Åke och hans värld (1984)

Media (2 st)

En melankolisk skildring av livet i en mindre svensk stad, sett genom en sexårings ögon, i regi av Allan Edwall.

Året är 1929. Åke är sex år gammal och bor i en liten svensk landsortsstad. Pappan är läkare medan mamman är hemma med barnen Åke och hans äldre syster Aja. På vinden bor kusinen Anne-Marie, som under vinterhalvåret lider av schizofreni och mestadels håller sig i sängen. Åke är, trots den trygga tillvaron och kärleken han får av sina föräldrar och omgivningen, något förvirrad, osäker och rädd för det som sker bortom hemmets dörrar.

Kalle Nubb är Åkes bästa vän och idol. Hans liv präglas av fattigdom och elände, med en död mor och en alkoholiserad far. Kalle är säker på att han snart ska dö.

Åke och hans värld bygger på romanen med samma namn av Bertil Malmberg (1889-1958). Boken, som kom ut 1924, blev mycket populär och räknas till barnboksklassikerna. Handlingen utspelas i författarens barndomsstad Härnösand i slutet på 1890-talet (av inspelningspraktiska skäl är handlingen i filmen framflyttad till 1929-30). 

Filmen, liksom boken, är indelad i episoder som tillsammans belyser Åkes tillvaro. För varje episod som berättas lär åskådaren känna Åke mer och mer. Kärnan i Allan Edwalls filmatisering ligger i att försöka skildra barnets annorlunda tolkning av världen.  Åkes fragmentariska kommentarer förblir okommenterade och följs åt av ett leende och blickar vuxna emellan. Bara farmor, som själv tolkar livet i magiska termer, når en djupare förståelse för Åkes upplevelser. Så speglar filmen två förhållningssätt: barnets och de vuxnas. I de vuxnas ögon är Åkes handlingar ofta bisarra och oförklarliga; men åskådaren, som också sett världen genom Åkes ögon, får en ny insikt. Kameran växlar ständigt mellan fågelperspektiv, bilder på Åkes reaktion av det han upplever, och subjektiva bilder där vi kan se vad han ser.

 

Som åskådare bör man kanske blunda för vissa mindre realistiska inslag, inte minst beträffande filmens klasskildringar, där det visar sig vara självklart att en fattig pojke med en alkoholiserad far får tillträde till det goda borgerliga hemmet. Filmen handlar inte om sociala konstruktioner, utan om barnens försök att förstå de vuxnas värld, vars främmande koder ter sig ologiska och bitvis skrämmande. Vid flera tillfällen erfar Åke hur hans handlande påverkar andra både i bra och dålig riktning. Det handlar om att vara solidarisk, men också om att hantera skuld- och skamkänslor.

 

För mångsysslande skådespelaren Allan Edwall var Åke och hans värld hans andra långfilm som regissör. Han hade läst boken som pojke och den hade gjort ett starkt intryck på honom. Under manusförfattandet tog Edwall kontakt med Bertil Malmbergs änka, som gav sin välsignelse till projektet, även beträffande vissa ändringar och tillägg.

Sanjin Pejkovic (2015)

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Läs mer om denna film i vår artikel "Demoner och kungligheter i det overkliga – psykisk ohälsa i svensk film"

Ladda ner filmhandledningen

Se denna film i Minibion inne i vårt bibliotek i Filmhuset

Originaltitel	Åke och hans värld
Svensk premiärtitel	Åke och hans värld
Distributionstitel	Ake und seine Welt (Västtyskland) Ake y su mundo (Spanien) Åke og hans verden (Danmark) Åke og hans verden (Norge)
Översatt titel	Åke and His World (engelsk titel använd av Svenska Institutet)

