Paul Fejos

Media (1 st)

Ungersk regissör (filmer 1920-1941), delvis verksam i Sverige. Född Pál Fejös i Budapest. Död i New York City, New York, USA.

-

Den ungerska regissören och antropologen  Paul Fejos (Pál Fejös) var en kosmopolit vars långa filmkarriär tog honom från den ungerska filmindustrin till etnografiska filmexpeditioner i Afrika och Asien via Hollywood, Frankrike, Österrike och Danmark, samt Sverige mot slutet av karriären. Vid 1930-talets slut och 1940-talets början arbetade han i nära samarbete med Svensk Filmindustri och låg bakom ett antal påkostade och uppmärksammade dokumentära produktioner.

Fejos hade ett stort intresse för film och teater redan under ungdomsåren i Budapest men den bemedlade familjen sägs ha motsatt sig ett sådant karriärval och därför utbildade han sig till läkare. Efter avslutad utbildning valde Fejos ändå att ge sig in i filmbranschen och snart emigrerade han till USA där han försökte slå sig in som regissör. Filmvetaren David Bordwell skriver att Fejos var en av de europeiska regissörer som gjorde starkast avtryck i USA i slutet av 1920-talet och att hans filmer karaktäriserades av en slags naturalism som var ovanlig i Hollywood vid denna tid.

Som etablerad Hollywood-regissör återvände Fejos till Europa i början av 1930-talet och han började med att göra ett antal uppmärksammade lustspel i Danmark. Det var i samband med expedition till Madagaskar, en samproduktion mellan Nordisk Film och Svensk Filmindustri, som Fejos gästspel i den svenska filmindustrin påbörjades. Resan som företogs tillsammans med Gunnar Skoglund och den danska fotografen Rudolf Frederiksen resulterade i ett antal exotifierande kortfilmer som Skönhetssalongen i djungeln (1937), Danstävlingen i Esira (1937) och Djungeldansen (1938) som alla fick stor spridning på Sveriges biografer. Nästa filminspelningsresa bekostades helt av SF och gick till Ostindien, däribland Nya Guinea och Komodo i västra Stilla Havet.

Svenska medier rapporterade flitigt om dessa resor och Fejos beskrevs i romantiska ordalag som "mannen som övergav Hollywoods skönheter för naturfolkens charm". Det faktum att SF lyckades knyta ett så pass etablerat namn till sig stärkte givetvis bolagets anseende. Därutöver belönades några av Fejos filmer med pris, varav det mest prestigefulla nog var det han erhöll för spelfilmslånga dokumentärfilmen Man och kvinna (även känd som En handfull ris, 1940) vid filmfestivalen i Venedig 1939. Filmhistorikern Leif Furhammar konstaterar att "Den sortens uppmärksamhet var värd mycket för den svenska filmbranschen under detta prestigefattiga skede."

I mitten av 1940-talet lämnade Paul Fejos filmbranschen och han kom istället att bli en centralgestalt inom den internationella antropologin i rollen som chef för finansmannen Axel Wenner-Grens stiftelse för antropologisk forskning.

Emil Stjernholm (2017)

-

Skönhetssalongen i djungeln (1935) och Tambora (1939) finns att se på Filmarkivet.se.