Driver dagg faller regn (1946)

Media (230 st)

I Driver dagg faller regn spelade fyrtiotalstjärnorna Mai Zetterling och Alf Kjellin för fjärde gången kärlekspar med förhinder, den här gången i historisk allmogemiljö. Gustaf Edgrens filmatisering av Margit Söderholms populära roman blev en av efterkrigstidens stora publiksuccéer.

Gustaf Edgrens Driver dagg faller regn är en filmatisering av Margit Söderholms roman med samma namn, som hade publicerats 1943 och blivit en bästsäljare. Handlingen utspelar sig i Hälsingland i början av 1800-talet, och kretsar kring romansen mellan bonddottern Marit (Mai Zetterling) och oäktingen Jon (Alf Kjellin). I Söderholms roman skildras förbjuden kärlek i två generationer: först relationen mellan Marits far Germund och hans trolovade Gertrud, som drunknar i bygdens fors efter att ha rymt med en spelman före bröllopet, och sedan Marit förhållande med Gertruds son Jon, som växer upp utstött från byns gemenskap. Jon spelar fiol precis sin far, och de vidskepliga byborna pratar om "strömkarlen" vars musik kan locka den som lyssnar att gå i forsen. I filmen ser vi aldrig Gertrud, utan bakgrundshistorien förmedlas via dialogen, medan berättelsen följer den redan vuxna Marit som är förlovad med Mats (Ulf Palme) men gör Germund (Sten Lindgren) rasande genom att förälska sig i Jon och rymma med honom.

Psykologiskt djup är inte den främsta förtjänsten i denna bygderomantiska film; manuset har inte lyckats fördjupa romanens tunna personteckning och med undantag av Hilda Borgström som lyckas göra Germunds trotjänarinna mänsklig kämpar skådespelarna hårt mot den träiga och teatrala dialogen, de osannolikt tvära känslomässiga vändningarna och – i Kjellins fall – en hopplös svartlockig peruk. Men det hindrade inte filmen från att bli en av Svensk Filmindustris största publikframgångar. Enligt "Svensk filmografi" var Driver dagg faller regn den första av bolagets ljudfilmer att dra in över en miljon kronor. Kritiken var också relativt välvilligt inställd; flera recensioner drog paralleller till naturlyriken i klassiska svenska stumfilmer, även om det också påpekades att Edgrens film inte var jämförbar med exempelvis Victor Sjöströms och Mauritz Stillers filmatiseringar av Selma Lagerlöfs berättelser.

Vad var det då som tilltalade den svenska publiken när filmen kom ut 1946? Lika viktigt som de vackra naturskildringarna – bilder av den virvlande forsen, vyer över bergsknallarna och trollskogen med sitt rika djurliv – är säkerligen folkmusiken och scenerna som skildrar lantbruk, fiske, logdans och turer med häst- och vagn, och detaljrikedomen i kläder och interiörer från 1800-talets svenska bondesamhälle. Driver dagg faller regn är ett exempel på den typ av film som Per Olov Qvist kallar landsbygdsfilm, som var mycket populär i Sverige på fyrtio- och femtiotalen och fungerade som en motbild till samhällets ökande urbanisering. På tidigt 1800-tal bodde 90 procent av den svenska befolkningen på landsbygden. I och med industrialiseringen började människor i allt större utsträckning flytta in till städerna, och runt 1930 nåddes den demografiska brytpunkten, då lika många svenskar bodde i städer som på landet. Med tanke på hur många av de svenskar som såg Driver dagg faller regn på bio 1946 som antingen själva hade lämnat landsbygden för ett jobb i någon av landets växande städer eller hade släktträd med rötter i det gamla bondesamhället är det inte svårt att förstå att lantliga miljöer utgjorde en attraktiv fond för svenska spelfilmer under denna period.

Edgren var själv inflyttad till Stockholm – han inledde sin filmkarriär med folkliga komedier på det egna bolaget Värmlandsfilm innan Svensk Filmindustri rekryterade honom 1927. Många av hans mest framgångsrika filmer är folklustspel. Zetterling är idag främst ihågkommen som kvinnlig regipionjär, men hon började sin karriär som skådespelare, och under några år på fyrtiotalet förkroppsligade hon och Kjellin bilden av ett ungt kärlekspar med förhinder med liknande roller i Hets, Prins Gustaf och Iris och Löjtnantshjärta.

