Originaltitel | Gycklarnas afton : Ett skillingtryck på film av Ingmar Bergman |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Utmärkelser |
|
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1953-09-14 |
Åke Grönberg
Albert Johansson, direktör för Cirkus Alberti
Harriet Andersson
Anne, cirkusryttarinna, Alberts älskarinna
Hasse Ekman
Frans, teaterskådespelare
Anders Ek
Teodor Frost, vit clown
Gudrun Brost
Alma Frost, Teodors fru
Annika Tretow
Agda, innehavarinna av tobaksaffär, Alberts fru
"Andas gärna djupt så att barmen står ut." Åke Grönbergs cirkusdirektör, vars utsvultna trupp börjat snegla på den loppiga björnen, använder Harriet Andersson för att få...
Det är tiden kring sekelskiftet. Cirkusdirektören Albert Johansson, ägare till "Cirkus Alberti", är i gryningen på väg till en liten stad vid sydskånska kusten med sitt sällskap...
Ingmar Bergmans våldsamma skillingtryck blev för starkt för Filmson i AB och Staffan Tjerneld i Expr. Den senare ansåg sig ha upptäckt en "abnormitet" hos upphovsmannen, vars karaktär det...
"Andas gärna djupt så att barmen står ut." Åke Grönbergs cirkusdirektör, vars utsvultna trupp börjat snegla på den loppiga björnen, använder Harriet Andersson för att få låna scenkläder i en "skamlöst personlig" film med fulländat spel och fantastiskt foto.
"Man kan påstå att filmen är ett tumult men ett väl disponerat tumult. Jag skrev den […] i samma hus som Södra Teatern. […] På kvällarna hördes musiken från revyscenen. På nätterna festade skådespelarna […] i hotellmatsalen. […] Jag minns att dämonerna, den retrospektiva svartsjukans dämoner, betslades och spändes för lastvagnen. […] Dramat hade sin upprinnelse i en dröm, och drömmen gestaltade jag i återblicken om Frost och Alma. [...] Om man vill använda musikalisk terminologi kan man säga att episoden med Frost och Alma är huvudtemat. Sedan följer inom den enhetliga tidsramen ett antal variationer: erotik och förödmjukelse i växlande kombinationer. […]
'Gycklarnas afton' är relativt uppriktig och skamlöst personlig. […] Att Åke Grönberg spelar [cirkusdirektören] och att rollen är skriven för honom handlar inte om någon påverkan från Duponts 'Varieté' (1925) med Emil Jannings. Det är enklare än så. Vill en mager och tanig regissör göra ett självporträtt så väljer han naturligtvis en karl som är fet." – Ingmar Bergman i sin bok "Bilder".
Det är inte mycket kvar av Cirkus Alberti. Regnet vräker ner när karavanen vinglar fram mot ännu en marknadsplats. Vagnarna håller knappt ihop längre, man har sålt kostymerna, numren är patetiska, direktören har ingen skjorta under skjortbröstet, björnen är halvdöd och man häller i sig sprit. Men man håller masken.
Harriet Andersson, som spelar cirkusdirektörens lynniga älskarinna, är trött på att rida runt på en spattig häst som eldig spanjorska. Hon längtar till teatern, där den otäcka Hasse Ekman kråmar sig i rampljuset. Den ångestridna cirkusdirektören längtar till det han lämnat.
"Skönhet och fasa, och där emellan skrattet" är lockropet när cirkusparaden rullar genom staden. Gycklarnas afton är en andlöst vacker och fasansfull film om svek och förödmjukelse. Och trygghet, om den funnes. En clown som drömt att han blev gungad till ro som i en vagga, sitter på kuskbocken till en av cirkusvagnarna i karavanen.
Hilding Bladh fotograferade exteriörerna och Sven Nykvist interiörerna. Bladhs bilder i stumfilmssekvensen om Alma och Frost blev klassiska, och ljussättningen och kameraarbetet i Albert och Almas mörka trånga vagn imponerade så på Bergman att Nykvist med tiden skulle bli hans ständiga medarbetare.
Harry Schein skrev i Bonniers Litterära Magasin att det var en av de bästa filmer han någonsin sett.
