Gertrud Fridh

Media (91 st)

Skådespelerska (filmroller 1942-1978). Född i Göteborg.

Efter examen vid Nya elementars flickskola ville hon bli skådespelerska men fadern motsatte sig detta och hon arbetade en kort tid på kontor. Hon fullföljde emellertid sina skådespelarplaner och kom in vid Göteborgs stadsteaters nyinrättade elevskola 1941. Redan under elevtiden fick hon scenroller med början i Revytidningen Taggen 1942 och utsågs till premiärelev. Efter examen engagerades hon av stadsteatern och hennes stora genombrott kom 1944 i Tobaksvägen.

1950 kom hon till Stockholm och Intima teatern och från 1954 vid Sture Lagerwalls Alléteatern. 1958 blev hon fast anställd vid Dramaten tills hon pensionerades 1977. Hennes sista filmroll blev i tv-filmen Kärlek genom ett fönster (1978).

Sina sista år tillbringade hon i Spanien, fjärran från det svenska skådespelarlivet. Hon var mycket uppskattad under hela sin karriär för sin intensiva, smått självförbrännade och utlevande spelstil. Även om hon var mångsidig kom hon mest till sin rätt i känslomässiga och romantiska roller och hennes speciella, dovt sensuella röst bidrog i hög grad till detta. Hon beskrevs att ha svensk teaters största ögon vilka enligt en kritiker var en känslig spegel för rädsla, förtvivlan och ibland även ondska. Hon var, som en annan kritiker uttryckt det, "blomma och eldslåga på en och samma gång". Detta är märkbart i en av hennes första och bästa filmroller som den prostituerade Sally i Bergmans Skepp till India land (1947).

Bergman använde henne i ytterligare filmer med anmärkningsvärda roller som t.ex. Isak Borgs otrogna hustru i Smultronstället (1957), Ansiktet (1958) och Vargtimmen (1968). Hon hade också en bemärkt roll som modedirektris i tv-thrillerserien Halsduken (1962). När hon å andra sidan placerades i rena lustspelsroller som i Trav, hopp och kärlek (1945) blev effekten ganska märklig genom kontrasten mellan hennes speciella intensivt vemodiga stil och den i övrigt hurtiga stämningen i filmen.

Under sin karriär fick hon många utmärkelser som Folket i Bilds filmpris 1957 för bästa kvinnliga biroll i Egen ingång, Teaterförbundets Gösta Ekman-stipendium 1964, Dramatens O'Neill-stipendium 1966 och Svenska Dagbladets Thaliapris 1953. Mor till skådespelaren Pierre Wilkner.

P O Qvist (2004)