Regi	Allan Edwall
Manus	Allan Edwall
Produktionsledare	Brita Werkmäster
Foto	Jörgen Persson
Musik	Thomas Lindahl
Scenograf	Anna Asp
Klippning	Lars Hagström
Ljudtekniker	Lasse Ulander Lars Lundberg
Regiassistent	Kerstin Eriksdotter
Scripta	Kerstin Eriksdotter
Inspelningsledare	Caisa Westling
B-foto	Rolf Lindström Niclas Jensen
Elektriker	Ted Lindahl
Ljussättare	Björn Strandell
Musiker	Lars Roos
Scenografiassistent	Cecilia Iversen
Snickare	Martti Malkamaa
Rekvisita	Christer Ekelund
Attributör	Kicki Ilander
Kläder	Gertie Lindgren
Smink	Tina Johansson
Chaufför	Niclas Peyron
Klädassistent	Lissy Jansson Ingabritt Adrianson
Sminkassistent	Carolina Tenne
Ljudläggning	Lasse Ulander Lars Lundberg
Mixning	Berndt Frithiof
Övrig medarbetare	Mats Geschwind (informator)

Loa Falkman	far
Gunnel Fred	mor
Martin Lindström	Åke
Stellan Skarsgård	Ebenholtz
Björn Gustafson	Bergström
Alexander Skarsgård	Kalle Nubb
Suzanne Ernrup	Anne-Marie
Ulla Sjöblom	farmor
Katja Blomquist	Aja
Allan Edwall	rektor Godeman
Ernst Günther	pastorn
Elisabeth Fahlén (som Elisabeth Lee)	fru Godeman
Raymond Nederström	Kalle Nubbs far
Per Olof Eriksson	farbror Olsson
Marianne Stjernqvist	tant Olsson
Lena Lindgren	kamfergumman
David Boati	Lill Jonke
Gunnar Bergström	Affe
Carl-Axel Elfving	patienten
Carl-Ivar Nilsson	man på gården
Johanna Sandquist	Godemans dotter
Carl Henrik Widlund	Godemans son
Louisa Kihlberg	Godemans dotter
Johan Böös	Godemans son
Anna Malmqvist	Godemans dotter
Ingrid Fröberg	sjuksköterskan
Christine Schjött-Quist	Stina
Karl Gustav Siik	Anton
Anna Bergman	sovande flicka

Produktionsbolag	Sandrew Film & Teater AB
	Stiftelsen Svenska Filminstitutet
	Produktionsbolaget Scen-Text
	AB Filmhuset KB
Distributör i Sverige (35 mm)	Sandrew Film & Teater AB	1984
Distributör i Sverige (DCP)	Stiftelsen Svenska Filminstitutet	2017
Distributör i Sverige (DVD)	Sandrew Metronome Distribution Sverige AB	2008
Laboratorium	AB Film-Labor

Året är 1929.

Åke är sex år gammal och bor i en liten svensk landsortsstad. Pappan är stadens vänlige och omtyckte provinsialläkare. Mamman är kärleksfull och omtänksam. Med storasystern Aja gnabbas Åke som syskon gör.

I hemmet har pappan sin läkarmottagning. På vinden bor kusinen Anne-Marie, en varm, vacker kvinna som under vinterhalvåret lider av schizofreni och mestadels håller sig i sängen.

Trots en trygg tillvaro känner sig Åke förvirrad och osäker utanför hemmets dörrar.

Han brukar gå i kyrkan med sin mamma. Vid ett sådant tillfälle klagar pastorn på den dåliga psalmsången. Kan man inte texten, kan man alltid sjunga raj-raj, säger han, vilket Åke också gör med en genomträngande röst. Pastorn brister ut i ett rungande skratt och menar att det är den goda viljan som räknas.

En av Åkes bästa vänner är Kalle Nubb, som lever i fattigdom och har en far som är alkoholist. Kalle Nubbs mamma har nyligen dött. Kalle är själv säker på att han snart ska dö. På kyrkogården upplever han att han får ett tecken från sin mor att så är fallet. Men det är inte döden Kalle Nubb är rädd för. Han är rädd för att hans storebror Affe ska gräva ner honom på sophögen.

