i att den var intressant inte bara därför att Bergman gjort den, utan för att han för första gången gick ut med dokumentärkameran i den samtida svenska verkligheten. (-)

Det gäller i ännu högre grad den fortsättning Fårödokument 1979 som Bergman nu kommer tillbaka med. (-)

Jag kan tänka mig att några kommer att efterlysa en mera övergripande samhällssyn som ram för denna glesbygdsbild. Sådant aktar sig förvisso Bergman för - det är inte hans språk. (-)

Jag är övertygad om att de här filmerna kommer att stå kvar som dokument längre än även många av Bergmans övriga filmer."

Elisabeth Sörenson, SvD: "Det är kanske inte obefogat att kalla det en kärleksfilm - fast alltigenom dokumentär. Det handlar om ett landskap och om människorna i detta landskap, deras villkor och möjligheter. (-)

Den delvis förändrade livssyn som kommer till uttryck är naturligtvis inte speciellt utmärkande för Fåröborna och detsamma gäller problematiken kring näringarna - liksom glappen mellan de berörda människorna och besluten som fattas av byråkrater på annan ort. Det är det fina med Fårödokument 1979 att på samma gång som det handlar om Fårö med denna ös speciella förutsättningar och särpräglade landskapstyp så är det ett stycke Sverige 1979.

Bergman har åstadkommit ett tidsdokument - landskapet tillhandahåller evighetsperspektivet. Se bara på bilden av ett storartat skummande Fårösund under en vårstorm! En dramatik som ingen dramatiker kan uppnå."

Lasse Bergström, Expr.: "Det här och mycket annat ger Fårödokument 1979 en ny dimension: tiden är inte bara ett mått på närvaro i nuet, den finns också med som i filmen som brospann bakåt, och det ger Bergmans skildring djup och värme. Det finns människor i hans film som man efter de två timmarna tycker sig känna bättre än sina närmaste grannar i rikets städer.

Detta ger det nya fårödokumentet en inre skönhet som blir bestående. Det finns naturligtvis också en yttre: Fårös hedar i vinterns isblåst eller dess stränder smekta av sol, som en svensk sommardröm på själva julafton."

Jurgen Schildt, AB: "Varför gör han en film som denna?

Det regionalpolitiska svaret finns i viljan att illustrera livsvillkoren hos en minoritet som 'gör det bästa av en situation som inte är alltför storartad'. (-)

Det personliga svaret ligger i kulturmänniskans senkomna dragning till kulturflykten, till konkretionen, till enkla och fysiska påtagligheter som mylla och vatten, växande och död. (-)

Är det rytmik och komposition och tekniska egenheter som efterlyses så tillhör den här rapporten inte de oförgätliga dokumentärfilmerna. Men i gengäld, och det får vi för dagen nöja oss med, är den frukten av lågande solidaritet och en sjuhelvetes kärlek."

Jan Aghed, SDS: "Det vore fel att säga att den har en huvudperson, annat än i kollektiv bemärkelse: fåröborna, från skolbarn till småbönder, lantbruksfamiljer och fiskare, spelar huvudrollen. Men ett vardagsöde framhävs med sådan regelbundenhet i skildringen av öbefolkningens liv att det får ett slags representativt symbolvärde.

Den personen är lantbrukare Valter Broman, en man i 70-årsåldern som - enligt den speakertext regissören själv talat in - 'lever och arbetar i total och självvald ensamhet'. (-)

Det är tydligt att Bergman varit starkt fascinerad av denna åldrade arbetsmänniska. Avsnitten om honom blir en på en gång kontemplativ och mycket sinnlig hyllning till arbetets innehåll, händernas känslighet och skicklighet och till modet och konsekvensen i valet av livsväg. Till slut har Broman kommit oss närmre och blivit mer gripande än många av regissörens diktade huvudpersoner. Ändå är replikerna extremt få och den yttre dramatiken närmast obefintlig."

Kommentar Svensk filmografi

Bergman kom till Fårö första gången i samband med att han letade inspelningsplatser till Såsom i en spegel (1961). Han spelade sedan in flera av sina 60-talsfilmer där och blev genom detta öns kanske viktigaste ambassadör.

Fårödokument 1979 tog tre år att spela in och till uppgiften att fotografera valde Bergman Fårö-bon Arne Carlsson, som därmed också debuterade som filmfotograf.

Som framgår av produktionsuppgifterna hade filmen premiär i TV1 24.12.1979 - kritikerreaktionen härstammar från detta tillfälle - medan biografpremiären ägde rum först 19.10.1981.

Om kritikerna var överväldigade fanns det de som såg filmen med större skepsis: "TV visade i helgen en film om Fårö. Invånarna klagade där över att de kände sig åsidosatta av myndigheterna i storkommunen, som omfattar hela Gotland. Man menar, att kommunen blivit för stor. 3.000 kvm är för mycket, anser man.

Men sådana siffror är ingen ovanlighet för oss häruppe i norr. Vem tycker egentligen att Boden t ex är någon särskilt stor kommun? I själva verket är Boden 50 procent större än Gotland..." (Norrländska Socialdemokraten 12.1.1980)

En insändare i AB 5.1.1980 satte in Fårödokument 1979 i ett något ovanligt kulturpolitiskt sammanhang: "Är det 'katastrof'-minister Wikström vi ska skylla på när vi licensbetalare råkar ut för 120 minuters stereotypa bildsekvenser, signerade Ingmar Bergman? Därtill sända på julaftonens kväll - bästa sändningstid.