Ingrid Stigsdotter (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "SF 100 år"

Läs mer om denna film i vår artikel "Änglamark, folktro och det förgiftade samhället – svenska miljöfilmer"

Originaltitel	Driver dagg faller regn
Svensk premiärtitel	Driver dagg faller regn
Internationell titel	Sunshine Follows Rain
Distributionstitel	Driver Dug falder Regn (Danmark) Driver dugg, faller regn (Norge) Rain Follows the Dew (Storbritannien) Sunshine Follows Rain (USA) Das Mädchen vom Germundshof (Tyskland)
Söktitel	Driver dagg, faller regn

Regi	Gustaf Edgren
Manus	Gustaf Edgren Gardar Sahlberg Oscar Rydqvist (som Åbergson) (ej krediterad)
Produktionsledare	Harald Molander
Foto	Martin Bodin
Musik	Eskil Eckert-Lundin (originalmusik) Bengt Wallerström (originalmusik) Gösta Krön (originalmusik)
Koreograf	Mafalda Figoni
Arkitekt	Arne Åkermark
Klippning	Tage Holmberg
Ljudtekniker	Sven Hansen
Regiassistent	Börje Mellvig
Scripta	Maj-Britt Cedeby
Inspicient	Gösta Ström
B-foto	Jarl Nylander
Stillbildsfoto	Louis Huch (ateljéfoto)
Musikarrangör	Charles Redland
Orkesterledare	Eskil Eckert-Lundin
Kläder	Karin Blad-Hellqvist
Smink	Sture Höglund
B-ljud	Gösta Källman
Förtexter	Alva Lundin

Mai Zetterling	Marit Germundsdotter
Alf Kjellin	Jon
Sten Lindgren	Germund Germundsson, storbonde, Marits far
Hilda Borgström	Kerstin, trotjänarinna hos Germund
Anna Lindahl	Elin, änka på Olsgården, Germunds svägerska
Eric von Gegerfelt	Eliasfar
Tyra Fischer	Eliasmor
Ulf Palme	Mats (Olof) Eliasson, deras son
Hugo Hasslo	Knut, Marits kusin
Inga Landgré	Barbro, Marits kusin
Ivar Hallbäck	Glabo-Kalle, spelman
-	Ej krediterade:
Torsten Bergström	Varmeln-prästen
Ingrid Magnusson	Stina, lillpiga hos Germund
Carl Ström	skogvaktare
Einar Söderbäck	Nils, dräng hos Elin på Olsgården
Göran Ax	en bondpojke
-	Bortklippt i den slutliga filmen:
Carl Deurell	en bonde (bortklippt)

Produktionsbolag	AB Svensk Filmindustri
Distributör i Sverige (35 mm)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	1994
	AB Fribergs Filmbyrå	1946
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2015
Laboratorium	AB Svensk Filmindustris filmlaboratorium
Smink	Firma Carl M. Lundh AB

Jon spelman sitter på en klippa vid forsen och spelar på sin fiol. Naturen runt omkring honom är underbart vacker och helt tom på andra människor. De enda som lyssnar på hans musik är djuren i skogen, bl a en stor björn och en älg.

På vägen kommer prästen förbi på häst och vagn. När prästen hör tonerna förstår han att det är Jon som sitter och spelar. Jon arbetar som dräng på prästgården och prästen har förbjudit honom att spela. Jon är en s k oäkting och bland befolkningen i byn tror man att han står i hemligt förbund med djävulen och strömkarlen. Prästen rusar ner till Jon, sliter från honom fiolen och slår sönder den. Jon blir förtvivlad.

När Jon arbetar på åkern igen kommer den försupne spelmannen Glabo-Kalle förbi. Glabo-Kalle lovar att skaffa Jon en ny fiol.

Det stundar till logdans i byn och alla förbereder sig. Jon och Glabo-Kalle skall spela. Marit, dotter till storbonden Germund, gör sig färdig att gå dit tillsammans med sin kusin Barbro. Förberedelserna sker under överinseende av trotjänarinnan Kerstin.

Germund själv är på bouppteckning hos Elin på Olsgården. Elins syster Gertrud var en gång gift med Germund och det är uppenbart att Elin själv hela tiden velat gifta sig med Germund. Gertrud rymde med en spelman och de fördrevs från socknen. Gertrud och spelmannen gick till slut i forsen tillsammans. Jon är resultatet av deras förbindelse. Skrockfullt tror man därför i byn att det vilar en förbannelse över spelmän och över Jon i synnerhet.