I Åkes närhet finns även den storvuxne gårdskarlen Bergström. Denne ser skräckinjagande ut med sitt emaljöga och Åke är rädd för honom. Vid ett tillfälle lurar Åke Bergströms pojke Lill Jonke, som ska hämta öl till fadern, att gå fel väg. På kvällen blir det skallgång efter Lill Jonke och även Åkes pappa deltar i sökandet. Lill Jonke återfinns välbehållen.

Bergström skänker senare Åke en blå, fin kälke därför att Åkes pappa ställt upp och hjälpt till. Åke har förskräckligt dåligt samvete och förmår inte att leka med kälken förrän han erkänt för Bergström att det var han som lurade Lill Jonke. Bekännelsen blir för Åke en stor befrielse.

Det finns många andra människor i Åkes värld.

Där finns till exempel hans piprökande farmor, som berättar ruskiga spökhistorier om småfolk och knarrgubbar. Åke blir först rädd men känner sig tryggare när han får reda på, att om man ber om förlåtelse, försvinner otygen.

Där finns den otrevlige rektor Godeman, som kuvar sin familj med militär disciplin och anser att aga leder till ett gott uppförande här i livet.

Där finns även den hemske skomakaren Ebenholtz, en religiös fanatiker som hotar alla och envar med Guds hämnd.

Hos paret Olsson, som har ett tungt kors att bära, finner dock Åke kärlek och förståelse. Deras son har begått hemska brott och ska halshuggas, men de vet vad förlåtelse är.

Vintern är förbi.

Kusin Anne-Marie bor inte längre i huset sedan hennes sjukdom förvärrats. Rektor Godeman har blivit änkeman. Kalle Nubb är också död.

Solen skiner. Barnen spelar brännboll. Åke bär sorgband och vill inte vara med och leka.

Men på barnens enträgna begäran övertalas Åke att vara med. I lekens virvlar faller sorgbandet av.

Åke är åter ett lyckligt barn.

Censurnummer	125061
Datum	1984-10-23
Åldersgräns	Barntillåten
Originallängd	2700 meter
Kommentar	Aktlängder: 517, 517, 570, 481, 615.

Bildformat	1.66:1
Ljudtyp	Ljud
Ljudsystem	Optisk mono
Färgtyp	Färg
Bärare	35 mm
Hastighet	24
Längd i meter	2700 meter
Längd i minuter	99 min
Akter	5 rullar
Dialogspråk	Svenska

Pressreaktion Svensk filmografi

Grundtonen i nästan samtliga recensioner var positiv - i vissa fall mycket positiv - men samtidigt pekades på olika svagheter, bl a filmens långsamma tempo. Men att det var en film med hjärta och utomordentliga barnaktörer höll även de mera skeptiska recensenterna med om.

Jurgen Schildt, AB: "Den nya filmversionen (den förra gjordes för teve i slutet av 50-talet) är aningen trög och långsam och orytmisk. Kanske är den dömd att vara det; av samma skäl som man inte synkoperar Chopin eller spelar polonäser i 4/4-delstakt.

Det är allt som allt ingen storslagenhet Edwall presterat, ingen betydande eller uppseendeväckande erövring.

Men en film i kärlekens och den barnsliga och kristalliska klarsynens namn. Amen."

Eva af Geijerstam, DN: "Allan Edwalls Åke och hans värld har många förutsättningar att bli lika omtyckt som Bertil Malmbergs bok. Även om den i bilderna saknar en motsvarighet till Malmbergs poetiska, febrila undertext finns här i gengäld annat. Barnskådespelare till exempel, som agerar långt bort från hurtiga förnumstigheter. Här skrattar vi åt dem, inte för att de inte förstår, utan för att de förstår så mycket bättre.

