Damen i svart (1958)

Media (1 st)

Spöken i sorgflor och ond bråd död i Arne Mattson första film om det gifta radarparet Hillman, som här löser fallet med brukspatronens hastigt bortresta sekreterare. Suggestivt foto av Sven Nykvist.

Den ångestridna Anita Björk biktar sig för sin väninna Annalisa Ericson, den ena halvan av detektivparet Hillman. – Det är en sjaskig historia, Kajsa. Och ändå ångrar jag ingenting. Jag kan göra det ännu sjaskigare. Christian sa aldrig något, men jag visste att han visste. Ändå fortsätter komedin. Det är avskyvärt!

Barskrapad disponent, försvunnen sekreterare, otrogen hustru, enigmatisk syster, skrämmande svägerska, hotfull verkmästare och livrädd husa. Och en uråldrig trojänarinna som sitter på en pall och tjatar om gengångare. – Svarta damen visade sig samma kväll som Ann-Marie försvann. Och Hämnaren tar dem…

Filmens roligaste ögonblick är det där Björk har dånat och Ericson, som rusar efter te, till slut får nog av gamla Nanna, eller möjligen av hela filmen. – Nu är olyckan över bruket. Hämnaren tar oss. – Jajajajaja, var finns det en tekopp nånstans?!

Ylande hundar, knarrande trappor, hemliga lappar, avskurna sadelgjordar, vilda forsar (Hämnaren), tappade smycken, gamla fruns dagböcker och misstänkt långa fimpar. De skamlösa upphovsmännen kastar in hur många villospår som helst, och det finns ingen på bruket som inte bär sig väldigt underligt åt. Torsten Winge, som dyker upp med jämna mellanrum och inte har något som helst med intrigen att göra, står i rollistan som "mystisk man".

Men trots allt det fåniga är Damen i svart en ambitiös skräckfilm, suggestivt ljussatt av fotografen Sven Nykvist och full av de avancerade kamerarörelser regissören tyckte så mycket om. Mattson ville få biopubliken att känna verklig fasa, som Henri-George Clouzot med De djävulska eller Robert Siodmak med Spiraltrappan, och visste att det var bilderna som var det viktiga, inte handlingen.

Damen i svart gjordes för mer än sextio år sedan, och hur kusliga bilderna än är blir man idag mer rädd för dialogen.

– Jag kan inte frånkänna dig en viss charm, du är inte direkt ful, det du har sitter ungefär där det ska sitta, och så är du ganska fin på köttbullar. En utmärkt liten fru, kort sagt.

Kritikerna var inte sämre; en ansedd manlig recensent skrev om "den frodiga skulptristanten Sif Ruud – en bred bak i trånga byxor" och om Lena Granhagen, "den vetebulliga modellen från Uppsala, första gången inför filmkameran, frikostigt visande sina former in natura och i träskulptur."

Fem Hillman-filmer blev det, och Arne Mattsson, som gjorde drygt femtio sinsemellan mycket olika filmer på fyrtio år, regisserade dem allihop: Damen i svart (1958), Mannekäng i rött (1958), Ryttare i blått (1959), Vita frun (1962) och Den gula bilen (1963).

Folke Mellvigs historier om paret Hillman var ursprungligen en serie populära radiopjäser där John spelades av Karl-Arne Holmsten och Kajsa av Gaby Stenberg, Ruth Kasdan, Maj-Britt Nilsson, Annalisa Ericson och Inger Liljefors. Den första Hillman-boken är novellsamlingen Uppdrag för Hillman från 1951. Många av novellerna hade innan dess publicerats i tidningar. Hillman-filmerna kom som romaner ett år efter att de gått upp på biograferna.

Nina Widerberg 2019

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Damen i svart
Svensk premiärtitel	Damen i svart
Distributionstitel	Wenn die Nebel fallen (Västtyskland) Damen i svart (Norge) Kuka oli mustapukuinen nainen? (Finland)

Regi	Arne Mattsson
Manus	Folke Mellvig Lars Widding
Produktionschef	Rune Waldekranz
Foto	Sven Nykvist
Musik	Torbjörn Iwan Lundquist (originalmusik)
Arkitekt	Bibi Lindström
Klippning	Lennart Wallén
Ljudtekniker	Olle Jakobsson Lars Lalin
Scripta	Marianne Axelsson
Inspelningsledare	David Norberg
Kameraman	Bertil Wiktorsson
Elektriker	Sture Arelind
Negativklippning	Inga Adolfsson
Musikarrangör	Torbjörn Iwan Lundquist

