Grundfakta

Media (3 st)

Originaltitel Hip Hip Hurra!
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1987-09-04

Medverkande

Stellan Skarsgård
Søren Krøyer

Pia Vieth
Marie Krøyer

Helge Jordal
Christian Krohg

Morten Grunwald
Michael Ancher

Ulla Henningsen
Anna Ancher

Visa alla medverkande

Handling

Det är vid Skagen i Danmark i slutet av 1800-talet. Det är skymning och stormen piskar vågorna mot stranden. Ute i havet gungar en vit roddbåt på höga, skummande vågkammar. I den står...

Visa hela handlingen

Press

Filmen mötte en viss tveksamhet hos de svenska kritikerna även om det fanns de som uppskattade den mycket. Lasse Bergström, Expr: "Grede har varit filmskapare sedan början av...

Visa all press


Relaterat

Boka filmen

Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser

Boka film i Filminstitutets biografdistribution

Titlar

Originaltitel
Samproduktionstitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Arkitekt
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Research
Verkställande producent
Inspelningsledare
Produktionsekonom
Pressinformation
B-foto
C-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Passare
Ljussättare
Negativklippning
Musikarrangör
Scenografiassistent
Snickare
Dekormålare
Rekvisita
Rekvisitaassistent
Attributör
Kläder
Sömmerska
Maskör
Smink
Chaufför
Klädassistent
Catering
Klippassistent
Mixning
Övrig medarbetare

Medverkande

Stellan Skarsgård Søren Krøyer
Lene Brøndum Lille
Pia Vieth Marie Krøyer
Helge Jordal Christian Krohg
Morten Grunwald Michael Ancher
Ulla Henningsen Anna Ancher
Karen-Lise Mynster Martha Johansen
Jesper Christensen Viggo Johansen
Stefan Sauk Hugo Alfvén
Lene Tiemroth Elsie
Ove Sprogøe Bonatzi
Ghita Nørby Henny Brodersen
Johan H:son Kjellgren Oscar Björk
Björn Kjellman Johan Krouthén
Johannes Joner Eilif
Preben Lerdorff Rye blinde Christian
Holger Boland Niels Gaihede
Rose Marie Tillisch Tine
Sten Kaalø konstnär
Marianne Moritzen pigan
Suzanne Ernrup Ingegärd
Benny Poulsen Edvard Brandes
Percy Brandt doktor Lange, mentalhusläkare
Erik Paaske konstspekulant
Tor Stokke Bjørnstjerne Bjørnson
Preben Østerfelt Drachmann
Linn Stokke Oda, Christian Krohgs hustru
Jens Arentzen målare
Henning Jensen målare
Tove Maës Søren Krøyers mor
Mathias Henrikson borgare
Kristoffer Sandberg Nol, den lille pojken

Bolag

Produktionsbolag Stiftelsen Svenska Filminstitutet (©) (i samarbete med)
Samproduktionsbolag Det Danske Filminstitut
Norsk Film A/S
Sandrew Film 86 KB
Palle Fogtdal A/S
Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film & Teater AB 1987
Distributör i Sverige (DCP) Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2018
Distributör i Sverige (DVD) Sandrew Film AB 2008
Laboratorium AB Film-Labor

Handling

Det är vid Skagen i Danmark i slutet av 1800-talet. Det är skymning och stormen piskar vågorna mot stranden. Ute i havet gungar en vit roddbåt på höga, skummande vågkammar. I den står en man upp, han slår ut med armarna men han håller balansen. Det är Søren Krøyer, som kommit till Skagen och till konstnärsparet Anna och Michael Ancher för att måla - och för att leva.

Kring honom samlas andra konstnärer, även andra människor.

Där finns Lille, som är låghalt, spelar i kyrkan och älskar Søren. Där finns också Elsie, som är galen och därför säger de otäcka sanningarna.

Där finns det svarta kyrkfolket, som tycker att Herr Krøyer ska lämna Skagen, han passar inte där. Och där finns blinde Christian, som blir målad och får höra om sig själv och där finns pigan, som 23 år gammal föder sitt sjätte barn.