Där finns Martin Lindströms sexårige Åke, förstås. Där finns Alexander Skarsgård som kompisen Kalle Nubb, som skall dö. Där finns Gunnar Bergström som Kalles äldre brorsa Affe, som redan förhärdat sig. Där finns Katja Blomquist som Åkes äldre syster, en riktig storasyster i sitt stönande över lillbrorsan.

Men också vuxna: Loa Falkman är lysande som Åkes pappa läkaren, och hur starkt Åke älskar sin mamma förstår vi genom Gunnel Fred. Det brinner kring Stellan Skarsgårds svarta väckelsegestalt, som målar upp arvsyndens förfärande visioner för den förstummade Åke. Det prasslar härligt av trygg skräck kring Ulla Sjöbloms Farmor och hennes spökhistorier ¿ regissörens egen tilldiktning."

Elisabeth Sörenson, SvD: "Det ryms så många galningar i Åkes värld och det går så många på skuggsidan: Edwall hycklar inte med detta och förvisso är han boken trogen. Om jag skall ha några invändningar så är det ändå att han alltför mycket hållit tillbaka sin egen känsla för tillvarons trots allt inneboende komik. Litet mer av den Edwallska humorn tror jag att filmen skulle ha mått väl av.

Nåväl, den goda värmen finns där och den utgår fullkomligt lugnt och naturligt från föräldraparet, spelade av Gunnel Fred och Loa Falkman vilka båda har en replik som föddes den i ögonblicket. Värme - och humor - finns också i det i utsökta bilder skildrade förhållandet mellan Åke och Kalle Nubb (Alexander Skarsgård).

Edwall har flyttat tidsmiljön från Malmbergs sekelskifte till 1930-talet och det låter sig utmärkt väl göras. Anna Asp har hittat tidens färgton som också i trivsammare miljöer, som Åkes hem, var något murrig; det svänger mellan sepia och guldockra, och på barnkammarväggens tavla leker inga Carl Larsson-barn - där rider Velázques kungason. Livs levande i denna barnkammare finns en härligt bisarr piprökande farmor, gestaltad av Ulla Sjöblom.

Allan Edwalls Åke och hans värld är en film att se tillsammans, barn och vuxna. Och att tala om tillsammans - här finns så mycket mer att dryfta än vad som får rum i en tidningsartikel."

Margareta Norlin, Chaplin: "Den sexårige Åke och hans vän Kalle Nubb har varit vid kyrkogården. Där ligger Kalles mor begravd, och han har frågat henne om han snart ska dö. Det har hans elake bror sagt, och Kalle ber om ett tecken. När det tända ljuset slocknar blir han övertygad om att det är så. Oroliga och rädda går pojkarna hem. Åke försöker trösta.

- Det var nog inte din mamma som släckte ljuset.

Men innerst inne tror de båda på det som hänt. Ingen av dem talar med de vuxna om sin upplevelse, i stället länkar de in den i sin magiska tolkning av tillvaron.

Och detta är kärnan i Allan Edwalls senaste film: barnets annorlunda hemlighetsfulla tolkning av världen. De vuxna har ingen del i den, hur väl de än vill. De ler åt Åkes fragmentariska kommentarer över hans huvud, och nickar förnumstigt åt varandra. Men de förstår inte. Bara farmor, som själv tolkar livet i magiska termer, når en djupare förståelse av Åkes upplevelser. Så speglar filmen två förhållningssätt: barnets och de vuxnas. I de vuxnas ögon är Åkes handlingar ofta bisarra och oförklarliga; men åskådaren, som också sett världen genom Åkes ögon, får en ny insikt.

Allan Edwall använder också själva bildberättandet för att återge detta dubbla perspektiv. Kameran växlar ideligen mellan fågelperspektiv och subjektiva närbilder av vad Åke ser."