Väl framme vid logdansen dansar Marit med en främmande karl. Detta betraktas som något av en skandal då hon är trolovad med Mats på Eliasgården. När Mats kommer, är han full och börjar bråka med Marit. Det slutar med att Mats försöker våldta Marit, som bara med yttersta nöd kan försvara sig.

På hemvägen försöker tre andra män våldta Marit, men hon räddas av Jon. De förälskar sig i varandra.

Samma dag som bröllopet mellan Mats och Marit skall diskuteras, träffas Marit och Jon i smyg. Fadern blir mycket förbittrad; Marit är hans allt på jorden. Germund är också rädd att Marit skall ge sig av med Jon på samma sätt som hans hustru gav sig av med sin spelman.

På nästa logdans dansar Jon med Marit. De dominerar hela dansgolvet, och hatet mot Jon växer. De församlade tycker att Jon skall lära sig veta hut och spela i stället för att dansa med "riktigt" folk. Jon och Marit smiter från pöbeln.

Marit berättar för fadern att hon älskar Jon. Germund blir förtvivlad och bådar upp folk för att driva Jon på flykten. Denne lämnar trakten och Marit lovar att gifta sig med Mats om fadern låter Jon vara i fred.

Det blir ett överdådigt bröllop mellan Marit och Mats. När Marit skall säga ja vid altaret hör hon inom sig Jon spela och plötsligt rusar hon ut, tar en häst och rider därifrån.

Elin råkar ut för en olyckshändelse tillsammans med Germund -- deras häst skenar. Elin blir sängliggande.

Marit träffar Jon i skogen. Han kunde inte hålla sig borta, och de ger sig av från trakten tillsammans. På sommaren lever de i skogen, men när vintern kommer tvingas de till slut hemåt. De hamnar hos Glabo-Kalle i hans lilla torftiga stuga.

Germund är förtvivlad och börjar supa. Alla vet att Jon och Marit bor i trakten, men Germund vägrar att befatta sig med dem. Elin kallar till sig Jon och Marit. Hon hade från början varit den som skulle ha tagit hand om Jon men vägrat och Elin vill därför skriva sin gård på Marit, så att Jon och hon skulle kunna bo där. Men Marit vill inte ta emot den. Hon hävdar att om någon skall ha gården är det Jon, vilket Elin till slut går med på.

Germund vägrar fortfarande att ha något att göra med Jon och Marit. En prövning -- Jon håller på att omkomma i forsen men räddas av Germund -- gör dock att Germund inser att det är han, och inte Jon, som varit i onda makters våld. Efter detta råder frid mellan Germund, Jon och Marit. Kärleken mellan Jon och Marit har besegrat all ondska.

Censurnummer	71084
Datum	1946-12-05
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	2790 meter
Kommentar	Granskningskopians aktlängder: 560-580-590-560-500 = 2790 m - 102 minuter. Visningskopiornas aktlängder: 570-580-590-560-500 = 2800 meter - 102 minuter (1946-1947 och 1959). Två visningskopior 1951 och 1952: 525-545-560-525-475 = 2630 meter - 96 minuter. Aktlängder: 560, 580, 590, 560, 500.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	AGA-Baltic
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2800 meter
Längd i minuter	103 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Med undantag av främst Bast i AT och Nils Beyer i MT fick Driver dagg, faller regn ett relativt gott mottagande. Mikael Katz i Expr: "Å ena sidan kan man inte förneka att Driver dagg, faller regn är en rätt bra film -- utomordentligt välfotograferad, livfullt iscensatt, väl spelad -- å andra sidan måste man säga ifrån att detta allmogedrama är precis hur banalt och slentrianmässigt som helst. (-)

Allt är precis efter gamla pålitliga ritningar. Folktonmusik, logdansbilder, slagsmål, grova nävars tafsande på hjältinnans bröstkläde, storslagna miljöbilder och nyskurad, lätt museidoftande allmogeatmosfär -- hela ritualen är med. Har det gått förr -- och under den mångbesjungna 'storhetstiden' till och med i bland blivit mästerverk, så skall det väl gå en gång till, menar producenterna."