Men i Skagen är konstnärerna denna sommar mycket lyckliga, till och med Lille, som inte får sin Søren men som längtar så förtvivlat efter honom. Själv ser han inte kvinnan som älskar honom, därför att lyckan för honom kanske måste vara skönhet.

Till Skagen kommer också den norske målaren Christian Krohg, en vild man med en mild röst, olik Søren i allt. Redan vid första mötet förälskar han sig i en kvinna. Det första mötet med henne är när han får se hennes porträtt, målat av hennes make, Viggo Johansen.

Och visst, denna sommar gifter sig Søren med Danmarks vackraste kvinna, Marie Tiepcke, som själv målar.

De soliga somrarna på Skagen flyter samman till en enda. Omgiven av vänner, allt rikare och alltmer berömd, blir Søren ett av dessa sällsynta träd, som får växa upp i himlen.

Men dit orkar inte Marie följa honom, hon möter Hugo Alfvén, den svenske kompositören, som även målar, och lämnar Skagen med denne.

Søren befinner sig nu i en situation, som de flesta skulle kalla tragisk. Men han hävdar att livet fortfarande är en fest.

När han dör är det som om livet ändå fortsätter. Men varför är han så ensam, varför märker de honom inte?

Censur / granskning

Censurnummer 126986
Datum 1987-08-28
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 3024 meter
Kommentar Aktlängder: 463-484-473-444-563-597 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Optisk mono
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3024 meter
Längd i minuter 110 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Filmen mötte en viss tveksamhet hos de svenska kritikerna även om det fanns de som uppskattade den mycket.

Lasse Bergström, Expr: "Grede har varit filmskapare sedan början av 1960-talet, med växlande framgång. Han var bättre som visionär än tänkare, men han har fått stadga av att på senare år få arbeta med material av och om Strindberg. Hip Hip Hurra är hans syntes och mogna, gränssprängande mästerverk, en film att älska och omslutas av, som av blåsten en varm sommarkväll, då naturen blommar.

Kröyer, som Stellan Skarsgård gestaltar med stor inlevelse och ovanligt fin pensel, möter vi i filmens början som ung himlastormare, besatt av glädjen att vara till och av sin förmåga att på stora dukar förmedla denna glädje.

Han är, på Grede-språk, Sören Lycklig, en kusin till Harry Munter och Klara Lust. När filmen börjar försöker han skrattande fånga själva det brusande havet i sina händer och under sommarnattens leende målar han och hans bröder och systrar sig själva och Skagens människor och öppna landskap som i ett rus.

Men som alla drömmare som försöker stanna lyckan, upphinns Kröyer av livet. (-) Han gifter sig med Danmarks vackraste kvinna och blir sviken och mörkret rinner omärkligt in i hans liv, som haft sina maniska somrar och nu väntar på den depressiva vintern. (-) Det är (-) inte en biografisk film Kjell Grede gjort, utan ett konstverk som fritt och svävande speglar konsten, på livets villkor."

Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Grede ger oss levande tavlor, som fångar stämningar i det mänskliga landskapet och Skagens. Filmen har en visuell kraft, som rymmer både mjukhet och fasthet. Bilderna är lysande, fotograf är Sten Holmberg och det finns en dialog och korrespondens mellan målarnas liv och deras tavlor. Uppfinningsrikt och nästan omärkligt går tavlorna över i scener och tvärtom.

Kanske kan man invända att filmen inte kommer nära sina människor. Biografiska fakta är det ont om, men är de så viktiga? Det är inte den filmen som Kjell Grede har skrivit och regisserat. Han gör någonting annat, svårare och djärvare, när han försöker fånga in såväl verkligheten som myterna och det som finns mellan människor, i blickar och i rörelser. Hip Hip Hurra är en vacker film(-). Allt är icke alltid tydbart och klart, men efterlämnar en känsla. Mig berör filmen som havet och musik kan göra."

Hanserik Hjertén, DN, ansåg att Grede lyckats väl med skildringen av kollektivet men varit enbart delvis lyckosam med gestaltningen av Krøyer: "Stellan Skarsgård är en smula intetsägande i porträtteringen av den bekymmerslöse målaren, men får mer skärpa i tragedins skugga.