I Arbetaren skrev Mauritz Edström: "Ingmar Bergman har gjort en förbannat bra film, en film bättre än de flesta som förut gjorts i det här landet. [...] Här finns ett foto som är skönt, intensivt och brutalt i snabb växling – bildmässigt är 'Gycklarnas afton' rena antitesen till de överskönt kalla bilderna i t.ex. 'Fröken Julie.'"
Catherine Breillat (fransk regissör, till filmer som Romance och Fat Girl): "When I saw this film, I immediately decided to be a filmmaker. Not out of love for the cinema. Out of necessity. In order to save myself. I did not decide to make films because I was a cinephile but because there was no life elsewhere. This film invented me when I was twelve years old. It awakened me to myself."
Aftonbladets Filmson (Sven Jan Hanson) recension är berömd: "[…] Jag vägrar dock att okulärbesiktiga den uppkastning Ingmar Bergman lämnat efter sig den här gången[…]. Jag anser att man helst bör undvika att orena offentligt även om man har mycket att bli av med […]. Vad Ingmar Bergman här haft på hjärtat, eller var det nu suttit, är inte mera värt än att det räckt med ett tjugofemöres brevporto. Det märks bara allt för väl att han försett sig på [Emil] Jannings och gamla stumfilmer. Men det är att kacka på död mans grav att ens andas om att Åke Grönbergs flottige, svettige, stirrige Hagalunds-Djingis Khan trots stumfilmsmimiken skulle ha någonting som ens kunde komma på 16 mm:s närhet av 'Varieté'. 'Gycklarnas afton' är ett återfall i Ingmar Bergmans ’gymnasiala’ murkelstil, där man väl kan beundra slingornas förunderligt vackra växt men förgäves frågar efter mål och mening. /…/”
Nina Widerberg (2016)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Produktionschef | |
Foto |
|
Musik | |
Arkitekt | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Teknisk rådgivare |
|
Scripta | |
Inspelningsledare | |
B-foto | |
Stillbildsfoto | |
Musikarrangör | |
Kläder |
|
Smink | |
B-ljud | |
Mixning | |
Förtexter |
Åke Grönberg | Albert Johansson, direktör för Cirkus Alberti | ||
Harriet Andersson | Anne, cirkusryttarinna, Alberts älskarinna | ||
Hasse Ekman | Frans, teaterskådespelare | ||
Anders Ek | Teodor Frost, vit clown | ||
Gudrun Brost | Alma Frost, Teodors fru | ||
Annika Tretow | Agda, innehavarinna av tobaksaffär, Alberts fru | ||
Erik Strandmark | Jens, clown och cirkusmedhjälpare | ||
Gunnar Björnstrand | Sjuberg, teaterdirektör | ||
Curt Löwgren | Blom, inspicient på Sjubergs teater | ||
Otto Moskovitz (som Kiki) | cirkusdvärg | ||
- | Ej krediterade: | ||
Åke Fridell | artilleriofficer | ||
Majken Torkeli | Ekbergskan, medlem av cirkusorkestern | ||
Vanje Hedberg | Ekbergskans son, orkestermedlem | ||
Hanny Schedin | tant Asta, cirkusartist | ||
Göran Lundqvist | Alberts och Agdas äldste son | ||
Mats Hådell | Lill-Albert, Alberts och Agdas yngste son | ||
Eric Gustafson | polis | ||
Michael Fant | Vackra Anton, programutropare | ||
Julie Bernby | lindanserska | ||
Konrad Gyllenhammar | Fager, cirkusartist | ||
Mona Sylwan | fru Fager, cirkusartist | ||
Naemi Briese | fru Meijer, cirkusartist | ||
Lissi Alandh | teaterskådespelerska | ||
Karl-Axel Forssberg | teaterskådespelare | ||
Olav Riégo | teaterskådespelare | ||
John Starck | teaterskådespelare | ||
Erna Groth | teaterskådespelerska | ||
Agda Helin | teaterskådespelerska | ||
Sigvard Törnqvist | Meijer, cirkusartist | ||
John W. Björling | onkel Greven, cirkusartist | ||
Gunborg Larsson | fru Tanti, cirkusartist | ||
Gunnar Lindberg | poliskonstapel |
Produktionsbolag | AB Sandrew-Produktion | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Sandrew-Bauman Film | 1953 | |
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2017 | |
Distributör i Sverige (DVD) | Sandrew Film AB | 2008 | |
Laboratorium | AB Film-Labor |
Det är tiden kring sekelskiftet. Cirkusdirektören Albert Johansson, ägare till "Cirkus Alberti", är i gryningen på väg till en liten stad vid sydskånska kusten med sitt sällskap av trötta och slitna gycklare. Hans företag hör inte till de framgångsrikaste i branschen; man håller nätt och jämt nöden från dörren.
