The Color of Money - "revanschen" (1986)

F d biljardspelaren "Fast" Eddie Felson är imponerad av färdigheterna hos den unge Vincent och övertalar honom att ge sig iväg på en niobolls-turné till Atlantic City. De får sällskap av Vincents flickvän Carmen. Eddie, som tar 60 procent av inkomsterna, blir upprörd när Vincent medvetet förlorar mot en äldre man. Vincent ignorerar Eddies instruktioner att inte visa vad han går för, utan vinner över Moselle, en högt rankad spelare. Eddie berättar för Vincent att han egentligen förlorat pengar -- inte vunnit -- eftersom ingen nu vill spela mot honom. Vincent spelar i Grady Seasons, men finner det svårt att följa Eddies råd att förlora för att påverka oddsen mot honom i Atlantic City. Eddie beslutar sig för att börja spela igen, men tillåter sig att bli slagen av en fifflare. Han talar om för Vincent och Carmen att lektionerna är slut och att de ensamma får åka till Atlantic City. Eddie börjar spela allt oftare, men förlorar. Till slut skaffar han sig glasögon och kan till slut slå Moselle som tidigare vunnit över honom. Han tar sig till Atlantic City och anmäler sig till spelen. Eddie får så småningom spela mot Vincent och vinner. Vincent säger att han medvetet förlorade. Eddie drar sig ur semifinalen. Han anser sig stå på topp och insisterar att Vincent ska ge honom hans bästa match i en privat returmatch. Eddie tillkännager, "Jag är tillbaka . . ."

Pressreaktion Svensk filmografi

"Scorsese är stämningens mästare i bilderna från de sjabbiga biljardhallarna och gråkalla morgongatorna.

Paul Newman är ypperlig. Han spelar med en ironisk distans och skärpa som den desillusionerade, lite cyniske men ändå märkligt karaktärfaste Eddie.

Tom Cruise har inte samma lödighet i spelet men så är rollen också begränsad. Mary Mastrantonio är lagom fräck och uppnosig för att klara hem sin roll även om manusförfattarna verkar tröttna på henne efter ett slag.

Det är inte en film för dig som älskar biljard; det är en film för dig som älskar film." Lasse Hallgren i Aftonbladet

"När ser man en film med en stjärna som Paul Newman eller Dustin Hoffman eller Goldie Hawn måste man ha klart för sig att den kan ha minst två regissörer. I filmens värld har Paul Newman mycket mer än Scorsese att säga till om.

I fallet "The color of money" var hela projektet Newmans idé, och han har varit med och utformat manuset.

Och nog känns det som en film med två regissörer.

Newmans rollfigur Eddie behandlas på ett helt annat sätt än någon annan i filmen. Vince och Carmen betraktas på det sätt som Scorsese är bäst på: utifrån. De är valpar; inte dumma, men ivriga, spontana, och mindre säkra än de låtsas.

Eddie är en betydligt mer helgjuten figur. Också han kan missta sig och bli lurad, men han vet alltid det rätta. När Vince blir sårad är det komiskt; när Eddie såras i sin stolthet är det allvarligt.

Jag förde inte protokoll så jag kan inte belägga det, men man får sannerligen en känsla av att kameran håller sig mer stilla när Eddie talar.

Newman förkroppsligar och försvarar den mansmystik Scorsese i så många tidigare filmer skildrat med betydligt mer blandade känslor. Jag tror att Newman och Scorsese egentligen har rätt olika syn på de manliga band som i inledningen får Eddie att lämna kvinnan vid bardisken för att beundra den unge mannen, "med ett tillslag som en slägga", eller hur det nu var.

Det ger filmen en underlig obalans. Jag tycker den är bäst när Scorsese inte tvingas -- som jag uppfattar det -- underordna sig Newman." Mårten Blomkvist i Dagens Nyheter

"Martin Scorsese har gjort en mycket elegant och intelligent film med strålande foto av Michael Ballhaus. Det blir inte tråkigt ens för den som inte har ett hum om biljard.

Samspelet mellan Eddie, Vincent och Carmen är tätt och tufft. Helst ska man kunna följa vad skådespelarna säger snarare än läsa på textremsan. De suveräna, giftdrypande replikväxlingarna går tyvärr sällan att översätta riktigt bra.

Mary Elizabeth Mastrantonio är ett fynd, Tom Cruise visar för första gången att han kan skådespela, men detta är förstås ändå Paul Newmans film.

Han är helt förödande. Han spelar upp hela skalan -- från coolaste tuffhet till ynkligaste svaghet utan att missa en ton. Vill ni se vad filmskådeseleri är -- eller snarare borde vara -- gå och se Paul Newman." Britta Svensson i Expressen

"Filmen är välberättad, inte minst fotografiskt och miljömässigt. Inte för inte är både manus och scenografin Oscarsnominerade, liksom Paul Newman i rollen som Eddie. Och kanske ger den här rollen Newman äntligen hans första riktiga Oscar (har har tidigare fått en slags tack-för-allt-Oscar).

Stundtals kan det bli litet för mycket biljard men -- det måste erkännas: Även för en som har minimala kunskaper i detta spel är det fascinerande, särskilt som Scorsese och hans fotograf Michael Ballhaus -- som för övrigt filmat både för Fassbinder och Schlöndorff -- visar det i så briljanta och rafflande bilder.

Ibland sackar tempot i berättandet något men det är små anmärkningar, ty helhetsintrycket blir att detta är en mycket underhållande film med mycket humor men också med mycket svärta i botten.

Nå, Vince (frejdigt spelad av Tom Cruise) går mot toppen medan Eddie Felson faller. Han faller också offer för sina egna tricks och sin fifflarfilosofi. Lärjungen har visat sig mycket läraktig.

Det är inte vackert men säkert ett stycke sann verklighet. Ty Scorseses film handlar inte bara om biljardspel och turerna kring detta, den kan också ses som en mörk spegelbild av ett samhälle i dag. Lura eller bli lurad. Vinn eller försvinna. Kanske en blivande klassiker från 80-talet." Sven Malm i Svenska Dagbladet

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se