Karl-Arne Holmsten	John Hillman, privatdetektiv
Annalisa Ericson	Kajsa Hillman, Johns fru
Nils Hallberg	Freddy Sjöström, Johns assistent
Anita Björk	Inger von Schilden
Sven Lindberg	Christian von Schilden, bruksdisponent, Ingers man
Isa Quensel	Cecilia von Schilden, Christians syster
Lena Granhagen	Sonja Svensson, modell
Sif Ruud	Aina Engström, skulptris
Lennart Lindberg	Björn Sandgren, bruksingenjör
Torsten Winge	Hansson, mystiske mannen
Åke Lindman	David Frohm, verkmästare
Ingrid Borthen	Dagmar Frohm, Davids fru
Margareta Bergman	Nanna, hushållerska
Sonja Westerbergh	Maja, husa
John Norrman	Andersson
Catherine Berg	Ann-Marie Hansson, Christians sekreterare
Kotti Chave	Sune Öhrgren, kommissarie
Erik Strandell	landsfiskal
Per-Olof Ekvall	fjärdingsman
Per-Axel Arosenius	Johansson, polis
Gösta Lycke	polis
Karl-Erik Forsgårdh	polis
Göthe Grefbo	Johansson, motorcykelpolis
John Melin	Busschaufför
Curt Löwgren	Erik
Ludde Juberg	kyrkvaktmästare
Leif Nilsson	Pelle
Sigvard Törnqvist	ej identifierad roll
Richard Befwe	ej identifierad roll

Produktionsbolag	Sandrew Film & Teater AB
Distributör i Sverige (35 mm)	AB Sandrew-Bauman Film	1958
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2019
Distributör i Sverige (DVD)	Sandrew Metronome Distribution Sverige AB	2008
Laboratorium	AB Film-Labor

På Holmfors bruk går en ung kvinna ut i den mörka kvällen. En stund senare hörs ett skrik.

Detektivparet John och Kajsa Hillman planerar en tids semester i Holmfors. Före avresan får Kajsa ett telefonsamtal från Inger von Schilden, vars man Christian är bruksdisponent. Inger undrar om inte Kajsa fått hennes brev som Christians sekreterare gick för att posta i måndags. Och sedan dess är sekreteraren, Ann-Marie Hansson, försvunnen, berättar Inger.

På tåget till Holmfors berättar Kajsa för John om Inger. Hon träffade Christian på en utlandsresa. Han var änkeman.

Vid stationen möts John och Kajsa av Inger. På vägen stannar hon vid ett hus och lämnar av en låda till Aina Engström. Hon är skulptris och syster till Christians första fru.

En stund senare möter de en skenande häst. Det är Christians, säger Inger. Strax hittar de också honom med sadeln bredvid sig. Han är oskadad. Sadelgjorden brast, berättar han.

John och Kajsa installerar sig i den stuga där de ska bo. Deras värd är David Frohm, verkmästare vid bruket. I stugan bodde tidigare Ann-Marie Hansson.

Inger är en stund ensam med Björn Sandgren, bruksingenjör. Han försöker kyssa henne. Vi måste vänta, säger hon och värjer sig.

Inger har bjudit John och Kajsa på middag. Vid bordet sitter också Christian, Björn och Christians syster Cecilia. Man börjar tala om Svarta damen och hennes anknytning till Holmfors. Kajsa berättar att hon nyss träffade en dam som sett Svarta damen samma kväll som Ann-Marie Hansson försvann.

På hemväg möter John och Kajsa sin assistent Freddy som håller på att sätta upp ett tält. Lukten av ett kriminalfall har dragit honom till Holmfors. Kajsa tog med sig pistolen, när hon for, säger han till John.

Samma kväll talar Inger med Christian. Han borde sälja Holmfors, säger hon, allt skulle bli bättre om de kom härifrån. Men något sådant kan han inte tänka sig, inte när Holmfors varit i släktens ägo i 200 år.

Nästa dag besöker Kajsa Aina Engström och nämner att hon hört rykten om försäljning av bruket. Om det vore så väl, säger Aina. Alla hennes pengar är placerade i bruket, investerade av hennes framlidna syster.

Under en ridtur berättar Inger för Kajsa att Christian rest till Stockholm för att försöka låna pengar.

Det är dans på Holmfors. Mycket folk har kommit till en lövad bana. Inger dansar med Björn Sandgren. Plötsligt avbryts dansglädjen av David Frohm. Han har sett Svarta damen nere vid forsen -- och hon mördade disponenten.

Under den följande draggningen i ån hittas snart ett lik -- Ann-Marie Hanssons. Hon är strypt med Ingers scarf. Den fortsatta draggningen är utan resultat.