Bredvid Albert på kuskbocken sitter Jens, en av clownerna, och berättar den groteska historien om hur Alma, maka till den försupne vita clownen Frost, en varm sommardag sju år tidigare övertalades att bada naken inför en trupp artillerister på övning. Frost tillkallades och försökte bära hem sin hustru på ryggen över de vassa klipporna, en lång, plågsam vandring.
Albert kommer på idén att ordna ett festtåg genom staden för att locka publik. Med anledning av denna plan uppsöker han direktör Sjuberg, chef för stadens teater, och ber att få låna kostymer till paraden. De egna dräkterna är pantsatta. Sjuberg är till en början mycket hånfull, men under inflytande av cirkusens vackra unga ryttarinna Anne, som Albert just för detta ändamål tagit med sig, går teaterchefen med på utlåning. Som motprestation skall teaterns ensemble inbjudas till galaföreställning på cirkusen.
Anne -- Alberts älskarinna -- träffar på teatern skådespelaren Frans, en cynisk flickjägare som på teatern spelar romantiska älskarroller. Han försöker genast erövra henne men blir avvisad. Anne lockas emellertid av hans förfinade manér och hänsynslösa krav på att omedelbart få äga henne.
Tåget genom staden blir ett fiasko; det hejdas av polisen, som tar hästarna i beslag. Nedslagen går Albert för att hälsa på sin hustru Agda och parets två söner, trots Annes öppet visade svartsjuka. Albert har inte sett sin familj på flera år.
Han finner nu att hustrun ordnat det väl för sig i hans frånvaro. Hon har öppnat tobaksaffär och tjänar, till skillnad från sin make, mer än till uppehället. Inför den trygga familjeidyllen överväldigas Albert av insikten om sin egen misär, av torftigheten i sin kringflackande tillvaro, och föreslår hustrun att de skall återuppta samlivet. Men Agda vill inte. Hon har en gång för alla fått nog av cirkusfolkets smuts och förnedring.
Driven av svartsjuka har Anne återvänt till Frans på teatern och bett att han skall ta hand om henne. Skådespelaren utnyttjar tillfället. Till hälften med våld, till hälften med löfte om ekonomisk kompensation -- en dyrbar amulett -- förför han henne. Efteråt får hon av guldsmeden veta att smycket är värdelöst.
På hemväg från Agda råkar Albert få se Anne gå in i guldsmedsbutiken. Snart har han pressat av henne sanningen, att hon legat med Frans. Förbittrad och förtvivlad super han sig full i sällskap med Frost. Under ruset växlar hans stämningar mellan självmordstankar och självömkan, livslust och medlidande med alla människor.
Galaföreställningen på kvällen inleds. Då Anne utför sitt ridnummer möts hon av Frans' råa anspelningar på den tidigare samvaron. Någon skrämmer hästen med en smällare och Anne faller av. Albert träder rasande in på arenan och piskar av skådespelaren hatten. Snart har ett envig organiserats i manegen mellan de två männen. Utgången tycks given med hänsyn till cirkusdirektörens överlägsna kroppskrafter och hämndbegär, men Frans visar sig tekniskt överlägsen och utnyttjar alla tänkbara fula knep. Det dröjer inte länge förrän Albert, blodig och förblindad av sågspån, ligger utslagen. Hans förödmjukelse är nu fullständig. Bakom den låsta dörren till sin vagn försöker han begå självmord, men revolvern klickar. Med nästa skott skjuter han sönder sin egen spegelbild. Till sist blir det den gamla sjuka björnen som offras för Alberts vrede. Utan hänsyn till Almas böner dödar han djuret.