Filmson (AB): "Edgren berättar rejält och gediget och fyller redigt ut ett gammalt välbekant mönster där hembygdsrealism, strömkarlsromantik och naturförälskelse kommer som jämna inslag i väven. (-)

I Mai Zetterling som storbondedottern har Edgren fått något av den personifierade svenska sommarnatten, som både den förledande skymningen och den nyktra morgongryningen i sin blonda uppenbarelse. Och Alf Kjellin i mörklockig peruk ger åtminstone en del av Spelmans lynnet, de tvära kasten mellan svårmod och lättsinne. (-)

Nej det är skickligt tillrättalagt för en bred publik. Det hör till pjäsen att alla rövare blir präster i sista akten. (-)

Som tillfälligt inslag i repertoaren kan ett sånt här folkskådespel vara trevligt med utsökt vackert foto av Martin Bodin och god musik, men man orkar knappast med flera."

Robin Hood i StT: "Man tycker om Driver dagg, faller regn. Filmen har något visst som fängslar. Det är enkelheten. Ett handfast berättande, som passar bra här. Glimtar av naturlyrik. Människorna placeras utan krusiduller in i det storslaget vackra hälsingelandskapet. Det är roligt att se de gamla gårdarna, rumsinteriörerna, hästarna, korna och landskapets skogiga höjder, älvfåror och skummiga forsar. (-)

Driver dagg, faller regn är en renässansförstling.

Gustaf Edgren har inte alls försökt modernisera genren. Det vore lika dumt som att modernisera den gamla allmogekulturen. (-) Edgren berättar med kraft. (-)

Kjellin-Zetterling är ett ungt svenskt par man gärna ser och håller av."

Nils Beyer i MT sammanfattade: "Men som helhet -- ack nej, en parodi på den gamla klassiska stumfilmen från Selma Lagerlöfs tid!

'Lidelser' så traditionella och välvårdade, att de kunde ställas ut på Skansens friluftsmuseum!"

Kommentar Svensk filmografi

Romanen "Driver dagg, faller regn" av Margit Söderholm (f 1905) utkom 1943. Margit Söderholm vann med denna roman första pris i Wahlström & Widstrands, Hemmets Journals och Svensk Filmindustris romanpristävling. I juryn satt bl a Gustaf Edgren, som redan då -- 1943 -- ville filma romanen för SFs räkning.

Men det skulle dröja nära tre år, innan man fått fram ett godkänt filmmanuskript. Redan i april 1944 fick författaren Erik Asklund i uppdrag att tillsammans med regissören Gustaf Edgren bearbeta romanen för film, dock utan att deras resultat väckte någon entusiasm inom SF. Det blev slutligen den vid SF fast anställde Gardar Sahlberg som i nytt samarbete med Gustaf Edgren fick utforma filmens manuskript.

Inspelningen av filmen blev lång och tidsödande. Man började i mitten av juli 1946 och höll på över mitten av september. Bara exteriörscenerna, som spelades in dels i Järvsö-trakten i Hälsingland, dels i Ångermanland med kompletteringar i Boden, krävde över en månad. (GW)

Driver dagg, faller regn blev en av SF:s största publikframgångar. Den blev samtidigt en stor kassasuccé och den första SF-ljudfilm som spelade in över en miljon kronor; exakt 1 594 095 kronor enligt Kenne Fants bok "Skall vi sluta filma, Olof Palme?". Det skulle dröja till 1957 och Ingmar Bergmans Smultronstället (1957/30) innan denna siffra överskreds.

Originaltitel	Driver dagg, faller regn (Roman)
Författare	Margit Söderholm

				1946-07-19	1946-09-16
Filmstaden	Råsunda	Sverige	(ateljé)
Laforsen	Kårböle, Hälsingland	Sverige
Sanna	Järvsö, Hälsingland	Sverige
Spånga kyrka	Spånga	Sverige
	Boden, Norrbotten	Sverige
	Ångermanland	Sverige

