Lena T. Hansson

Media (1 st)

Skådespelerska (filmroller från 1974), regissör. Född Lena Teresia Hansson i Sankt Görans församling, Stockholm.

Hon växte upp på Kungsholmen i Stockholm och redan som barn längtade hon efter att bli skådespelare och i likhet med flera andra kända nutida skådespelare började hon i tolvårsåldern sin bana vid Vår Teater. Hon tog pianolektioner och efter gymnasiet studerade hon musik utan att vara säker på vad hon skulle bli. Hon gjorde först ett misslyckat försök att komma in vid Scenskolan och var nära att ge upp men efter att ha fått en liten roll i Kjell Gredes En enkel melodi (1974) och denne uppmuntrat henne att gå vidare gjorde hon ett nytt försök och kom in i Stockholm 1975. Efter examen 1978 och scendebut vid Parkteatern kom hon så småningom till Stockholms Stadsteater 1981 där hon förblev till 1994 och har därefter varit frilans.

Som sitt stora genombrott på scen räknar hon Som ni vill ha det (1984). På Stadsteatern och dess annexscen Unga Klara kom hon bl.a. att samarbeta med Suzanne Osten som hon menar betytt en hel del för henne. Det är också i Ostens filmer såsom Bröderna Mozart (1986) och Bara du & jag (1994) som Lena T. Hansson fått några av sina mest uttrycksfulla filmroller som ofta neurotiska och hysteriskt överspända karaktärer, ett slags galenskapsroller med clownkvaliteter och där komiken fötts ur smärta. Detsamma kan också sägas om rollen som filmproducent i Livsfarlig film (1988).

Många av hennes andra filmfigurer är av samma sort nämligen lite halvhysteriska och vimsiga, där dessa drag understryks av hennes speciella röst och mimik. Dock har hon lika övertygande gestaltat helt andra karaktärer som t.ex. John Bauers hustru i Agneta Elers-Jarlemans tv-film Ester - Om John Bauers hustru (1986), den lilla rollen som bedragen gift kvinna i Saxofonhallicken (1987) eller som den undertryckta hemmadottern som reser sig och blir en självständig kvinna i Lars Molins tv-epos Tre kärlekar (1989 och 1991). Lena T. Hansson har också ägnat sig åt regi både på scen, med början 1994, och i tv med komediserien Agnes (2001) och därefter den lovordade tv-teateruppsättningen Mrs. Klein (2002).

1987 fick hon Svenska Filmakademins Kurt Linderstipendium. Hon erhöll 1988 års Guldbagge för sin roll i Livsfarlig film. Hon är sambo med skådespelaren Peter Haber.

P O Qvist (2004)