Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Hägring
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1984-04-27

Medverkande

Saeed Assadi
Mohammed Zamani

Michael Mansson
Ludwik, polack i svenskundervisningen

Annika Dopping
Gunilla, svensklärarinna

Graciela Fuertes
Esperanza, chilenskan i svenskundervisningen

Eva Lilja Hessedal
Monika Olsson, senare mor till Mohammeds dotter

Leyla Ardfrosh
Mohammeds och Monikas dotter

Visa alla medverkande

Handling

En sen natt i mitten av juli 1972 arresteras iraniern Mohammed av polisen för illegal spridning av flygblad. Han kastas i fängelse och torteras.Vid frigivningen något år senare flyr...

Visa hela handlingen

Press

De flesta kritiker tyckte att Saeed Assadi hade något viktigt att förmedla, även om filmen hade tekniska brister.Carl-Eric Nordberg, Vi: "Skulle vi [svenskar] möjligen vara bländade...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Foto
Musik
Klippning
Ljudtekniker
Kontinuitet
Inspelningsledare
Produktionsassistent
B-foto
Smink
Klippassistent
Tack till

Medverkande

Saeed Assadi Mohammed Zamani
Michael Mansson Ludwik, polack i svenskundervisningen
Annika Dopping Gunilla, svensklärarinna
Graciela Fuertes Esperanza, chilenskan i svenskundervisningen
Eva Lilja Hessedal Monika Olsson, senare mor till Mohammeds dotter
Leyla Ardfrosh Mohammeds och Monikas dotter
- samt i den ordning de uppträder:
Rogello Hernandez Medina iransk polis
Peter E. Bozant iransk polis
Bert Jansson svensk polis
Ejnar Söder svensk polis
Hamid Malekzadeh första tolken
Bengt Appelquist kriminalpolis vid utlänningsroteln
Rune Karlsson andra tolken
Lars Hansson den fulle killen på trappan till Sergels Torg
Sollentuna Folkdanslag folkdanslaget
Kristina Eriksson tjänsteman vid byrån för utlänningsärenden
Tage Andersson polis
Jan Abrahamsson mannen som visar runt på lägret
Katrin Jeppson första svensklärarinnan
Daniel Contardi José, invandrare
Ingmar Lager Folkets husföreståndaren
Berit Sarvisé Berit Magnusson, arbetsförmedlare
Anita Bergenfur restaurangpersonal
Sven von Essen Rune Bergkvist, restaurangägaren
Peter Arvidsson Peter, restaurangpersonal
Astrid Johansson patienten på Beckomberga som springer för att hinna till bussen
Mikael Hedlund en man utanför Beckomberga sjukhus
Sandra Mansson den sjungande och dansande kvinnan på Beckomberga
Jan Sandberg den berusade mannen på tunnelbanestationen
Kjell Rydén styckare
Matti Halmetoja styckare
Björn Ryd styckare
Lennart Gedin chef på slakteriet
Lars Samuelsson polis
Sten Karlsson socialchefen
Göran Odbratt en anställd på en konstateljé
Nicholas Söderlund konstateljéägare
Aina Larsson konstateljéägarinna
Ossian Stenberg konstateljéägare
Anita Sundstrand kvinnan som frågar Mohammed om hans tavlor är till salu
Ricky Eghammar en kille i tunneln
Johan Gustafsson en kille i tunneln
Tommy Henriksson en kille i tunneln
Peter Johansson en kille i tunneln
Peter Begat en kille i tunneln
Roland Borgström domaren
Sussie Jungkvist
Lars Sundstrand

Bolag

Produktionsbolag Arash Film Productions & Distributions
Kulturama
Distributör i Sverige (16 mm) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Laboratorium FilmTeknik AB
Förtext Animagica Film & Video AB

Handling

En sen natt i mitten av juli 1972 arresteras iraniern Mohammed av polisen för illegal spridning av flygblad. Han kastas i fängelse och torteras.

Vid frigivningen något år senare flyr han från hemlandet för att söka friheten i ett främmande land. Han tas omhand av polisen på flygplatsen och får vänta många veckor på att intervjuas om sina flyktingskäl. Den tolk man valt ut åt honom misstänker han vara agent åt ambassaden och han kräver en ny.

Efter lång utredning får han beskedet att han kan stanna. Han flyttas till en förläggning i en mindre stad. Mohammed läser svenska ihop med invandrare från många olika länder. Han knyter särskilt starka band till Ludwik från Polen och Graciela från Argentina - i sin vilsenhet begår hon senare självmord på förläggningen.