Fårö kan ju vara intressant att skildra i skol-TV för att ingå i t ex historieundervisningen, men att som nu sända så in i Gotland med film är dumt och plumpt! (-)

Nej, låt Bergman skildra sina 'personliga' problem och monologer i ateljén på Fårö, men låt oss i barmhärtighetens namn åtminstone i helgtid slippa betala för dåliga filmdokument signerade 'demonregissören' Bergman."

Inte heller fransmännen var särskilt imponerade: "Ingmar Bergman må visserligen vara en av fransmännens favoriter, men hans film om Fårö som visats på den svenska Studio des Urselines i Paris har inte väckt någon större allmän entusiasm. Långtråkig och bara för de verkliga 'fanatikerna' är de flestas bedömning." (GP 17.3.1980)

Annars var det mest grisslakten som rörde upp känslorna mest: "Så onödigt och okänsligt att visa en grisslakt på själva julafton!

Hundratals upprörda TV-tittare ringde ner Sveriges Radio efter att ha sett Ingmar Bergmans TV-program från Fårö på julafton.

- Vi stängde klagomuren klockan 21 och scenen med grisslakten visades strax efter. När tittarna inte kom fram till oss ringde de växeln. Även på juldagen fortsatte samtalen om slakten att strömma in." (KvP 26.12.1979)

"Upprörda tittare från hela Sverige ringde ner Klagomuren och växeln till Sveriges Radio. Samtliga i vild protest mot den avskyvärda slakten. Upprörda föräldrar berättade att deras barn började gråta när de såg och hörde grisens långdragna dödskamp. Hela julen blev därmed förstörd för många. Man vill givetvis på det bestämdaste instämma i denna proteststorm." (Nordvästra Skånes Tidningar 4.1.1980)

		Sverige		1977	1979
	Fårö	Sverige

Urpremiär	1979-12-24	TV1		Sverige	116 min
	1979-12-24	TV1		Sverige	103 min
TV-visning	1980-01-05	TV1		Sverige	103 min
Sverigepremiär	1981-10-19	Filmstaden	Stockholm	Sverige	103 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2003-02-05
	2003-02-08
	2005-06-17
Annan visning	2018-02-01	Janus Films	New York	USA
FIAF-visning	2018-02-18	British Film Institute	London	Storbritannien
Utländsk biograf exkl FIAF	2018-07-15	Babylon	Berlin	Tyskland
	2018-09-12	„Skalvijos“ kino centras	Vilnius	Litauen
	2018-09-20	Metropolis	Hamburg	Tyskland
FIAF-visning	2018-09-26	Slovenska kinoteka	Ljubljana	Slovenien
	2018-10-01	Jerusalem Cinematheque	Jerusalem	Israel
Cinemateksvisning	2018-12-02	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2018-12-02

Originaltitel	Mary Jones
Kompositör	Claes af Geijerstam	(1967)
Textförfattare	Claes af Geijerstam	(1967)
	Johannes Olsson	(1967)
Framförs av	Ola & the Janglers

Originaltitel	Den blomstertid nu kommer
Textförfattare	Israel Kolmodin	(1694)
	Johan Olof Wallin	(1819)
	Britt G. Hallqvist	(1979)
Sångare	kör

Originaltitel	Visa vad du går för
Kompositör	Anders "Olle" Olander
	Dante Holmberg
Textförfattare	Anders "Olle" Olander
	Dante Holmberg
Framförs av	Strix-Q

Originaltitel	Santa Lucia
Kompositör	Teodoro Cottrau	(1850/51)
Textförfattare	Teodoro Cottrau	(italiensk text 1850/51)
	Arvid Rosén	(svensk text "Natten går tunga fjät")
	Sigrid Elmblad	(svensk text "Sankta Lucia, ljusklara hägring")
Sångare	kör

Originaltitel	Boys
Kompositör	Staffan Birkenfalk
Textförfattare	Staffan Birkenfalk
Framförs av	Strix-Q

Originaltitel	Bröllopsmarsch
Kompositör	Florsen i Burs

Originaltitel	Gotlandskadrilj
Kompositör	C.L. Lawergren

Originaltitel	Käringträtan
Kompositör	Rolf Gösta Dahlström

Originaltitel	Luntilua

Originaltitel	Rymm en dag
Kompositör	Hans Olof Svensson
Textförfattare	Hans Olof Svensson

Originaltitel	Skaffarepolskan
Kompositör	Svante Pettersson

Originaltitel	Sommar och sol och semester
Kompositör	Gunnar Sandevärn
Textförfattare	Gunnar Sandevärn

Originaltitel	Åkermans polska
Kompositör	Lars Niclas Åkerman

Festivalpris	Barcelona	1980			(bästa dokumentär)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	16 mm
Längd i meter	1128

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Bärare	16 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	16 mm
Längd i meter	1135

Typ	Kopia
Materialbas	Polyester
Bärare	16 mm
Längd i meter	1135

Typ	CRI-negativ
Bärare	16 mm
Längd i meter	1128

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	16 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Typ	I-band
Bärare	16 mm

Typ	Slutmix
Materialbas	Acetat
Bärare	17,5 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Större än 80 x 110 cm
Antal exemplar	3

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Dialoglista
Manustitel	Fårö 1979.
Omfång	38 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Omfång	38 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	32 s. + 5 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Documento de Fårö 1979.
Omfång	29 s.

Typ	Dialoglista
Manustitel	Fårö 1979.
Omfång	47 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Farodocument 1979.
Omfång	39 s. + 5 s. handskrivna engelska texter som ska inkopieras. Ändringar.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Omfång	32 s. + 5 s.

Typ	Kringmaterial

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	8
Färg papper	SET
Dia	2
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Engelska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit och färg
Längd i minuter	104 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt ljud
Bärare	AUDIO

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264