Nästa morgon bryter cirkusen upp. Anne kommer Albert till mötes. Skymten av ett leende drar över deras ansikten innan de tysta sluter upp bakom de bortrullande vagnarna.
Censurnummer | 82807 |
---|---|
Datum | 1953-09-01 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2545 meter |
Längd efter klipp | 2520 meter |
Kommentar | Granskningskopians aktlängder: 590-425-530-545-435 = 2545 m - 93 minuter. Censurklipp i akt 5: Avsnitt ur slagsmålet (blod rinnande ur Alberts mun) samt avsnitt av Alberts självmordshot (revolvern i buken och i munnen) (totalt 25 meter). Producenten förlängde filmen med 20 meter i akt 5, vilket godkändes av biografbyrån 14 september 1953. Kopiornas aktlängder: 590-425-530-545-430 = 2520 meter - 92 minuter. Aktlängder: 590, 425, 530, 545, 435. |
Bildformat | 1.37:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Intensitetston |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2520 meter |
Längd i minuter | 93 min |
Akter | 5 rullar |
Dialogspråk |
|
Ingmar Bergmans våldsamma skillingtryck blev för starkt för Filmson i AB och Staffan Tjerneld i Expr. Den senare ansåg sig ha upptäckt en "abnormitet" hos upphovsmannen, vars karaktär det var svårt att diskutera offentligt. Filmson verkade moraliskt uppbragt: "Jag vägrar (-) att okulärbesiktiga den uppkastning Ingmar Bergman lämnat efter sig den här gången, även om jag kan tänka mig att menyn varit god från början. Jag anser att man helst bör undvika att orena offentligt även om man har mycket att bli av med, såvida man inte som en August Strindberg kan sublimera sitt elände." Vad författaren-regissören hade på hjärtat var, enligt Filmson, inte mera värt än att "det räckt med ett tjugofemöres brevporto"; det rörde sig om ett återfall i Bergmans "'gymnasiala' murkelstil, där man väl kan beundra slingornas förunderligt vackra växt men förgäves frågar efter mål och mening". Om Åke Grönberg hette det att han i jämförelse med den store tyske skådespelaren Emil Jannings blott åstadkom en flottig, svettig och stirrig "Hagalunds-Djingis-Khan".
En kritisk hållning intogs även i Ny Dag och StT, men den uttrycktes på en annan språklig nivå. Majoriteten recensenter var dock imponerade och flera utnämnde verket till Bergmans artistiskt bäst behärskade film. Särskilt underströks hans förmåga att använda och jämställa skådespelare med olika bakgrund och utbildning.
Mauritz Edström (Arbetaren) inledde spontant med "Ingmar Bergman har gjort en förbannat bra film, en film bättre än de flesta som förut gjorts i det här landet" och fortsatte: "Gycklarnas afton är en originell film i meningen självständigt skapad, den är formsäker och mustig, på en gång besatt lek och blodigt livsallvar. Så verkar den. Här finns ett ungt och vitalt skådespelargarde, som Bergman lyckats få med sig till en fullständigt samlad och hel insats (som om det är nödvändigt gör slut på myten om att svenska skådespelare inte kan spela film). Här finns ett foto som är skönt, intensivt och brutalt i snabb växling -- bildmässigt är Gycklarnas afton rena antitesen till de överskönt kalla bilderna i t ex Fröken Julie. Och här finns Karl-Birger Blomdahls musik, som måste bli nämnd redan i början. Den leker på enkla positivtema, blir burlesk och bisarr men är hela tiden oskiljaktig från filmen -- en skapande del i detta dubbeltydiga 'skillingtryck på film' som undertiteln heter".
Man kunde inte komma ifrån att filmen var Bergmans artistiskt säkraste, ansåg Carl Björkman (DN) och motiverade sitt omdöme i följande rader: "Den har stil och konstnärlig hållning. Med lysande målmedvetenhet genomför den sina avsikter från den första scenen till den sista. Och framför allt: man känner hela tiden att den som svarar för den här filmen, själv hör till gycklarnas släkte, själv är en scenens och manegens äventyrare. Han hör till de vagabonderandes familj och är verkligen härligt lojal mot de sina. Ur denna hans tattaraktiga släktkärlek slår det oavbrutet flammor -- i denna film befinner man sig verkligen på något sätt i närheten av filmer sådana som Paradisets barn och Det brinner en eld." (Två franska märkesfilmer, den förstnämnda, Les enfants du Paradis, i regi av Marcel Carné från 1944 och den sistnämnda, La fin du jour, i regi av Julien Duvivier från 1939.) Björkman ogillade dock regissörens koketteri "med sitt älsklingstema om tillvarons inneboende djävlighet" och de brutala avsnittens "frosseri i den fysiska olusten".