Mohammed - som är akademiker med höga betyg och examen från konstskola - har svårt att få arbete. Han erbjuds att utsmycka ett källarrum på förläggningen, men annars möts han av många fördomar och plötsligt tillsatta arbeten innan han slutligen får jobb på ett slakteri. Trots att han vantrivs och skär sig illa redan första dagen beslutar han sig för att fortsätta.

Ensamheten är svår och Mohammed försöker hålla kontakten med hemlandet via brev till systern. Han målar tavlor där hans desperation tydligt visar sig. En dag får han ett brev från systern där hon berättar att modern dött. I sin förtvivlan söker Mohammed upp en flyktig bekant, Monika, som blir hans förtrogna, sedan älskarinna. Slutligen gifter de sig och får en dotter. Monika har en son från ett tidigare förhållande, men denne har tvångsomhändertagits av myndigheterna.

Utan förvarning blir Mohammed avskedad från arbetet, eftersom man plötsligt omorganiserar företaget. Desperat försöker han sälja sina tavlor till gallerier och på gatan, trakasseras av polis och misshandlas av tonårsgäng. Dessutom misstänker han att Monika är otrogen och de tar ut skilsmässa. Han får träffa dottern på söndagarna.

Under tiden utbryter uppror i Iran. Shahen störtas och Khomeini återvänder till Teheran efter exilen i Paris. Mohammed tror att hans land nu blivit fritt genom revolutionen och beslutar sig för att återvända hem. Han tar farväl av sina få vänner, Monika och dottern och reser tillbaka.

En skylt berättar att att han efter ett par år avrättats för att ha deltagit i demonstrationer mot Khomeini.

Censur / granskning

Censurnummer 124709
Datum 1984-04-16
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 1299 meter
Kommentar Aktlängder: 636-663 meter.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Bredd 16 mm
Hastighet 24
Längd i meter 1299 meter
Längd i minuter 118 min
Akter 2 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

De flesta kritiker tyckte att Saeed Assadi hade något viktigt att förmedla, även om filmen hade tekniska brister.

Carl-Eric Nordberg, Vi: "Skulle vi [svenskar] möjligen vara bländade av våra självgoda önskedrömmars hägring?

Ja, tvingas jag nog tveklöst medge efter att ha tagit del av det bittra vittnesbörd som den 30-årige Saeed Assadi slungar mot oss på bioduken. (-)

Men filmen formar sig efter hand till en desillusionerad verklighetsrapport om en besvikelse som svider likt kastad peppar i ögonen. Mohammed upptäcker sig ha hamnat i ett nytt slags fängelse. Det befolkas av alltför många byråkrater, ligister och fariséer. (-)

Assadi har skapat sin film under ekonomisk press och har knappast hunnit fördjupa sin människoskildring - äktenskapsdramat är sålunda föga gestaltat inifrån. Men han förmedlar drabbande närbilder av den känslokyla och den andliga fattigdom som en främling kan möta mitt bland oss välfärdssvenskar - vi som så gärna tror oss vara världens samvete!"

Hanserik Hjertén, DN: "Det är en dyster, nästan totalsvart bild Assadi ger av främlingskap och förödmjukelse. För Mohammed som flytt det politiska förtrycket blir den svenska friheten ett känslomässigt tomrum som befolkas av alkoholister, självmördare, tonårsligister och poliser, som naturligtvis inte kan jämföras med shahens tortyrexperter utan bara misshandlar svartskallar i största allmänhet.

Det är i dessa chockartade möten med den svenska verkligheten, och i bilderna av frusenheten och övergivenheten hos främlingarna i vårt land, som Assadis film har sin styrka."

Bernt Eklund, Expr: "Trots det frostiga svenska filmklimatet har en iransk flykting lyckats arbeta fram en långfilm om invandrarliv i Sverige. (-)

Det är en stor ambition och - med tanke på de begränsade resurserna - är det förklarligt att han inte lyckats.

De sanningar som finns i botten - och som möjligen förklarar såväl enskilda människoöden som världens islamska väckelserörelse - når aldrig ytan.

Där blir Hägring i stället den vanliga uppvisningen av svensk känslokyla och främlingsfientlighet. (-)

I flyktingens konst (-) porträtteras exilens ångestland. Annars kommer filmen inte längre än till klichébilden av 'infernot Sverige'."

Margareta Norlin, Chaplin: "Assadi visar stundtals en visuell begåvning. Fantasifulla lösningar och effektiva klipp. Och kanske framför allt en känsla för stämningsskapande detaljer. (-)

Men detta räcker inte. Filmen är på tok för lång, och scenerna staplas på varandra utan en dramatisk struktur. Dessutom är det uppenbart att Assadi brister i känsla för nyanser i språket och därmed i dialogregin. Detta accentueras av att det är amatörer som spelar, och som ibland säger sina repliker på ett oförlåtligt fyrkantigt sätt."