Någon gripenhet inför detta konstnärsöde är ändå svårt att känna. Kanske har det att göra med Gredes berättarmetod som denna gång inte är olik en målares. Han bygger upp sin film med stämningar, ansikten, blickar och firar många triumfer - inte minst genom Sten Holmbergs vidunderligt nyanserade foto - men söndagsmänniskans fall förblir en skiss.

På slutet tar också filosofen Grede överhanden över människoskildraren. Kröyers öde flyter ut i vackra bilder av livet och döden, ljuset och mörkret, fallet och uppståndelsen.

Dessa invändningar ska dock inte fördölja att Hip Hip Hurra har stora förtjänster (-)."

Ingamaj Beck, AB: "Jag har sällan sett så mycket ansträngd tystnad, så hysteriskt talande blickar, så tomt vansinne. För den som inte är insatt i Skagenmålarnas persongalleri förmodar jag det är svårt att överhuvudtaget veta vem som är vem och vad som egentligen sker, bakom alla stumt ångestutstrålande ansikten, minut efter minut i denna ljusskimrande fresk.

Stellan Skarsgård, som tyvärr blivit svenskt proffs på konstnärlig dåre (-) orkar tydligen inte ens själv klämma fram en enda äkta känsla på denna sin vandring genom sanden: än påminner han om Pasolinis vrede Kristus från Matteusevangeliets ökenvandring, än påminner han om sig själv i tidigare versioner av den vrålande dåren. Det hjälper inte heller att Mahler används, när det ska vara ångest, och valsmusik, när det ska vara glatt. Alltsammans är påklistrat.

Det är synd, inte om människorna utan om det som skulle kunnat bli en film om några människors sökande efter det genuina i konsten och i livet."

Hans Schiller, SvD: "Hip Hip Hurra är en på många sätt undflyende film, såväl för publiken som regissören. En del är utsökt vackert. Fotot där Sten Holmberg lyckas bemästra det vita, skarpa Skagenljuset och få fram skuggor och färgtoner vilka erinrar om målarnas egna verk är briljant." Schiller uppehöll sig därefter ingående vid den komplicerade, samnordiska finansiering, som låg bakom filmen. Hans slutkläm var att "om avskrivningar och ekonomiskt trixande blir viktigare än konstnärligt kunnande och ansvar bakom produktionerna, då kommer det även i fortsättningen att bli mera hipp som happ än hurra inom svensk fiilmproduktion."

I en rapport från Venedigfestivalen (1987-09-02) skrev Jan Aghed, SDS, att filmen var "ett ambitiöst misslyckande. Ofta slående vacker att se på, med en för svensk filmkultur mindre vanlig omsorg om kompositionsteknik, med en målerisk formvilja som resulterar i en hel del förtätade ögonblick och med en motivkrets och uppbyggnad som går tvärtemot allt som har med trender och opportunism att göra. Men, som helhet, ett misslyckande. (-)

[Man kan] beklaga att den manodepressive livsnjutaren och drömmaren Kröyer blivit föga mer än en idé, en illustrativ beståndsdel i Gredes drömska och melankoliska uppfattning om tillvaron som ett existentiellt mönster av nyckfullt fördelade ljus- och skuggpartier, i stort sett utan anknytning till de materiella och sociala villkor som avspeglar sig i Skagenmålarnas arbeten. (-)

[Det finns] flera (-) utsökta fragment och enstaka episoder i Hip Hip Hurra, scener där filmen lever ett expressivt och fängslande liv. Men de är korta och hålls framför allt samman av en tunt skriven, inte bra spelad och diffus, svårgripbar, alltför personligt inåtvänd betraktelse."

De danska kritikerna fann behag i fotot och skådespelarprestationerna, men de flesta saknade en sammanhängande historia i berättelsen om Skagenmålarna.

Ib Monty, Jyllands-Posten: "Hvad Hip Hip Hurra leverer, er den nordiske melankoli og den martrede kunstner i smagfuld, men også blegsottig indramning, og man føler sig ærlig talt ikke videre stimuleret af anretningen."

Henning Jørgensen, Information: "Det er altsammen meget kønt på sin smagfuldt sentimentaliserende vis, men selv når den er kønnest, mest intimt lyrisk, bliver Gredes film allerhøjst til, hvad man kalder Edelkitsch."

