Ulf Brunnberg

Media (2 st)

Skådespelare (filmroller från 1968). Född Hans Ulf Brunnberg i Bromma, Stockholm.

Han är företagarson som förväntades gå i faderns fotspår men hoppade av sina studier som ingenjör för att i stället börja på Calle Flygares teaterskola mot mitten av 1960-talet. Han studerade vidare tre år vid Balettakademin och var därefter vid Riksteatern. Efter debuten i musikalen Kameran går var han en tid vid slutet av 1960-talet verksam med mer eller mindre ideellt färgat skådespelade vid källarscenen Marsyas-Teatern. Rollen som sonen Markurell i TV-serien Markurells i Wadköping (1968) blev ett stort steg i karriären. Här kom huvudrollsinnehavaren Edvin Adolphson att fungera som ett slags mentor, vilket Brunnberg senare betecknat som särskilt betydelsefullt för honom. Adolphson förärade också Brunnberg sitt särskilda stipendium med motiveringen att han var en "begåvad lymmel". Därefter blev han 1969 engagerad vid Stockholms stadsteater där han förblev till 1976 då han sade upp sig, trött på den vänsteraktiva våg som var förhärskande i tidens teaterliv och särskilt på denna institution. Han återkom dock till denna teater 1978.

Därefter har det blivit en mycket hektisk och aktiv tillvaro med privatteater, film och tv och sist men inte minst som egen producent av reklamfilm och tv. Därmed har han på sätt och vis ändå uppfyllt hemmets önskan om att bli egen företagare. Han tog även på 1980-talet initiativ till ett nytt fackförbund utanför Teaterförbundet, Thalia, för att särskilt driva skådespelarnas intressen och har även varit kommunfullmäktig i sin hemkommun Lidingö för det lokala Lidingöpartiet.

Ulf Brunnberg är en skådespelare som ofta gått emot det opportuna och på ett lite osvenskt sätt gärna stuckit ut hakan när han uttalat sig om saker och ting. I början av sin karriär förde en ganska oblyg reklamkampanj för sig själv där han utmålade sig som störst, bäst och vackrast, vilket väckte en hel del uppmärksamhet. Hans uttalanden om vänsterradikala skådespelarkolleger har heller inte gjort honom populär i alla kretsar. Som skådespelare har han sagt sig föredra komedi och hans dumsnälla Vanhedenfigur, som blivit en stående karaktär i alla Jönssonligefilmerna, har inte bara blivit mycket populär utan fått närmast kultstatus.

Sin mångsidighet har han dock visat i andra typer av roller. På stadsteatern medverkade han bl.a. i den omtalade uppsättningen Minns du den stad? (1970-71) och fotbollspjäsen IK Kamraterna (1973) samt En midsommarnattsdröm (1979). Lite mer tvivelaktiga karaktärer har han gestaltat i Het snö (1968) som gangstertorped, den hale och opportune socialdemokratiske kulturpolitikern i tv-serien Lösa förbindelser (1985) och den slemme popbandsmanagern i Staffan Hildebrands moralitet G (1983), en roll som med tiden fått visst kultvärde.

Erhöll Guldbagge för bästa manliga biroll i filmen Fyra nyanser av brunt 2004.

P O Qvist (2004)