Sigge Fürst

Media (185 st)

Skådespelare (filmroller 1928-1981), regissör. Född Karl Sigurd Tore Fürst i Johannes församling, Stockholm, död i Danderyd.

Han var son till en polis och efter studentexamen studerade han 1925-1927 vid polisskolan och var därefter 1927-1930 anställd vid Stockholmspolisen varefter han helt bytte yrkesbana. Hans teaterintresse hade emellertid börjat tidigare då han var aktiv i idrottsföreningen Matteuspojkarna som bedrev teaterverksamhet och under militärtjänsten i Östersund hade han även bildat musikbandet Four Men Jazz. Efter den korta polismannabanan gjorde han 1930 debut på Oscarsteatern i Gustaf Vasa och hade ytterligare några småroller på denna teater. Ungefär samtidigt började han uppträda i radio. Efter det att Oscarsteatern gått över till andra ägare turnerade han med Anders de Wahl och kom därefter till Helsingborg 1932 och kort därefter tillbaka till Stockholm där han 1933-1942 spelade revy hos Ragnar Klange både på scen och vid turnéer. Han var även i ledningen för Vanadislundens friluftsteater från 1938 till 1946 och var under åren 1941-42 Södra Teaterns konstnärlige chef. Han var fast engagerad vid Dramaten från 1963 till 1974 och därefter mer löst knuten till denna scen, där han strax före sin bortgång kom att spela sin sista scenroll som Bamsefar i Klas Klättermus (1983).

Han började filma på ett tidigt stadium, till en början ofta i rena bovroller, men med tiden kom han att gestalta mer hyggliga karaktärer och han blev den vänlige konstapel Björk för en hel barngeneration genom Astrid Lindgrenfilmatiseringarna Mästerdetektiven Blomkvist (1947), Mästerdetektiven och Rasmus (1953) och Mästerdetektiven lever farligt (1957). Han sista filmroll blev karaktäristiskt nog som polis i Tage Danielssons SOPOR (1981).

Med stigande ålder fick också i högre grad allvarliga karaktärsroller vilket visar på hans stora mångsidighet. Vid sidan av detta blev han under de senare decennierna känd som mycket populär programledare i radion för Frukostklubben, som från 1946 till 1978 väckte minst ett par generationer på vardagsmorgnarna. 1950 byggde man en hel spelfilm, Stjärnsmäll i Frukostklubben, kring denna del av hans verksamhet. I TV:s barndom i slutet av 1950-talet blev han också uppskattad programledare för barnprogrammet Sigges cirkus. Därutöver var han en mycket flitig grammofonartist med mängder av inspelningar. Sin sångförmåga fick han också användning för på film när han t.ex. spelade Ernst Rolf i Jazzgossen (1958).

Det är ett understatement att han åtnjöt en bred folklig popularitet genom sin öppna och hjärtligt rättframma stil. Han hörde, som Myggan Ericson skrev efter hans död, till de artister som på ett självklart sätt kunde dominera en scen genom sin blotta närvaro och han var redan mycket tidigt oerhört populär i folkparkerna. 1982 tilldelades han den kungliga medaljen Litteris et artibus.

P O Qvist (2004)