Wiktor "Kulörten" Andersson
Innehållsförteckning
- Grundfakta
- Länkar och resurser
- Beskrivning
- Utmärkelser
- Insatser
- Förlaga
- Musikstycken
- Grupper
Grundfakta
Media (68 st)
| Alternativnamn |
|
|---|---|
| Roll |
|
| Sångare |
Beskrivning
Svensk skådespelare (filmroller 1912-1960). Född Wiktor Herman Andersson i Kungsbacka, Halland. Död i Stockholm, Västerleds församling. Gift 1931 med Edith Viktorsson. --- Wiktor "Kulörten" Andersson växte upp i Majorna, Göteborg. Smeknamnet fick han tidigt i karriären på grund av sitt röda hår. I ungdomen tillhörde han Lars Hansons amatörteatergrupp i Göteborg. 1905-1907 inledde han sin yrkeskarriär hos Axel Bosin och August Lindberg och engagerades senare av Axel Engdahl till Folkan. Som revyaktör var han engagerad hos Ernst Rolf och...
Länkar och resurser
Beskrivning
Svensk skådespelare (filmroller 1912-1960). Född Wiktor Herman Andersson i Kungsbacka, Halland. Död i Stockholm, Västerleds församling. Gift 1931 med Edith Viktorsson.
---
Wiktor "Kulörten" Andersson växte upp i Majorna, Göteborg. Smeknamnet fick han tidigt i karriären på grund av sitt röda hår. I ungdomen tillhörde han Lars Hansons amatörteatergrupp i Göteborg. 1905-1907 inledde han sin yrkeskarriär hos Axel Bosin och August Lindberg och engagerades senare av Axel Engdahl till Folkan. Som revyaktör var han engagerad hos Ernst Rolf och Karl Gerhard i vardera tio år, och vid Kristallsalongen och Alhambra i tre år. Dessutom var han ett år hos Gösta Ekman. Han medverkade också i många av John Botvids revyer.
I Myggans nöjeslexikon nämns att han brukade sitta och tillverka julbockar mellan sina entréer. Periodvis arbetade han även som utropare och fakir vid nöjesfält, och var väl hemmastadd i cirkus-, menageri- och tivolivärldarna. Han filmdebuterade i Eric Malmbergs Kolingens galoscher 1912 och blev därefter rekordhållare med 186 filmroller, ett svårslaget rekord. Kulörten innehar ytterligare ett rekord, 1952 medverkade han i 13 filmer. Han dyker upp i film efter film, alltid i biroller, som kusk, betjänt, portvakt, eller som öldrickare i Sommaren med Monika 1953. Med sitt runda glada ansikte och lite pipiga röst lyckades han lyfta stämningen t.o.m. i Ingmar Bergmans ångestladdade dramer. Ibland är hans roller så små att man riskerar att missa honom om man inte är uppmärksam. Han hade dock en lite större roll i Örlogsmän från 1943 där han är kocken Boman som är rädd för sjöminor, vilket till slut också blir hans öde. Vanligen dök han upp i en enda scen, ibland i ett fönster varifrån han skrek "Hej!". Han spelade också Knohultarn i sju Åsa-Nisse-filmer. Sin sista film gjorde han 1960, det var filmen Av hjärtans lust, där han spelade en trädgårdsarbetare på slottet.
Ralph Nilsson (2011)