Jan Aghed, SDS: "Men om så någon hotade att slå ihjäl mig kan jag inte upptäcka någon särskild atmosfär i Edwalls film. Var den malmbergska småstaden verkligen så här doftfri? Låt gå för att barnets perspektiv inte erkänner klassgränser, men det är ändå egendomligt att en regissör med den sorts politiska och sociala solidaritet som Edwall visat sig ha kan släppa ifrån sig arbetarmiljöer som luktar Skansen-kulisser. Men inte bara proletärerna bär osynliga lösskägg. Hela detta kärleksföretag präglas av en högaktningsfullhet som til stor del binder filmarens fantasi i mer eller mindre livlösa illustrationer.

Visst är det utmärkt med filmer om och för barn utan nedlåtande och destruktiva inslag. Men någon stake i dem får det allt vara."

Kommentar Svensk filmografi

Åke och hans värld bygger på en roman med samma namn av Bertil Malmberg (1889-1958). Boken, som utkom 1924, blev mycket populär och räknas till barnboksklassikerna. Handlingen utspelas i författarens barndomsstad Härnösand i slutet på 1890-talet (av inspelningspraktiska skäl är handlingen i filmen framflyttad till 1929-30).

Om författaren meddelade Leif Dahlgren i 7 dagar (18.5.1984):

"Bertil Malmberg skrev 'Åke och hans värld' 1923, i Tyskland i det kaotiska, inflationsgalopperande, arbetslösa München där han bodde åren 1919-28. Han satt på samma ölkaféer som Hitler och hans följe, han blev själv häktad av en rödgardist under bolsjevikrevolutionen i München 1919, han var kanske den förste som lämnade en svensk ögonvittnesrapport från ett av Hitlers massmöten - 1923, i Svenska Dagbladet.

Bertil Malmberg var ångestriden, kluven, dubbel, han drogs mot destruktion och död. Samtidigt dyrkade han skönheten, estetiserade, lekte Heidenstam, lekte under en kort period religiös - allt för att tanka den inre tomheten. Han var mycket svårt alkoholiserad - han har själv berättat om det - med depressioner som var så svåra att han av och till togs in på institution.

Mitt i världens och sitt eget elände satte han sig ner i München, vände i minnet tillbaka och skrev en underbar bok om hur det är att vara barn."

Redan under stumfilmsepoken hade Malmberg kommit i kontakt med filmen, bl a skrev han manuset till Mauritz Stillers Fiskebyn (1920/5).

Han återvände senare på 1930-talet till filmen och krediterades som medmanusförfattare till Arne Bornebuschs Sol över Sverige (1938/1), där han skrev filmens sista akt med prostens lovtal till Sverige.

På 1940-talet skrev Malmberg manus åt Hasse Ekman (Excellensen, 1944/8, efter sin egen teaterpjäs), Hampe Faustman (Flickan och djävulen, 1944/32; Brott och straff, 1945/30) och Anders Henrikson (Blod och eld, 1945/27; Det vackraste på jorden, 1947/25; Nyckeln och ringen 1947/36). Han skrev även dialogen till den svenska versionen av Christian-Jaques filmatisering av Viktor Rydbergs Singoalla (1949/30).

Se även kommentaren till Excellensen (1944/8).

För mångsysslande skådespelaren Allan Edwall (f 1924) var Åke och hans värld hans andra långfilm som regissör. Den första var Eriksson (1969/5) efter eget manus med sig själv i huvudrollen. Efter Åke och hans värld svarade han för en annan litteraturfilmatisering, Mälarpirater (1987/5), efter Sigfrid Siwertz.

Redan som pojke hade Edwall läst "Åke och hans värld", som hade gjort ett starkt intryck på honom och kom att följa honom genom åren.

Under manusförfattandet tog Edwall kontakt med Bertil Malmbergs änka, som gav sin välsignelse till projektet, även beträffande de ändringar och tillägg som var nödvändiga för att överföra episoderna till vita duken. Edwall har t ex utökat berättelsen med personer som inte finns med i boken, bl a Åkes farmor och Kalle Nubbs far, och har för rytmens skull disponerat om de kapitel i boken som han valt att filma.

