Det nya filmlandet – integration i svensk spelfilm på 2000-talet

En artikel av
Karoline Eriksson, filmkritiker och magister i filmvetenskap
Dröm vidare

Vid millennieskiftet uppstod en liten men inflytelserik och mycket uppmärksammad våg, som skulle komma att bana väg för ett nytt berättarperspektiv inom svensk film.

Det rörde sig om en handfull långa spelfilmer som handlade om, och i de flesta fall var regisserade av personer med rötter i Mellanöstern: Vingar av glas (Reza Bagher, 2000), Jalla! Jalla! (Josef Fares, 2000), Före stormen (Reza Parsa, 2000) och Det nya landet (Geir Hansteen-Jörgensen, 2000).

Till skillnad från 1990-talets ungdomsfilmer där skinnskallar slogs mot invandrarungdomar, skildrade den nya vågens filmer kulturkrockar på ett mer nyanserat sätt och utifrån egna erfarenheter. Konflikterna som beskrevs utspelade sig i vardagen, innanför hemmets väggar och det centrala var ofta motsättningen mellan föräldragenerationens förväntningar och barnens vilja att gå sin egen väg. Ett drag från 1990-talet hängde kvar; de Romeo & Julia-artade kärlekshistorierna, där ungdomar med invandrarbakgrund blev kära i vita svenskar och vice versa. I Hus i helvete (Susan Taslimi, 2002), en senare film inom vågen, skildrades inslaget av patriarkala påtryckningar som mörkare än i den jämförelsevis lättsamma Jalla! Jalla!.

Ett genomgående drag i 2000-talets filmer där integration var ett överordnat tema, var just valet mellan att hålla fast vid den ”gamla” kulturen och att assimileras. Nazli i Vingar av glas kallar sig till exempel Sara för att smälta in i det svenska samhället och lättare få jobb. Ett annat karaktäristiskt drag i skildringen av svenskar med invandrarbakgrund i svensk spelfilm i början på 2000-talet var att de övervägande porträtterades som sympatiska och exotiska. Efterhand blev porträtten mindre stereotypa.

Runt 2010 skedde ett generationsskifte både framför och bakom kameran. Filmer där svenskar med invandrarbakgrund stod i fokus kom i högre grad att berättas ur ett perspektiv där också klass och genus spelade in. Den centrala konflikten kretsade nu kring förorten kontra innerstaden, snarare än kring påtvingade förlovningar, och tonen blev mer samhällskritisk. Gabriela Pichler debuterade 2012 med Äta sova dö, där den lågutbildade Raša, med rötter på Balkan, tolkar för sin sjuka pappa på vårdcentralen och kämpar för att kunna bo kvar och arbeta på en liten ort i Sverige. I Dröm vidare (Rojda Sekersöz, 2017) och Para knas (Nikeisha Andersson, 2017) är huvudpersonerna unga kvinnor från segregerade Stockholmsförorter som väljer kriminalitet för att bryta sig loss från sina begränsade livsvillkor.

Filmer i urval

  • Serien med manus av Peter Birro och Lukas Moodysson klipptes om till långfilm efter att den visats i SVT. Två asylsökande, Massoud och Ali, flyr från en deprimerande väntan på uppehållstillstånd och gör en roadtrip genom Sverige i sällskap med en före detta Fröken Sverige-vinnare.

  • Komedi av en långfilmsdebuterande Josef Fares vars storebror Fares Fares spelar huvudrollen som Roro. Dennes svensklibanesiska föräldrar vill att han ska gifta sig med Jasmin. Roro vågar inte berätta att han egentligen vill vara med sin flickvän Lisa. Jasmin blir i sin tur kär i Roros impulsstyrda och impotenta kollega Måns.

  • Halim flyttar med sin pappa från förorten till Södermalm. Pappan försöker med alla medel bli svensk medan Halim kämpar mot "integrationsplanen", och försöker bevara minnet av sin döda mamma. Efter Jonas Hassen Khemiris roman med samma titel från 2003.

  • Ruben Östlunds mest kontroversiella film hittills baserades på verkliga händelser där tonåringar från Göteborgsförorter rånade svenska medelklassungdomar utan våld, genom att spela på fördomar om hotfulla invandrarungdomar.

  • Polsk medelklassfamilj tvingas gästarbeta i Sverige för att klara ekonomin. På ett jordgubbsfält i Blekinge möter tonårssonen Wojtek bonddottern Anneli och blyg kärlek spirar. Men polackerna ses som andra klassens människor av Annelis omgivning och hon vågar inte stå för deras relation.

  • Kommunstyrelsen i litet brukssamhälle hoppas att tysk lågpriskedja ska etablera sig på orten. Tonårstjejerna Aida och Dana protesterar när de bilder som inte anses representera bygden censureras från det som ska bli en säljande informationsfilm, men deras familjer har olika syn på hur mycket yttrandefrihet barnen i en invandrarfamilj kan kosta på sig.