Medan polisen undersöker mordet på Ann-Marie Hansson och Christians försvinnande, inträffar ytterligare ett mord. Det är Aina Engström som hittas död i sin ateljé.

John får en idé. Bland Ann-Marie Hanssons efterlämnade tillhörigheter finns en postförskottsavi från ett apotek. Försändelsen löses ut och visar sig innehålla resultatet av en beställd kemisk analys: Det insända provet består av bl a arsenik.

Svarta damen fortsätter att ge sig till känna. Inger tycks utsatt för spökterror. Och nu sätter Kajsa en idé i verket. Tillsammans med Inger börjar hon leta efter gamla handlingar i det von Schildenska biblioteket. Det är kväll, och Inger har gett tjänstefolket ledigt. Björn är på brukskontoret.

Kajsa går för att undersöka potatiskällaren under köket och lämnar Inger ensam. Strax därpå hittar Inger vad de sökt -- en bok som berättar om en gammal lönngång i huset.

I samma ögonblick visar sig Svarta damen. Inger skriker.

John och Freddy dyker hastigt upp i rummet och demaskerar Svarta damen -- som visar sig vara Christian. Nu kommer också Cecilia, Christians syster. Förlåt mig, säger hon till sin bror. Hon visste inte att hon var skuggad.

Inför Kajsa, Freddy och kommissarie Öhrgren reder John ut fallet. Christian ville komma åt Inger. Han ville ha hämnd. Han försökte med arsenik, men detta kom Ann-Marie Hansson på spåren. Och nu ändrade han taktik. Inger skulle åka fast för mord. Alla spår skulle leda till henne.

Kajsa undrar vad han skulle dra för nytta av detta? Öhrgren kan svara: Försedd med ett falskt pass hade han bara att vänta utomlands på Cecilia, sin medhjälpare, som kom efter med de nu tillgängliga miljonerna från Holmfors.

Så var det slut på det polisjobbet, säger John till Kajsa.

De ser Inger vandra bort ensam.

Men det mänskliga problemet kvarstår, säger Kajsa.

Kapten Hillman vänder sig med en maning till biopubliken: Avslöja inte vem mördaren är.

Censurnummer	91444
Datum	1958-01-22
Åldersgräns	Tillåten från 15 år
Originallängd	3000 meter
Kommentar	Aktlängder: 0, 0, 0, 0, 0, 0.

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Svartvit
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	3000 meter
Längd i minuter	110 min
Akter	6 rullar

Pressreaktion Svensk filmografi

Damen i svart mottogs i huvudsak positivt med Robin Hood i StT och Filmson i AB som mest entusiastiska röster i kritikerkören. Som deras tydligaste motpol framstod Nils Beyer i MT.

StT (Robin Hood): "Damen i svart är kanske den bästa thriller som gjorts här i landet. Vi har ju inte gjort så många förstås, Mattsson har själv försökt en gång i karriärens början, Ingmar Bergman har försökt, och några till. Damen i svart betyder ett stigande flera pinnhål mot de höjder, där mästarna Hitchcock, Siodmak (Spiraltrappan) och Clouzot dväljs. (-)

Man känner att filmningen berett Mattsson stort nöje. Han vägrar att i thrillerkonsten se en 'lägre' filmart, och han och fotografen Sven Nykvist har kärleksfullt kastat sig in i leken att vackert fånga brukets natur, igenslammade dammar och murkna broplankor. Och brukshusets pittoreska salonger och knarrande trappor -- filmen har fotograferats i den riktiga bruksbyggnaden!

Och han har inte nonchalerat människoskildringen och personinstruktionen. Han har omgett sig med ett garde utmärkta filmartister som samt och synnerligen (nästan) träffar prick.

Anita Björk är bättre än på länge, och lika bra är hennes man, bruksdisponenten Sven Lindberg. Och där är den mörkt hemlighetsfulla disponentsystern Isa Quensel, och den frodiga skulptristanten Sif Ruud -- en bred bak i trånga byxor. Där är den mystiske Torsten Winge, som stryker omkring i skumma (?) ärenden, där är den hopbitne finländaren-förmannen Åke Lindman.