MTs recensent Nils Beyer trodde inte att han skulle behöva ångra sig då han utnämnde filmen till Bergmans bästa: "Det är en mogen konstnär som gjort den. Omdömet gäller inte bara regissören utan också diktaren, som skrivit denna aparta men ändå på något sätt allmängiltiga tragikomedi." Ett steg längre gick Harry Schein (BLM) med deklarationen att det var en av de bästa filmer han någonsin sett. Schein uppehöll sig särskilt vid Anders Eks insats. I motsats till misslyckandet med Bolle-figuren i Vägen till Klockrike (1953/12) gav Eks mimiska, stiliserade spelstil denna gång "ett lysande resultat".
En originell synpunkt avgav Robin Hood i StT. Anmälaren förmodade att Bergman blivit oroad av den goda kritik hans senaste filmer erhållit och därför satt sig i sinnet "att ställa till med litet buller ett tag" och "gå med håven för att bli utskälld". Filmskaparens metod gick ut på att återvända till "1800-talets bloddrypande, hårresande sadistiska melodramer". Men där passade Bergmans människoskildring inte in: "1800-talets melodramer, 10-talets filmskådespel, 20-talets modärnister gjorde inte ens försök till någon naturalistisk, verklighetsskildrande miljöteckning och någon psykologisk människoskildring. Men Bergman är Bergman. Han kan ej ens i denna skillingmelodram låta bli att klä av den mänskliga naturen och visa den i sin ynkedom. Gycklarnas människor är samtliga olyckliga och rädda för livet, eskapistiska och primitivt egoistiska. Ingen skön samling. De äcklar. Och cirkustruppens eländiga vardagsliv skildras med en Zolas ingående och hänsynslösa naturalism. Det skär sig. Skillingtryck och psykologisk naturalism -- hur skall det gå ihop?"
Ingmar Bergman har beskrivit hur Gycklarnas afton föddes ur en landskapsvision: "Det var några cirkus!vagnar som rullade fram i gryningen en vårvinterdag i trakten av Gimo. Det uppländska landskapet där har i all sin tristess en egendomlig demoni, som jag fängslas av."
Men sin särpräglade blandning av barock, naturalism och expressionism demonstrerade filmen otvetydigt Bergmans vilja till formförnyelse, och verket kom, då det efter 50-talets mitt nådde den internationella marknaden, att närmast anses experimentellt.
Uppmärksamhet väckte framför allt den av Hilding Bladh fotograferade strandsekvensen med Almas nakenbad och clownen Frosts golgatavandring, i vilken det kalla, överexponerade ljuset och den explosiva klippningen förde tankarna till den tidiga revolutionära sovjetfilmens montage. Med människans förödmjukelse som ett frilagt centralt motiv fick filmen tillika en nyckelställning i Bergmans tematiska utveckling.
Det blev Sandrews med produktionschefen Rune Waldekranz i ansvarig ställning som kom att satsa på Bergmans "skillingtryck". Inspelningen startade i slutet av februari 1953 och avslutades i början av juni. På grund av tidigare bestämt engagemang kunde Hilding Bladh inte utföra hela kameraarbetet. Regissören fick istället Sven Nykvist och som produktionsledare Lars-Owe Carlberg. Bägge skulle i fortsättningen bli Bergmans trogna medarbetare.
Gycklarnas afton blev ur publiksynpunkt en smal film. I filmlitteraturen antas den svenska kritiken ha varit övervägande negativ, men det var inte fallet. Däremot tog sig indignationen över de naturalistiska inslagen hos åtskilliga recensenter, inte minst i landsortspressen, grova uttryck. Statens Biografbyrå bidrog måhända i detta fall till att initiera en opinion med censuringreppen.