Under våren 1982 var manuset klart och den tillfrågade producenten SF hade lämnat klartecken. Men efter Bonnierföretagens köp av SF sköts projektet på framtiden.

Edwall tog då kontakt med Göran Lindgren på Sandrews, som omgående accepterade manuset och trädde in som producent.

Filmens budget uppgick till 5 Mkr och av kostnadsskäl förlades exteriörtagningarna till stockholmstrakten. Den 1.3.1984 kunde inspelningen sättas igång.

Eftersom Edwall utarbetat ett mycket detaljerat bildmanus och exakt visste hur han ämnade gestalta berättelsen, kunde han avsluta inspelningen nästan en vecka tidigare än beräknat - den 12.5.1984. Detta är desto mer anmärkningsvärt eftersom barn har en central roll i filmen - vilket brukar leda till kraftiga tidsöverdrag.

Till filmens fem större barnroller sökte 393 barn. Valet av den 8-årige Martin Lindström i titelrollen visade sig vara ett lyckokast. Han förstod intuitivt vad regissören ville förmedla, och den debuterande unge aktören bidrog själv med några scenlösningar. Stellan Skarsgårds 8-årige son Alexander i rollen som Kalle Nubb hade utsetts redan före de allmänna provspelningarna.

Operasångaren Loa (Carl-Johan) Falkman (f 1947) gör här sin filmdebut som Åkes far, provinsialläkaren.

Vid Guldbaggeutdelningen 1985 tillhörde Åke och hans värld favoriterna men erhöll - förvånansvärt nog - inget pris alls. Filmen fick dock senare revansch då den utsågs till årets bästa svenska film av Svenska Filmkritikerförbundet.

Filmen prisbelönades även utomlands, bl a i Västtyskland, Canada och Spanien.

Åke och hans värld hade tidigare filmatiserats 1959 av Bengt Lagerkvist i en 50 minuter lång TV-version.

Originaltitel	Åke och hans värld (Roman)
Författare	Bertil Malmberg

Stockholm

Sverige

1984-02-29

1984-05-12

Sverigepremiär	1984-10-26	Sandrew	Göteborg	Sverige	98 min
	1984-10-26	Sandrew	Linköping	Sverige	98 min
	1984-10-26	Sandrew	Luleå	Sverige	98 min
	1984-10-26	Sandrew	Malmö	Sverige	98 min
	1984-10-26	Sandrew	Norrköpng	Sverige	98 min
	1984-10-26	Grand 1	Stockholm	Sverige	98 min
	1984-10-26	Kista Bio	Stockholm	Sverige	98 min
	1984-10-26	Victoria 2	Stockholm	Sverige	98 min
	1984-10-26	Sandrew	Sundsvall	Sverige	98 min
	1984-10-26	Sandrew	Umeå	Sverige	98 min
Urpremiär	1984-10-26				98 min	(Se sverigepremiärerna)
TV-visning	1989-12-26	Kanal 1		Sverige	95 min
	1992-08-19	TV3		Sverige	95 min
	1995-08-07	TV4		Sverige	95 min
	1997-06-28	TV4		Sverige	95 min
	2000-12-31	SVT1		Sverige	95 min
	2002-06-09	SVT1		Sverige	95 min
	2003-01-13	SVT1		Sverige	95 min
Dvd-release	2008-06-25			Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2010-10-26
	2012-04-29
	2015-03-07
Festivalvisning	2015-03-11	Filmstaden 1	Malmö	Sverige	99 min	BUFF Filmfestival 2015.
Cinemateksvisning	2015-03-29	Filmhuset	Stockholm	Sverige
Cinemateksvisning, arkivkopia	2015-03-29
	2015-05-05
TV-visning	2018-04-30	SVT1		Sverige
	2019-10-22	SVT1		Sverige
	2020-04-10	SVT1		Sverige

Originaltitel	Bergströms sång
Kompositör	Måns Edwall	(1984)