Dessa dramatiska figurer blandas upp med skämtsamma: kapten Hillman -- Karl-Arne Holmsten, ovanligt till sin fördel; fru Kajsa -- Annalisa Ericson, idealhustru till en jäktad, gosselynnig detektiv; den stundom svagt stammande deckarassistenten Nils Hallberg, nattfjärilsdyrkande Sancho Panza; John Norrman, muttrande original; och den vetebulliga modellen från Uppsala, första gången inför filmkameran, frikostigt visande sina former in natura och i träskulptur. (-)

När scenerna är så välspelade och så vackert fotograferade som här, tittar man på bilderna mer än lyssnar till den mindre mästerliga dialogen, och blir svagt vimmelkantig i det vidlyftiga sällskapet. Filmen stegras inte till en klimax, chockerna är för jämnt fördelade, hundarna ylar och trapporna knarrar för ihärdigt och ofta. Och misstankarna sprids över alltför många personer.

Och denna påklistrade 'förklaring' i slutet efter upplösningen. Den är ett otyg i en deckarroman, men ännu otygigare i en filmthriller, som bör sluta strax den är slut."

SvD (Lill): "Om en deckare eller thriller ska lyckas, krävs i första hand spänning, i andra en logiskt hållbar story. Hur filmen håller i sistnämnda avseende vågar anmälaren på grund av bristande sakkännedom och skarpsinne inte uttala sig om, men spännande är den absolut. Och provkartan på misstänkta figurer är minst lika stor som i en Maria Lang-bok, varom för övrigt även miljön erinrar: ett gammalt bruk som väl kunde vara beläget i Västmanland men tydligen är lokaliserat till Uppland. Att den svarta damen inte bara är ett gammalt herrgårdsspöke utan en förklädd mördare framgår redan i de första bilderna, och sedan gäller alltså frågan vem det är som döljer sig under spökutstyrseln, vem som har de tänkbara motiven för ogärningarna, vilka indicier som är äkta och falska etc. etc. För den fåkunniga skrivaren av dessa rader kom upplösningen i varje fall som en överraskning.

Tjutande hundar, nattliga dimmor, strejkande ljus och mystiskt kringsmygande figurer av båda könen bidrar enligt traditionen till lämpligt uppjagad stämning."

MT (Nils Beyer): "Damen i svart är en rörig och plottrig film. Försök den som kan att ge ett korrekt referat av handlingen efteråt.

Det händer mystiska ting på ett gods, där deckarparet Hillman skall fira semester men snart får annat att tänka på. Upplösningen kommer verkligen som en överraskning. Men dessförinnan är det alldeles för många skräckeffekter, som inte har med handlingen att göra. De leder ingen vart, förklaras aldrig, är bara insatta för att lura och mystifiera publiken. Dylikt är inte fair play och förkommer aldrig hos genrens mästare.

Värre är, att det inte finns en enda levande människa på duken. Hr Hillman och hans fru, spelade av Karl-Arne Holmsten och Annalisa Ericson är väl världens blekaste deckarpar -- knappt ens några roller utan en handfull repliker och ett och annat som de skall utföra för att det står så i texten. Och i hela filmen är det idel pappersfigurer, som skall fram i strålkastarljuset och bli 'misstänkta' i tur och ordning, och av vilka det egentligen bara var Anita Björk och Sif Ruud, som lyckades ge sina bägge kvinnor något av en mänsklig kontur."

Kommentar Svensk filmografi

Inspelningen av Damen i svart påbörjades 16.8.1957 och avslutades 14.10.1957.

Sammanlagt fem Hillman-filmer spelades in i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Efter Damen i svart följde Mannekäng i rött (1958), Ryttare i blått (1959), Vita frun (1962) och Den gula bilen (1963). Alla filmerna regisserades av Arne Mattsson, och i alla spelas privatdetektiven John Hillman av Karl-Arne Holmsten och Hillmans assistent Freddy Sjöström av Nils Hallberg. (I Ryttare i blått är dock John Hillman reducerad till en bifigur p.g.a. utlandsresa.)

Kajsa Hillman, Johns fru, är i Annalisa Ericssons gestalt med i de tre första filmerna. Och Sonja Svensson, spelad av Lena Granhagen, förekommer i Damen i svart som fotomodell för att efter denna första bekantskap med Freddy återkomma som hans fästmö i alla de återstående filmerna utom Den gula bilen.

Rollen som Sonja Svensson i Damen i svart är för övrigt Lena Granhagens filmdebut.

John Hillmans deckarbravader, skapade av Folke Mellvig (1913-1994), nådde stor publik först genom radion. 21.1.1950 sändes pjäsen "Alias Henry Grundt" som gick i repris redan 17.6.1950, nu med titeln "Hillmans detektivbyrå". Sedan följde i snabb takt serierna "Melodimysteriet", "Naturlig död" och "Vattengraven". Sammanlagt blev det genom åren ett tiotal Hillman-pjäser.