Jan Kornum Larsen, Weekend Avisen: "Men det er på intentionerne man skal dømme Gredes Hip Hip Hurra. På hans manglende lyst til at være til lutter solmalende behag og hans vilje til at lave film på en lidt anderledes måde, end folk er vant til."

Se även Kommentar.

Kommentar Svensk filmografi

Hip Hip Hurra vann juryns specialpris vid Venedigfestivalen 1987, då även Sten Holmberg fick pris för bästa foto.

Om sin film skrev regissören Kjell Grede (f 1936):

"Filmen är en fantasi kring målarna på Skagen. Ändå kan ingen säga att den inte är sann. Allt som händer här har hänt, eller kunde ha hänt.

Skådespelarna i filmen liknar endast delvis sina förebilder. Med det vill jag visa att jag bara försöker säga en del av sanningen, om ens det.

Av respekt och kärlek till det unika i deras, och allas våra liv, kan ingen kränka den sista gränsen och gå in i en annan människa och säga: Det här är du.

Vi låtsas tala om andra. men talar då egentligen alltid om oss själva."

Stellan Skarsgård sa om sin tolkning av Krøyer: "Jag kan sitta hur länge som helst och titta på hans Hipp, hipp, hurra! På solglittret i bordduken, på ljusvariationerna i champagneglasen, hans sensuella uppfattning av verkligheten. När jag var ung och olyckligt kär, målade jag i olja. Jag skrev poesi också."

Målarna på Skagen:

Hugo Alfvén (1872-1960), svensk violinist, tonsättare, och dirigent, även tidigt aktiv som målare. Levde i ett med tiden olyckligt äktenskap med Marie Krøyer.

Anna Ancher (1859-1935) blev Danmarks mest kända kvinnliga konstnär, vänlig och väluppfostrad, lätt att umgås med, svår att lära känna. Hennes hem var centrum för Skagenkolonin. Hennes på den tiden avvikande konstnärskap blev kanske slutligen det mest betydelsefulla av vad de alla gjorde på Skagen. Förmodligen skyddade hon det genom att på ett säreget sätt såväl delta som inte delta i den yttre världen.

Michael Ancher (1849-1927) var gift med Anna, faderlig och nyckfull, arbetsmänniska som ofta vann arbetssegrar också som målare. Han var hederlig och stark och trots att han var så olik Søren Krøyer stod de varandra mycket nära i vänskap. Allt som var lätt för Søren var tungt för Michael. Hans måleri har pendlat mellan det storartade och misslyckade, ofta på samma bild.

Oscar Björck (1860-1929) var svensk, den yngste i den innersta cirkeln kring Krøyer och allas favorit genom sin intensiva livsglädje. Gjorde också några av sina mest levande målningar på Skagen. Blev sedermera professor och porträttmålare, främst av överklassen.

Viggo Johansen (1851-1935) var gift med Martha och målade sällan under somrarna på Skagen. Han spelade hellre piano och dagdrömde. Han hade de flesta barnen att försörja och hans ekonomiska situation var ofta svår. Med tiden blev han framgångsrik. Hans mest kända målningar beskriver ofta den egna familjen.

Christian Krohg (1852-1925) var en av Norges mest kända målare, mer upprorisk än de övriga Skagenmålarna. Han var också mer välformulerad och ägde en känsla för måleriets nya möjligheter. Han var kraftfull, vild och mild och dessutom ytterligt medveten om människans sociala villkor.

Marie Krøyer (1867-1940) målade mycket sparsamt och småningom inte alls; kanske ansågs hon mer "duktig" än begåvad. Det är något orättvist att bedöma hennes konstnärliga möjligheter vid sidan av hennes förste makes överväldigande begåvning. Hon gifte sig senare med Hugo Alfvén. De skildes dock 1930. Hon dog ensam i Stockholm

Peter Severin, kallad Søren Krøyer, (1851-1909) blev den mest berömde, rikaste och mest älskade av danska målare. Gud gav honom allt och han tog emot det som en självklarhet. "Livet är en fest", sa han. För honom var det en besvärjelse, mörker och olycka ville han inte veta något om. För honom var ljuset allt. Han var född på ett dårhus i Stavanger av en mentalsjuk mor, om sin far fick han inget veta. "Född på ett dårhus - men på en söndag", sa han om sig själv. Han drabbades själv av psykisk ohälsa.