Originaltitel	Kamfergummans sång
Kompositör	Måns Edwall	(1984)

Originaltitel	Poranek
Kompositör	John Lindsay-Theimer	(191-?)
Framförs av	Lars Roos	(piano)

Originaltitel	Dina blåa ögon lova mer än dina röda läppar ger
Kompositör	Jules Sylvain	(1933)
Textförfattare	Gösta Stevens	(1933)
	Edith Øberg	(norsk text 1933)

Originaltitel	Vad ljus över griften!
Textförfattare	Frans Michael Franzén	(1812)
Bearbetning	Karl-Gustaf Hildebrand	(1981)

Originaltitel	Jag lyfter mina händer
Kompositör	Melchior Teschner	(1615)
Textförfattare	Jakob Arrhenius	(svensk text 1694)
	Jesper Swedberg	(svensk textbearbetning 1694)

Originaltitel	La Madone
Kompositör	As Sweet
Framförs av	As Sweet

Originaltitel	Bondvals från Roslagen
Arrangör	Walter Kejving
Bearbetning	Åke Rickardsson	(upptecknad av)

Originaltitel	Va dä du

Originaltitel	Det var en Lørdag Aften

Festivalpris	Argentina	1989		Allan Edwall	(bästa regi)
	Amsterdam	1988			(årets barnpris; Cinekid)
	São Paulo	1986			(2:a plats i publikjuryns omröstning)
	Minneapolis	1985			(bästa film i publikens omröstning, t.m. Love streams)
	Frankfurt am Main	1985			(barnfilmer; pris för bästa verklighetsskildring: Frankfurts lille tittskåpsman)
Guldaxet	Valladolid	1985
Svenska Filmkritikerförbundets pris	Stockholm	1984			(årets film)

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2699

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2698

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm
Längd i meter	2699

Typ	Kopia
Materialbas	Acetat
Bärare	35 mm

Typ	Duplikatpositiv
Bärare	35 mm
Längd i meter	2700

Typ	Originalnegativ bild
Bärare	35 mm
Längd i meter	2700

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2700

Typ	Tonnegativ
Bärare	35 mm
Längd i meter	2700

Typ	I-band effekter
Bärare	35 mm

Typ	I-band musik
Bärare	35 mm

Typ	Slutmix
Bärare	35 mm

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Storlek	Cirka 70 x 100 cm
Antal exemplar	2

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Pressklipp

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Åke och hans värld. Filmmanus av Allan Edwall efter Bertil Malmbergs roman. Numrerad version.
Omfång	114 s. + 2 s. introduktion.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Åke och hans värld. Filmmanus av Allan Edwall efter Bertil Malmbergs roman. 15 juni 1983.
Omfång	99 s.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Åke och hans värld. Filmmanus av Allan Edwall efter Bertil Malmbergs roman.
Omfång	114 s. + 2 s. introduktion.
Språk	Svenska

Typ	Inspelningsmanus
Manustitel	Åke och hans värld. Filmmanus av Allan Edwall efter Bertil Malmbergs roman.
Omfång	114 s.+ 2 s. introduktion.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Dialog-lista Åke och hans värld. 1984.10.04.
Omfång	39 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Trailer - Åke och hans värld.
Omfång	2 s.
Språk	Svenska

Typ	Dialoglista
Manustitel	Åke och hans värld. Dialoglista - trailer.
Omfång	2 s.
Språk	Svenska

Typ	Kringmaterial

Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se

Svartvitt papper	16
Färg papper	12
Bakombild papper	8
Dia	4
Album	Nej

Typ	Program/Reklamtryck

Ljudtyp	Ljud
Färgtyp	Färg
Dialogspråk	Svenska

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	ProRes

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	MAP

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	DCP

Typ	Digitalt ljud
Bärare	WAV

Typ	Digitalt arkivmaterial
Bärare	WAV

Typ	Digitalt visningsmaterial
Bärare	H264