Intervju Shirin Golchin

En artikel av
Martin Ohlsson, redaktör Svensk Filmdatabas
Uppsalakidnappningen

Hallå där…. Shirin Golchin som spelar en av huvudrollerna i Uppsalakidnappningen som går upp på biograferna den 24 augusti. Hur känns det att långfilmsdebutera?

Det känns fantastiskt roligt och som att det verkligen var dags.

Ja, du är i nuläget tämligen okänd för den svenska publiken; så vem är Shirin Golchin?

Jag är född och uppvuxen i Göteborg. Har utbildat mig vid Svenska Balettskolan och därefter på Performing Art Schools musikallinje. När jag gick ut skolan 2010 gjorde jag några musikaler men sedan har jag nästan bara satsat på teater och film.

Hur gick det till när du fick den här rollen?

Regissören ringde mig helt enkelt. Han hade sett mig i ett klipp från någon föreställning jag hade varit med i. Sedan gjorde jag en provfilmning som gick bra, och jag fick rollen.

Hur mycket visste du om fallet som filmen bygger på och har tagit sitt namn ifrån, den så kallade Uppsalakidnappningen?

Jag hade varit väldigt intresserad av just det här fallet faktiskt. Hade lyssnat på radiodokumentären i P3 om fallet och även lyssnat på rättegången i Rättegångspodden, så jag hade ganska bra koll redan innan jag blev tillfrågad om att vara med i filmen.

Gjorde detta dig avskräckt eller sugen?

Det gjorde mig väldigt sugen, haha.

Hur mycket i filmen är autentiskt och hur mycket är fiktion?

De stora grejerna som händer i filmen; kidnappningen, tillvägagångssätt, bortförandet och även vissa repliker och så vidare är autentiskt medan karaktärsuppbyggnaderna, rollfigurernas tankar, motiv och resten av dialogen är ren fiktion.

Även om karaktärsuppbyggnad, dialoger med mera är fiktion så spelar du ändå en person som finns på riktigt. Påverkade det dig när du tog dig an rollen?

Ja, i början var jag väldigt orolig eftersom det var ett så uppmärksammat fall. Det finns många som är helt besatta av detta fall och jag var rädd för att de nu kommer ha en åsikt om hur jag skildrar en person som de kanske har en helt annan bild av, men sedan pratade jag med Anders (filmens regissör Anders Skog) och han lugnade ner mig just genom att säga att han har skrivit en fiktiv karaktär och att det inte är en biografi.

De som gjorde P3-dokumentären sägs ha blivit hotade av den huvudman som fortfarande sitter fängslad för kidnappningen, är det något som funnits med i dina tankar under projektet?

Ja, jag har absolut tänkt på det ibland. Men sedan försöker jag att inte tänka på det.

Den här filmen är gjord på en stram budget utanför Filminstitutets stödsystem, påverkade det inspelningen på något sätt?

Nej, det tycker jag inte. Det var verkligen ett jätteprofessionellt team och det kändes som att alla i teamet var den absolut bästa personen på sin plats.

Hur ser den närmaste framtiden ut för dig, blir det mer film?

Jag skulle gärna vilja kombinera scen och film, men just nu är jag väldigt sugen på att göra mer film. I höst ska jag vara på Östgötateatern i ett jättespännande projekt med regissören Nils Poletti som jag länge velat jobba med.