Krøyers mest kända tavla är Hipp, hipp, hurra! (olika stavningar av tavlans namn förekommer), som han målade i perioder 1884-88. Den finns på Göteborgs Konstmuseum, den ursprungliga skissen på Skagens museum. Det var Oscar Björck, som hjälpte Krøyer med studien av honom själv. Björcks skiss finns på Prins Eugens Waldemarsudde.

(Synpunkterna på de "verkliga" konstnärernas karaktärer har hämtats från trycksaken "Hip Hip Hurra", som utgavs i samband med filmens premiär.)

Filmens danske igångsättare, filmkonsulenten Peter Poulsen, tog i ett skriftligt uttalande de danska kritikerna i upptuktelse mot bakgrund av deras syrliga till sura mottagande av filmen: "Ingen af [kritikerne] er gået ind i filmen på dens egne, lyriske betingelser - at den er poetisk og ikke tungt, kronologisk fortællende betragtes nærmest som en forbrydelse, i hvert fald som noget mindre fint end en sædvanlig 'sammanhængende' og struktureret historie." Han slutade med uppmaningen "afskaf dramaturgien og se livet i øjnene".

Inspelning

Danmark 1986-06-16 1986-08-31
Kandestederne Skagen

Visningar

Sverigepremiär 1987-09-04 Sandrew Göteborg Sverige 110 min
1987-09-04 Sandrew Helsingborg Sverige 110 min
1987-09-04 Sandrew Linköping Sverige 110 min
1987-09-04 Sandrew Lund Sverige 110 min
1987-09-04 Sandrew Malmö Sverige 110 min
1987-09-04 Grand 1 Stockholm Sverige 110 min
1987-09-04 Sandrew Uppsala Sverige 110 min
TV-visning 1993-06-30 TV3 Sverige 106 min
1996-01-03 TV4 Sverige 106 min
1997-06-20 TV4 Sverige 106 min
1999-05-16 SVT1 Sverige 106 min
2002-02-25 SVT1 Sverige 106 min
2003-02-03 SVT1 Sverige 106 min
Urpremiär 1987-09-04 Sandrew Göteborg Sverige 110 min
1987-09-04 Sandrew Helsingborg Sverige 110 min
1987-09-04 Sandrew Linköping Sverige 110 min
1987-09-04 Sandrew Lund Sverige 110 min
1987-09-04 Sandrew Malmö Sverige 110 min
1987-09-04 Grand 1 Stockholm Sverige 110 min
1987-09-04 Sandrew Uppsala Sverige 110 min
1997-09-04 Filmteatret Oslo Norge 110 min
Festivalvisning 1997-08-15 Haugesund Norge 110 min (filmfestivalen i Haugesund)
Annan visning 1997-09-18 Bio Center Aalborg Danmark 110 min (premiär i Danmark)
1997-09-18 Bio Lyngby Köpenhamn Danmark 110 min (premiär i Danmark)
1997-09-18 Grand Köpenhamn Danmark 110 min (premiär i Danmark)
1997-09-18 Cafe Biografen Odense Danmark 110 min (premiär i Danmark)
1997-09-18 Biografteatret Skagen Danmark 110 min (premiär i Danmark)
1997-09-18 Øst for Paradis Århus Danmark 110 min (premiär i Danmark)
Dvd-release 2008-03-26 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Ein deutsches Requiem
Kompositör Johannes Brahms (1857-1868, publicerad 1868)
Dirigent Michel Corboz (skivmärke Erato)
Bernard Haitink (skivmärke Philips)


Originaltitel Symfoni, nr 1, D-dur
Kompositör Gustav Mahler (1888)
Dirigent Rafael Kubelik (skivmärke Deutsche Grammophon)


Originaltitel Svensk rapsodi, nr 1, op. 19
Kompositör Hugo Alfvén (1904)
Instrumentalist Stefan Sauk (piano - nio första tonerna)


