Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (15 st)

Beskrivning

Svensk artist och skådespelare (filmroller 1938-1959). Född Hildur Alice Nilson i Kalmar. Blev 1972 utnämnd till hovsångerska.-Alice Babs var en förgrundsgestalt i svenskt musikliv under drygt tre decennier med sin enorma musikalitet, stora improvisationsförmåga och en unik röst där jazz, svensk folkton och konstmusik skarvlöst sammansmälte. Under tidigt fyrtiotal var hon central för swingens genombrott i Sverige och kom att bli vår första stora tonårsidol. Under sent femtiotal blev hon ett världsnamn - först som en av de tre medlemmarna i Swe-Danes...

Visa hela beskrivningen


Relaterat

Beskrivning

Svensk artist och skådespelare (filmroller 1938-1959). Född Hildur Alice Nilson i Kalmar. Blev 1972 utnämnd till hovsångerska.

-

Alice Babs var en förgrundsgestalt i svenskt musikliv under drygt tre decennier med sin enorma musikalitet, stora improvisationsförmåga och en unik röst där jazz, svensk folkton och konstmusik skarvlöst sammansmälte. Under tidigt fyrtiotal var hon central för swingens genombrott i Sverige och kom att bli vår första stora tonårsidol. Under sent femtiotal blev hon ett världsnamn - först som en av de tre medlemmarna i Swe-Danes tillsammans med violinisten Svend Asmussen och gitarristen Ulrik Neumann, senare bland annat som vokalist i Duke Ellingtons storband.

En av den femtonåriga Alice Babs första inspelningar var den söderslangiga sången "Fina Fisken" (1939, duett med Sven Arefelt). Det känns passande, för den Smålandsfödda sångerskan kom snart att bli en sinnebild för såväl söderbönan som den svenska swingen - så till den grad att hennes namn ingick i en synonym för swingpjatt: babsgosse.

Babs var i första rummet sångerska, men filmmediet spelade en central roll för hennes framgångar. Det stora genombrottet kom med Swing it, magistern! (Schamyl Bauman, 1940). I filmen blir det skandal när det visar sig att den lydiga läroverksflickan Inga Danell (Babs) uppträder som nattklubbssångerska under namnet Linda Loy - särskilt stöter det den ampra rektorskan Agda Löfbeck (Viran Rydkvist). Här möter vi för första gången det genomgående temat i Babs tidiga filmer: ungdomens livsglädje mot medelålderns konformism, förnyelse mot tradition, jazz mot "Bä bä vita lamm".

Filmen var inte okontroversiell och den sextonåriga Babs kallades bland annat "slyna" av Eric Westberg, dåvarande chefen för STIM. Året därpå repriserade Babs rollen som Inga Danell i den fristående uppföljaren Magistrarna på sommarlov (Schamyl Bauman, 1941) och svarade sina belackare:

Tycker dom att jag en slyna e'
så får dom gärna tycka de',
och jag ska gärna medge
att med glädje
sjunger jag min swing ändå.

I Vårat gäng (Gunnar Skoglund, 1942) är det istället den livsförnekande pastor Björke som försöker få bort den unga Alice Bergendahl ur kyrkokören när han får reda på att hon sjunger swing.

Till de här filmernas mönster hör att generationsmotsättningarna förlöses på slutet - rektorskan Löfbeck börjar mot sin vilja jazza med så smått, och pastor Björke inser att Alice trots swingsjungandet är en riktigt bussig flicka.

På femtiotalet försvann alla upproriska tendenser ur Babs filmer. Nu spelade hon oftast den goda makan och modern som då och då lyckas få tid över mellan dammsugning och silverputsande för att sjunga en stump. Det är fullt möjligt att betrakta femtiotalsfilmerna som ett slags avbön för ett rebelliskt förflutet, som hennes motsvarighet till Elvis "blå Hawaii-period" (bl.a. Blue Hawaii, Norman Taurog, 1961).

Det är en händelse som ser ut som en tanke att Babs 1956 spelade in Swing it, fröken! (Stig Olin) där hon gestaltar Alice Lind, som är både lärarinna och mor och försöker få sonen Sigge att ägna mindre uppmärksamhet åt sitt trumpetspel. Det mest upproriska Babs företar sig i femtiotalsfilmerna är att vara missbelåten med sin make - inte sällan spelad av den utmärkta svenska screwballaktören Sven Lindberg - vilket leder till "en fnurra på tråden" som tjänstgör som filmens huvudkonflikt.

I Resan till dej (Stig Olin, 1952) lämnar till exempel Gunborg sin man Mille (Lindberg), som inte uppskattar henne efter förtjänst, och ägnar sig i stället åt en plötsligt uppblomstrande sångkarriär - men på slutet har maken förstås lärt sig läxan och tas åter till heder av den älskande hustrun.

Detta synopsis återanvänds i Det svänger på slottet (Alf Kjellin, 1959) med skillnaden att Inga "Trollet" Larsson redan har en sångkarriär när filmen börjar och är svartsjuk på Svante Lamanders (Lindberg) flört med den ständigt lika bubblande förföriska Sophie Gesping (Yvonne Lombard).

Babs filmkarriär tog slut när de internationella musikframgångarna kom, och Det svänger på slottet blev hennes sista spelfilm. Däremot gjorde hon Askungens röst i 1967 års omdubbning av Disneyklassikern - det är Alice Babs som varje jul frågar sig "Vad är en bal på slottet?"

David Nessle (2014)

Insatser

Musikstycken

Sjungs av
Sångare
Kompositör
Textförfattare
Framförs av
Instrumentalist

Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?