Radions förste Hillman-regissör var Lars Madsén. Arne Mattsson regisserade sin enda Hillman-serie för radio 1957, "Grönt för mord".

I radio spelades John Hillman genomgående av Karl-Arne Holmsten. Som hans fru Kajsa medverkade i tur och ordning Gaby Stenberg, Ruth Kasdan, Maj-Britt Nilsson, Annalisa Ericson och Inger Liljefors.

Mellvigs första bok om Hillman var en novellsamling, "Uppdrag för Hillman", som utkom 1951. Många av novellerna var publicerade tidigare i Saxon & Lindströms tidningar och i 25-an. Senare följde även Hillman-romaner.

Alla Hillman-filmer utgavs av Mellvig i romanform året efter premiären. "Damen i svart" utkom alltså som bok 1959.

				1957-08-16	1957-10-14
AB Sandrew-Ateljéerna	Stockholm	Sverige
Strömsbergs Bruk	Tierp	Sverige
Torstuna	Enköping	Sverige

Sverigepremiär	1958-02-01	Olympia	Stockholm	Sverige	110 min
Urpremiär	1958-02-01	Olympia	Stockholm	Sverige	110 min
TV-visning	1990-03-06	TV2		Sverige	105 min
	1997-02-09	TV4		Sverige	105 min
	2001-01-06	SVT2		Sverige	105 min
	2002-03-11	SVT1		Sverige	105 min
	2003-04-08	SVT1		Sverige	105 min
Cinemateksvisning, arkivkopia	2008-01-19
Dvd-release	2008-10-01			Sverige	105 min
TV-visning	2010-11-30	SVT1		Sverige
	2012-07-03	SVT1		Sverige
	2014-03-04	SVT1		Sverige
	2016-02-15	SVT1
	2019-11-19	SVT1		Sverige
Cinemateksvisning	2020-03-14	Filmhuset	Stockholm	Sverige

Shortcuts från Sandrews (1999)

Damen i svart (1958)

Assistent/privatdetektiv

Brukssamhällen

Disponenter

Fotomodeller

Förklädnad/spöke

Hushållerskor

Husor

Ingenjörer

Kemiska analyser

Lönngångar

Mord

Otrohet

Polis

Privatdetektiver

Sekreterare

Skulptörer

Spökerier

Svartsjuka

Tierp/Strömsbergs bruk

Torstuna

Tåg

Uppland

Verkmästare

Äktenskap

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	3034

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm

Typ	Videokopia digital
Bärare	Digital Betacam (PAL)

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	DAMEN I SVART
Tryckeri	Ewes O.B. -tryck

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	DAMEN I SVART
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2
Affischtitel	DAMEN I SVART
Tryckeri	Uddeholms Offset
Affischdesign	GöstaX Åberg

Storlek	Mindre än 40 x 75 cm
Antal exemplar	1
Affischtitel	DAMEN I SVART efter Folke Mellvigs Hillman-serie Regi: Arne Mattsson
Tryckeri	Ewes tryckeri AB

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	1
Affischdesign	GöstaX Åberg

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Damen i svart. Scenario. Folke Mellvig, Lars Widding.
Omfång	163 s. Miljölista (8 s.) ingår.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Damen i svart. Regi: Arne Mattsson. Svensk dialoglista.
Omfång	49 s. + 4 s. trailerlista.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dame in schwarz. Regie: Arne Mattsson. Deutsche Dialogliste.
Omfång	48 s. + 4 s. trailerlista.
Språk	Tyska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Damen i svart. Eng.
Omfång	47 s.
Språk	Engelska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Damen i svart. Regi: Arne Mattsson. Svesnk dialoglista. Uppdaterad juli 2008.
Omfång	87 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Omfång	48 s.
Språk	Tyska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Damen i svart. Scenario. Folke Mellvig, Lars Widding.
Omfång	163 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Damen i svart. Scenario. Folke Mellvig, Lars Widding.
Omfång	163 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Damen i svart. Scenario. Folke Mellvig, Lars Widding.
Omfång	155 s. Inspelningsledarens anteckningar i bilaga.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Damen i svart. Regi: Arne Mattsson. Svensk dialoglista.
Omfång	49 s. + 4 s. trailerlista.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dame in schwarz. Regie: Arne Mattsson. Deutsche Dialogliste.
Omfång	48 s. + 4 s. trailerlista.
Språk	Tyska

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	SET
Album	Ja

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Tyska

Typ	Program/Reklamtryck
Språk	Svenska

Bildformat	1.37:1
Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Svartvit
Hastighet	24
Längd i minuter	113 min
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264