Originaltitel Fisherman's Return
Kompositör Irene Rodgers


Originaltitel G'schichten aus dem Wienerwald, op. 325
Kompositör Johann Strauss, d.y. (1868)


Originaltitel Han ska leve
Sångare kör


Utmärkelser

Festivalpris Rouen 1989 (unga publikens pris + 15 000 FF)
Comité Int. pour la Dif. des Arts par le Cinéma Azorerna 1988
Guldbagge Stockholm 1988 Bästa skådespelerska Lene Brøndum
Stockholm 1988 Bästa regi Kjell Grede
Festivalpris Azorerna 1988 (grand Prix)
Azorerna 1988 Sten Holmberg (bästa foto)
Venedig 1987 Sten Holmberg (bästa foto)
Prix Spécial du Jury (juryns specialpris) Venedig 1987 (juryns stora specialpris)

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 3024


Typ Lågkontrastkopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 3024


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm
Längd i meter 3024


Typ Originalnegativ bild Neutral bakgrund
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm
Längd i meter 3024


Typ Tonnegativ
Bredd 16 mm


Typ Slutmix
Bredd 35 mm


Typ Slutmix


Typ Videokopia digital
Bredd Digital Betacam (PAL)


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel HIP HIP HURRA En film av Kjell Grede


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel HIP HIP HURRA En film av Kjell Grede
Tryckeri Jensen & Dencker Skandinavisk reproduktion


Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel HIP HIP HURRA En film av Kjell Grede Prisbelönad vid Filmfestivalen i Venedeig!
Tryckeri Uddenholms offset


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hip, hip, hurrah. A fantasy based on the painters of Skagen. Kjell Grede.
Omfång 122 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hip, hip, hurra. En fantasi kring målarna på Skagen. Kjell Grede.
Omfång 122 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hip, hip, hurra. En fantasi kring målarna på Skagen. Kjell Grede.
Omfång 122 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hip, hip, hurra! En film av Kjell Grede.
Omfång 122 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip, hip, hurra!
Omfång 28 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip hip hurra.
Omfång 14 s. + 2 s. trailer + 1 s. trailer
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip hip hurra. Dialoglista.
Omfång 47 s.
Språk Danska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hip Hip Hurra!
Omfång 78 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hip, hip, hurra. En fantasi omkring malerna på Skagen. Kjell Grede.
Omfång 122 s.
Språk Danska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hip, hip, hurra. En fantasi omkring malerna på Skagen. Kjell Grede.
Omfång 122 s.
Språk Danska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hip, hip, hurra. En fantasi kring målarna på Skagen. Kjell Grede.
Omfång 125 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Hip hip hurra. Kjell Grede.
Omfång 5 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Hip Hip Hurra!
Omfång 5 s.
Språk Svenska


Typ Synopsis
Manustitel Hip hip hurrah. By Kjell Grede.
Omfång 5 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Del av manus. Christian Kroghs repliker översatta till norska.
Omfång 25 s.
Språk Norska


Typ Dialoglista
Manustitel Sekvenser ur filmen för TV-programmet Go'afton Sverige i den den ordning de kommer att sändas.
Omfång 2 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hip Hip Hurra!
Omfång Ca 400 s. Teamlista, manus, scenbeskrivningar mm ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip! Hip! Urra'!
Omfång 47 s.
Språk Italienska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip, hip, hurrah!
Omfång 27 s.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Hip hip hurra. Dialoglista.
Omfång 47 s.
Språk Danska


Typ Dialoglista
Manustitel Kompletterande dialoger. Hip hip hurra.
Omfång 12 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip hip hurra.
Omfång 14 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip! hip! urra'!
Omfång 32 s.
Språk Italienska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip, hip hurrah!
Omfång 32 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip Hip Hurra!
Omfång 21 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip Hip Hurrah.
Omfång 43 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Hip! Hip! Urra'!
Omfång 43 s.
Språk Italienska


Typ Kringmaterial


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper SET
Bakombild papper SET
Dia SET
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Nederländska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Andra utgåvor av verket

Digitaliserad

Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Hastighet 24
Längd i minuter 110 min
Dialogspråk


Bestånd Film

Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd MAP


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd ProRes


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?