Sverigepremiär	1946-12-26	Röda Kvarn	Eskilstuna	Sverige	102 min
	1946-12-26	Röda Kvarn	Gävle	Sverige	102 min
	1946-12-26	Palladium	Helsingborg	Sverige	102 min
	1946-12-26	Röda Kvarn	Linköping	Sverige	102 min
	1946-12-26	Amiralen	Malmö	Sverige	102 min
	1946-12-26	Scania	Malmö	Sverige	102 min
	1946-12-26	Odéon	Norrköping	Sverige	102 min
	1946-12-26	Palladium	Stockholm	Sverige	102 min
	1946-12-26	Svea	Sundsvall	Sverige	102 min
	1946-12-26	Röda Kvarn	Örebro	Sverige	102 min
Urpremiär	1946-12-26	Röda Kvarn	Eskilstuna	Sverige	102 min
	1946-12-26	Röda Kvarn	Gävle	Sverige	102 min
	1946-12-26	Palladium	Helsingborg	Sverige	102 min
	1946-12-26	Röda Kvarn	Linköping	Sverige	102 min
	1946-12-26	Amiralen	Malmö	Sverige	102 min
	1946-12-26	Scania	Malmö	Sverige	102 min
	1946-12-26	Odéon	Norrköping	Sverige	102 min
	1946-12-26	Palladium	Stockholm	Sverige	102 min
	1946-12-26	Svea	Sundsvall	Sverige	102 min
	1946-12-26	Röda Kvarn	Örebro	Sverige	102 min
TV-visning	1970-07-03	TV1		Sverige
	1974-05-18	TV2		Sverige
	1982-02-28	TV2		Sverige
	1984-07-12	TV2		Sverige
	1991-01-07	Kanal 1		Sverige
	1997-01-14	SVT1		Sverige
	1997-07-22	SVT2		Sverige
	2000-12-26	SVT2		Sverige
	2006-11-28	SVT1		Sverige
	2008-06-10	SVT1		Sverige	98 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2012-09-12
TV-visning	2012-12-04	SVT1		Sverige
	2013-01-22	SVT1		Sverige
	2014-07-22	SVT1		Sverige
	2015-08-31	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning	2017-01-14	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2017-01-14
TV-visning	2020-08-10	SVT1		Sverige
	2022-01-04	SF Kanalen		Sverige
	2022-04-22	SF Kanalen		Sverige
	2022-06-13	SVT1		Sverige
	2022-07-08	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-11	SF Kanalen		Sverige
	2022-07-17	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-10	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-22	SF Kanalen		Sverige
	2022-09-26	SF Kanalen		Sverige
	2022-11-28	SF Kanalen		Sverige
	2022-12-14	SF Kanalen		Sverige	102 min
	2023-01-03	SF Kanalen		Sverige	102 min
	2023-04-21	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-07	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-10	SF Kanalen		Sverige
	2023-07-16	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-09	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-21	SF Kanalen		Sverige
	2023-09-25	SF Kanalen		Sverige
	2023-11-27	SF Kanalen		Sverige
	2023-12-13	SF Kanalen		Sverige

Originaltitel	Forskarlslåt
Kompositör	Bengt Wallerström	(1946)

Originaltitel	Driver dagg, faller regn
Kompositör	Eskil Eckert-Lundin	(1946)
	Bengt Wallerström	(1946)
Textförfattare	Oscar Rydqvist	(1946)
Sångare	Mona Ekman	(dubbar Mai Zetterling)

Originaltitel	Järvsölåten
Kompositör	Bengt Wallerström	(1946)
Sångare	Inga Landgré
	Mai Zetterling

Originaltitel	Det finns så många stintor ...
Kompositör	Bengt Wallerström
Textförfattare	Gardar Sahlberg

Originaltitel	Bröllopsmarsch

Originaltitel	Var hälsad, sköna morgonstund
Kompositör	Philipp Nicolai	(1599)
Textförfattare	Johan Olof Wallin	(svensk text 1819)
Sångare	kör

Minns ni? (1993)

Citat ingår från

Driver dagg faller regn (1946)

Boden

Bonde

Bondgårdar

Bröllop

DK Drama

DK Litterära förlagor

Fiol

Fors

Hälsingland

Hästar

Järvsö

Logdans

Midsommar

Människojakt

Naturskildringar

Sanna

Slagsmål

Spelman

Strömkarlen

Vidskepelse

Våldtäktsförsök

Ångermanland

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2808

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2782

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	16 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2808

Typ	Tonnegativ
Bärare	16 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 60 x 80 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Driver dagg faller regn. Efter Margit Söderholms roman av Gustav Edgren och Gardar Sahlberg.
Omfång	135 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial

Typ	Dialoglista
Språk	Engelska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Bakombild papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Danska

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Textad	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264