Innehållsförteckning

Grundfakta

Beskrivning

Svensk skådespelare (filmroller från 1979) och regissör. Född Görel Elisabeth Crona i Johannes församling, Stockholm. Hon är dotter till jazzmusikern Börje Crona och tillbringade hela sin barndom i utlandet på Kanarieöarna innan hon flyttade tillbaka till Sverige när hon började på gymnasiet. Samtidigt studerade hon teater vid Birkagårdens folkhögskolas teaterlinje, medverkade i Cabaret Fattighuset och lär även ha varit verksam som gatumusikant i Gamla Stan. För att få utlopp för det teaterintresse hon fått tidigt började hon på heltid vid ABF:s...

Visa hela beskrivningen


Relaterat

Beskrivning

Svensk skådespelare (filmroller från 1979) och regissör. Född Görel Elisabeth Crona i Johannes församling, Stockholm.

Hon är dotter till jazzmusikern Börje Crona och tillbringade hela sin barndom i utlandet på Kanarieöarna innan hon flyttade tillbaka till Sverige när hon började på gymnasiet. Samtidigt studerade hon teater vid Birkagårdens folkhögskolas teaterlinje, medverkade i Cabaret Fattighuset och lär även ha varit verksam som gatumusikant i Gamla Stan.

För att få utlopp för det teaterintresse hon fått tidigt började hon på heltid vid ABF:s teaterskola. 1978 spelade hon Eleonora i Strindbergs Påsk på Strindbergsmuseet och fick mycket beröm. Den fortsatta karriären var dock trög och hon försörjde sig bl.a. som nattklubbssångerska i Sorrento i Italien. 1980 kom hon in på teaterutbildning i New York vid Suny Purchases utbildning för konstnärlig verksamhet i två år och sedan vid HB [Herbert Berghof] Studio. Tillbaka i Stockholm 1983 var hon verksam vid Reginateaterns engelskspråkiga verksamhet och vidare vid Pocketteatern och Parkteatern.

Sitt första stora genombrott fick hon i tv-serien Varuhuset (1987-1988), där hon spelade den ex-prostituerade Ylva som blev köttdiskexpedit med sångdrömmar, vilket passade väl med hennes egna stora sångintresse (senare har hon gett ut egna skivor). Ännu en uppmärksammad roll blev som Birgitta Stenbergs alter ego i tv-filmen Apelsinmannen (1990) och senare som tuff polis i serien om Anna Holt (1996). Under 2000-talet sågs hon som lärarinna med problem både i klassrummet och hemmavid med sin tonårsdotter i nya tider (2002-2003). 2011 debuterade hon som regissör med långfilmen Tysta leken. Hon har även verkat som frilansande skådespelare bl.a. vid Dramaten. I hennes ögon är teater och skådespelare ett sätt att leva, en fysisk upplevelse där man känner hjärta, puls och andning. Detta är något som bestyrks av hennes fysiskt utlevande, lite exhibitionistiska spelsätt.

P O Qvist (2004), redigerad 2013-11-20

Insatser

Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?