Ingrid Hagman, StT: "Assadi staplar filmschabloner som var uttjänta för tio, femton år sedan. (-)

Gamla schabloner duger bättre i genrekomedier. Men i Hägring skrattas det sannerligen inte.

Det är en tungsint berättelse om hur flyktingen kommer till Sverige, och hur hans förväntningar kommer på skam. Det intressanta - hur och varför - skjuter filmen över på svepande anklagelser mot svensk byråkrati, stela institutioner och kulturell kyla. (-)

Det trista är att bristande analys ödelägger filmens goda uppsåt - för filmer om invandrare i Sverige behövs sannerligen!

Och fantasilösa manus är inte enbart en fråga om resurser."

SvD (osign): "Välfärdsstaten som inferno. Det är den bild vi får av Sverige i exiliraniern Saeed Assadis film Hägring. (-)

Hägring är i huvudsak ett enmansverk och möjligen också en film som värkt fram ur egna bittra erfarenheter av den självmedvetne konstnärens svårigheter att bli erkänd och som därför utan självkritik kan rikta hela sitt angrepp mot det samhälle som bidrar med de ekonomiska stöttorna. På 60-talet brukade en sådan belägenhet förklaras med samhällets repressiva tolerans, men så långt verkar aldrig Assadi ha nått i sin analys.

I stället öser hans huvudperson sitt förakt över alla de svenska människor som inte fattar att de är offer för en internationell imperialistisk och kapitalistisk sammansvärjning. Eftersom de inte inser sammanhangen blir de narkomaner, alkoholister, självmördare eller fnask. Hade en svensk i Teheran gjort en film med motsvarande analys hade han blivit skälld för rasist, men nu vågar det svenska världssamvetet bara nicka instämmande."

Kommentar Svensk filmografi

Saeed Assadi sökte pengar från både TV och Svenska Filminstitutet men fick nej. Han beslöt att skaffa pengarna själv och med hjälp av vänner i utlandet och egna lån lyckades han få fram den miljon som krävdes. Kulturama i Stockholm, där Assadi arbetade som filmlärare, ställde också upp med en del pengar och flera av medarbetarna i filmen är elever från skolan.

I en intervju berättar han varför filmens huvudperson heter Mohammed: "Saeed berättar att han fick idéen från AMS-barackerna. Där gick en invandrad konstnär omkring och prydde väggarna med färg och form. När han skulle ha betalt betraktades jobbet som utbildning. Han fick en svensk tia för besväret.

Mannen hette Mohammed." (GP 21.9.1983)

Bortsett från filmbyråkraterna är Assadi ganska positiv till svenskarna: "Det är enkla människor, säger han, i positiv bemärkelse. De är ärliga och i motsats till amerikanerna mindre ytliga i sina kontakter. Säger jag hej till en svensk kassörska slår hon in fel i kassaapparaten. Men lär jag känna henne berättar hon hela sitt liv. En amerikansk kassörska svarar glatt, och slår inte in fel, men henne kan jag aldrig komma in på livet." (DN 2.11.1983).

Senare i samma artikel kommenterar han svenska filmares ämnesval: "Och han drömmer om att göra en film om den svenske biståndsarbetaren Svante Grände, som blev gerillasoldat och mördades i Chile.

- Jag förstår mig inte på svenska filmare och deras icke-viktiga ämnen när de har råmaterial som detta! Och Grände, som tackade nej till alla förmåner i Sverige - nej, svenska filmare kan ta sig i häcken som inte bryr sig om sådana ämnen!"

Inspelning

Sverige 1983 1984

Visningar

Sverigepremiär 1984-04-27 Filmstaden 6,Folkets Bio Stockholm Sverige 118 min
1984-04-27 Folkets Bio Stockholm Sverige 118 min
Urpremiär 1984-04-27 Filmstaden 6,Folkets Bio Stockholm Sverige 118 min
1984-04-27 Folkets Bio Stockholm Sverige 118 min
TV-visning 1986-02-24 TV2 Sverige 114 min

Ämnesord

DK Drama
DK Ensamhet
DK Invandring
DK Länder, Kulturer

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm
Längd i meter 1257


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 16 mm
Längd i meter 1243


Typ Originalnegativ bild
Bredd 16 mm
Längd i meter 1299


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm
Längd i meter 1299


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Hägring.
Omfång 3 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hägring.
Omfång 51 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper 3
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?