Den kända cirkusdirektrisen Baptista Schreiber protesterade per brev till Bergman i slutet av september 1953 mot skildringen av cirkusfolket, vilken hon ansåg kränkande.
(start: slutet av februari, slut: början av juni) | 1953-02 | 1953-06 | ||||
AB Sandrew-Ateljéerna | Stockholm | Sverige | ||||
Gävle Teater | Gävle | Sverige | ||||
Arilds Nabb | Höganäs | Sverige | ||||
Ystad | Sverige |
Sverigepremiär | 1953-09-14 | Grand | Stockholm | Sverige | 92 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1953-09-14 | Grand | Stockholm | Sverige | 92 min | |
Annan visning | 1959 | Warszawa | Polen | |||
TV-visning | 1978-09-05 | TV2 | Sverige | 89 min | ||
1998-06-07 | SVT1 | Sverige | 89 min | |||
2003-06-29 | SVT2 | Sverige | 89 min | |||
2004-05-10 | SVT1 | Sverige | 89 min | |||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2006-03 | |||||
2006-09 | ||||||
Festivalvisning | 2008-01-29 | Capitol | Göteborg | Sverige | 92 min | (Göteborg Film Festival. Ingmar Bergman-retrospektiv) |
Dvd-release | 2008-06-04 | Sverige | ||||
TV-visning | 2011-10-11 | SVT1 | Sverige | |||
2013-09-24 | SVT1 | Sverige | ||||
2015-08-18 | SVT1 | Sverige | ||||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-01-15 | Hanaholmens kulturcentrum | Esbo | Finland | ||
Annan visning | 2018-02-01 | Janus Films | New York | USA | ||
FIAF-visning | 2018-02-25 | Cinema Orion | Helsingfors | Finland | ||
2018-03-01 | British Film Institute | London | Storbritannien | |||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-03-05 | CinematekET Pl Trondheim | Norge | |||
FIAF-visning | 2018-04-03 | La Cinemathèque québécoise | Montreal | Kanada | ||
Cinemateksvisning | 2018-04-04 | Filmhuset | Stockholm | Sverige | ||
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2018-04-04 | |||||
FIAF-visning | 2018-05-01 | Jerusalem Cinematheque | Jerusalem | Israel | ||
TV-visning | 2018-06-29 | SVT2 | Sverige | |||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-07-12 | Metropolis | Hamburg | Tyskland | ||
2018-07-13 | Babylon | Berlin | Tyskland | |||
2018-08-23 | Taipei Golden Horse Film Festival | Taipei | Taiwan | |||
2018-08-24 | Stadtkino Basel | Basel | Schweiz | |||
2018-08-29 | Filmhaus Nürnberg - kommkino | Nürnberg | Tyskland | |||
FIAF-visning | 2018-09-07 | Det Danske Filminstitut | Köpenhamn | Danmark | ||
2018-09-28 | Filmmuseum München | München | Tyskland | |||
Utländsk biograf exkl FIAF | 2018-10-03 | Kinok – Cinema in der Lokremise | St.Gallen | Schweiz | ||
FIAF-visning | 2018-11-02 | ENTE MOSTRA INT.LE DEL CINEMA LIBERO - CINEMA LUMIERE Ufficio spedizioni | Bologna | Italien | ||
2018-12-01 | La Cinemathèque québécoise | Montreal | Kanada | |||
TV-visning | 2019-12-10 | SVT1 | Sverige | |||
2020-09-01 | SVT1 | Sverige | ||||
Festivalvisning, Sverige | 2024-06-26 | Fårö | Sverige |
Originaltitel | Hjalmar och Hulda | |
---|---|---|
Textförfattare | Wilhelmina Stålberg | (1839) |
Sångare | Harriet Andersson |
Originaltitel | Älvsborgsvisan | |
---|---|---|
Textförfattare | August Wilhelm Thorsson | (1883) |
Sångare | Harriet Andersson |
Originaltitel | Ty tsaren han rider ifrån främmande land ... | |
---|---|---|
Sångare | Åke Grönberg | |
Anders Ek |
Syrena Warszawska | Warszawa | 1959 | (utmärkelse /diplom, ett av två 2:a priser/ i Polska Filmkritikerförbundets omröstning) | ||
---|---|---|---|---|---|
Filmbewertungsstelle (Wiesbaden) | Wiesbaden | 1958 | (prädikat: besonders wertvoll) | ||
Pris | 1958 | Ingmar Bergman | (tyska filmkritikernas stora pris för regi) | ||
L'Étoile de Cristalle | Paris | 1957 | |||
Paris | 1957 | Åke Grönberg | (roll) | ||
Festivalpris | Buenos Aires | (diplom) |
Bakomfilm Gycklarnas afton (1953) | Gycklarnas afton (1953) | |
Minns ni? (1993) | Citat ingår från | Gycklarnas afton (1953) |
Shortcuts från Sandrews (1999) | Gycklarnas afton (1953) | |
Ljuset håller mig sällskap (2000) | Gycklarnas afton (1953) |
Alkoholförtäring |
Alkoholmissbruk |
Armbrytning |
Artilleriövning |
