Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (5 st)

Beskrivning

Svensk manusförfattare, regissör, sångtextförfattare och översättare. Född Gustaf Eugén Nilsson i Katarina församling, Stockholm. Död i Oscars församling, Stockholm.-Doldisen Gösta Stevens var en ofta anlitad ordkonstnär i den svenska filmhistorien. Han var verksam under en betydande del av 1900-talet i den svenska underhållningsbranschen, både inom film och revy. Men till skillnad från många av de andra flitiga och flyhänta skribenterna under denna tid – som Kar de Mumma, Karl Gerhard och Hasse Ekman – intervjuades inte Gösta...

Visa hela beskrivningen

Beskrivning

Svensk manusförfattare, regissör, sångtextförfattare och översättare. Född Gustaf Eugén Nilsson i Katarina församling, Stockholm. Död i Oscars församling, Stockholm.

-

Doldisen Gösta Stevens var en ofta anlitad ordkonstnär i den svenska filmhistorien. Han var verksam under en betydande del av 1900-talet i den svenska underhållningsbranschen, både inom film och revy. Men till skillnad från många av de andra flitiga och flyhänta skribenterna under denna tid – som Kar de Mumma, Karl Gerhard och Hasse Ekman – intervjuades inte Gösta Stevens i veckopressen och han skrev inga memoarer. Överhuvudtaget finns det inte mycket skrivet om honom. 

Stevens började sin yrkesbana som journalist men övergick i slutet av 1920-talet till att skriva kupletter åt Ernst Rolf. Det var troligtvis då som han också la sig till med det svängigare och mer engelskklingande efternamnet. Som schlagertextförfattare blev han snabbt framgångsrik, med örhängen som "De' ä' grabben me' chokla' i", "Ju mer vi är tillsammans" och "Jag är ute när gumman min är inne" och många andra sångtexter till Rolfs revyer. Flera av dessa sånger förekom senare i de filmer Stevens skrev manus till. Men den sång som han blev mest berömd för var otvivelaktigt den sockersöta "Midsommarnatt" som sjöngs in på skiva av Jussi Björling, och fanns i alla hem på pianots notställ.  

Hur Stevens kom över till filmen kan vi enbart spekulera om, men det kan ha varit via Ernst Rolf, eller Edvin Adolphson. Tillsammans med Adolphson skrev Stevens ett manus efter en fransk pjäsförlaga till den numera försvunna filmen När rosorna slå ut (Edvin Adolphson, 1930). Denna film var en tidig ljudfilm som spelades in i Paris under den korta tid som filmbolaget Paramount ägnade sig åt att göra filmer i flera olika språkversioner, bland annat svenska. 

Hos Svensk Filmindustri blev Stevens snart en av de flitigaste manusmedarbetarna. Han bearbetade manuset till Vi som går köksvägen (Gustaf Molander, 1932) som blev Tutta Rolfs stora filmgenombrott och 1930-talets mest framgångsrika filmkomedi. Därefter skrev han manus till En stilla flirt (Gustaf Molander, 1934), samt givetvis texten till den lekfullt förföriska sång som Tutta Rolf sjunger och som både blev filmens titel och en populär schlager. Stevens visade sig ha öra för komedi och han skrev många sådana i rask takt för SF, däribland den film som blev Ingrid Bergmans filmdebut, Munkbrogreven (Sigurd Wallén, Edvin Adolphson, 1935). Samma år fick han även nobben för det filmmanus som han skrivit efter Hjalmar Bergmans pjäs "Swedenhielms". Det manus som Gustaf Molander kom att basera sin film med samma titel på skrevs av Stina Bergman, Hjalmars änka och sedermera chef för SF:s manuskriptavdelning. 

Samarbetet med Molander ledde dock till mer tacksamma uppgifter, som originalmanuset till Intermezzo (1936), den film som än idag nämns som det glittrande undantaget i det pilsnerfilmsdoftande 1930-talet. Det är en vacker kärlekshistoria med mycket europeisk lokalfärg, även om hela filmen är inspelad i Filmstaden, SF:s anläggning i Råsunda. Det är också i denna film som en av de vackraste förförelsescenerna i svensk film förekommer: Gösta Ekman och Ingrid Bergman står på en bro i hjärtat av Stockholm och tittar på isflaken som flyter ut mot havet, och Ekman utmanar den unga Bergman att "ge sig livet i våld". 

Intermezzo beredde snart även vägen för Ingrid Bergmans internationella karriär när den amerikanska filmmogulen David O. Selznick blev förtjust och ville köpa både manus och stjärna. Det finns en anekdot som berättar att Selznick uttryckt oro över om han skrivit kontrakt med rätt flicka: tänk om flickan som han i själva verket ville ha var "Gosta Stevens"! Stevens stannade hur som helst i Sverige och blev SF trogen under hela sin yrkeskarriär. 

Under 1940-talet fick Stevens chansen att spänna sin båge lite ytterligare. Han skrev manus till Den osynliga muren (Gustaf Molander, 1944), en av mycket få svenska filmer gjorda under kriget som tog avstånd från nazismen. Efter kriget gjorde Stevens sin mest äventyrliga film: Tillsammans med prästsonen och manusförfattaren Rune Lindström skrev han, och regisserade även, Jag är med Eder (1948), en film om ett svenskt missionärspar i Afrika. Filmen spelades delvis in i nuvarande Zimbabwe och Lindström spelade även huvudrollen som en präst som drabbas av tvivel efter att ha drabbats av motgångar under sin mission. Filmen fick ett välvilligt bemötande, men signaturen Robin Hood skrev: "Man får intrycket att Gösta Stevens och Rune Lindström – trots den bästa vilja – ännu inte är tillräckligt filmskickliga att på egen hand verkningsfullt behandla så stora och svåra ämnen." 

Gösta Stevens återgick till att skriva manus åt andra regissörer. Under 1950-talet måste han dock ha uppfattats som mossig av den yngre generationen filmskapare som helst skrev sina egna manus, läs: Ingmar Bergman. Stevens avslutade emellertid sin karriär i ett lyckosamt samarbete med Hasse Ekman. Tillsammans gjorde de Jazzgossen (Hasse Ekman, 1958), en färggrann hyllning till 1920-talets revyscen och den tidiga ljudfilmen som Stevens kände till så väl. Och så gjorde de två välskrivna och festligt samhällskritiska Sickan Carlsson-filmer: Himmel och pannkaka och Fröken Chic (båda 1959). Sämre sorti kan man tänka sig. 

Mikaela Kindblom (2024)

Utmärkelser

Charlie Stockholm 1944 (bästa originalmanus)

Insatser

Regi
Manus
Idé
Produktionsledare
Musik
Regiassistent
Förlageförfattare
Ej inspelat manus
Manusbearbetning
Scenario

Förlaga

Författare

Musikstycken

Textförfattare
Kompositör

Relaterat


    Kontakta redaktionen

    Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

    Vad gäller det?