Berusning |
Björn/cirkus- |
Cirkus |
Clown |
Expressionism |
Förnedring |
Förödmjukelse |
Gävleteatern |
Hästar |
Militär |
Nakenbad |
Otrohet |
Polis |
Positivhalare |
Repetition/teater |
Sekelskiftet |
Självmordsförsök |
Skillingtryck |
Skilsmässor |
Slagsmål |
Småstäder |
Teaterdirektör |
Teatrar |
Ystad |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2522 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2522 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2514 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2520 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2520 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 80 |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2520 |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 2520 |
Typ | Separat visningsljud |
---|---|
Bärare | DTS-skiva |
Typ | Videokopia digital |
---|---|
Bärare | Digital Betacam (PAL) |
Typ | Videomaster |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | GYCKLARNAS AFTON |
Tryckeri | Uddeholms Offset |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | GYCKLARNAS AFTON |
Tryckeri | Ewes O.B. -tryck |
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | UNA VAMPATA D'AMORE |
Tryckeri | Vecchioni & Guadagno |
Affischdesign | [A.] Cesselon |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | UNA VAMPATA D'AMORE |
Tryckeri | Vecchioni & Guadagno |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | UNA VAMPATA D'AMORE |
Tryckeri | Vecchioni & Guadagno |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | UNA VAMPATA D'AMORE |
Tryckeri | Vecchioni & Guadagno |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | UNA VAMPATA D'AMORE |
Tryckeri | Vecchioni & Guadagno |
Storlek | Mindre än 40 x 75 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | UNA VAMPATA D'AMORE |
Tryckeri | Vecchioni & Guadagno |
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 1 |
Affischtitel | GØGLERNES AFTEN |
Tryckeri | Dyva & Jeppesens bogtryckkeri A/S |
Affischdesign | [?] Stilling |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Kostym |
---|---|
Arkivalietitel | Gycklarnas afton |
Omfång | Sminkrock i brun brokad med blå sammetskrage |
Typ | Noter |
---|
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Gycklarnas afton. Ett skillingtryck på film av Ingmar Bergman |
Omfång | 115 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Sawdust and tinsel (The buffoons' evening). |
Omfång | 21 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Gycklarnas afton. Svensk dialoglista. |
Omfång | 21 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Gycklarnas afton. Sawdust and tinsel. |
Omfång | 40 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Sawdust and tinsel. 87-11-27. |
Omfång | 21 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Sawdust and tinsel. |
Omfång | 36 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Sawdust and tinsel. |
Omfång | 27 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 21 s. |
Språk | Franska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Noche de ciro. |
Omfång | 20 s. |
Språk | Spanska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Sawdust and tinsel. |
Omfång | 30 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Abend der Gaukler (Gycklarnas afton). Deutsche Textliste. |
Omfång | 24 s. + 1 s. produktionsuppgifter. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Abend der Gaukler (Gycklarnas afton). Deutsche Textliste. |
Omfång | 30 s. Produktionsuppgifter (1 s.) ingår. |
Språk | Tyska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 3 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Norska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Ljudtyp | Ljud |
---|---|
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | DCP |
Längd i minuter | 93 min |
Dialogspråk |
|
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | AUDIO |
Typ | Digitalt ljud |
---|---|
Bärare | AUDIO |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |