Grundfakta

Media (3 st)

Originaltitel Söndagsbarn
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1992-08-28

Handling

Pu möter far som kommer med tåget till Dufnäs järnvägsstation. Far är präst.Vid middagsbordet grälar far och mor. Far tycker inte om att mormor och morbror Carl ska komma på...

Visa hela handlingen

Press

Regissören Daniel Bergman bemöttes övervägande positivt för Söndagsbarn, trots svårigheten att särskilja hans skapande och manusförfattande fadern Ingmar Bergmans.Jan Aghed,...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Samproduktionstitel
Svensk premiärtitel
Distributionstitel

Filmteam

Medverkande

Thommy Berggren far
Henrik Linnros Pu
Lena Endre mor
Jacob Leygraf Dag
Anna Linnros Lillan
Malin Ek Märta
Marie Richardson Marianne
Irma Christenson moster Emma
Birgitta Valberg mormor
Börje Ahlstedt morbror Carl
Maria Bolme Maj
Majlis Granlund Lalla
Birgitta Ulfsson Lalla
Carl Magnus Dellow urmakaren
Melinda Kinnaman fruntimret
Per Myrberg Ingmar
Helena Brodin syster Edit
Halvar Björk farbror Ericsson
Gunnel Gustafsson fru Berglund
Kurt Säfström kyrkvärden
Lis Nilheim kyrkoherdens fru
Hans Strömblad Konrad
Bertil Norström kyrkoherden
Suzanne Ernrup Helga Smed
Lars Rockström smeden Smed
Josefin Andersson en ung kvinna
Carl-Lennart Fröbergh bröllopsgäst

Bolag

Handling

Pu möter far som kommer med tåget till Dufnäs järnvägsstation. Far är präst.

Vid middagsbordet grälar far och mor. Far tycker inte om att mormor och morbror Carl ska komma på besök på kvällen.

Under besöket får Pu hjälp av morbror Carl att skjuta prick med pilbåge. Morbror Carl riktar pilbågen mot mormor och säger: Tänk att äntligen få slut på den där djävla kärringkäften.

Sedan skjuter de pilen mitt i tavlan.

Pu följer med barnjungfrun Maj för att köpa mjölk hos fru Berglund. När de passerar ett ställe i skogen, berättar Maj att det var här som urmakaren hängde sig.

På kvällen får Pu höra mer av den otäcka berättelsen om urmakaren. Det handlar om både mord och självmord.

Senare på kvällen får Pu titta i storebror Dags bok med de nakna kärringarna. Det kostar fem öre att titta. När de senare har släckt i rummet, hör Pu svaga dunkanden och skakningar från Dags säng. Vad gör du? undrar Pu. Håll käften, för fan, säger Dag.

På natten hör Pu ett samtal mellan mor och far. Jag har länge tänkt ta barnen med mig och flytta ifrån dig, säger hon. Så du vill att vi ska skiljas, säger han. Det har jag inte sagt, säger hon. Det är sista gången du hotar med att flytta, säger han. Det här var inget hot, säger hon.

Pu hittar far ute i den tidiga morgonen. Far ska åka till Grånäs för att predika. Det blir en resa med både tåg och cykel. Vill Pu följa med?

I det nutida Stockholm slår en kyrkklocka. Ingmar (den vuxne Pu) kommer på besök till sin gamle far. Denne oroas av tankar på långvården och på döden, berättar syster Edit.

Det är morgon. Dag lockar Pu att tjäna 25 öre - om han äter upp en daggmask. När budet har gått upp till 75 öre, slår Pu till. Han äter upp masken. Men det blir inga pengar, eftersom han är så jävla dum. Jag ska döda dig, säger Pu.

Far och Pu inleder resan till Grånäs. Först går färden med tåg. Sedan åker de cykel. På ett ställe tar de färja över en å. Färjan drivs med handkraft. Pu sitter med fötterna i vattnet, när far plötsligt drar upp honom och slår honom obehärskat. Jag har förbjudit dig att sitta så, skriker far.

Den vuxne Ingmar sitter hos sin gamle far. Vad har jag gjort för fel? undrar denne. Vi var rädda för fars vredesutbrott, säger Ingmar. Och inte bara vi barn. Mor var inte den som teg, säger far.

Kom, din dumskalle, säger far till Pu på färjan. Jag blev rädd. Du kunde ha drunknat.

I Grånäs får Pu före högmässan hälsa på Konrad, kyrkoherdens son.

Jag har lite bråttom, säger den vuxne Ingmar till sin gamle far. Jag avskyr känslomässig utpressning. Jag hjälper gärna till med praktiska saker, bara vi slipper känslorabalder.

Det är kyrkkaffe. Pu och Konrad får gå ifrån de vuxna, och Konrad visar sitt rum - en barnkammare utrustad för allehanda kyrkliga ritualer. Alla som tror på Gud är en idiot, säger Pu. Sedan börjar pojkarna att slåss.

Far och Pu har inlett cykelfärden hem. De har stannat vid en tjärn, där de badar. De söker skydd i en lada under ett åskregn.

Den vuxne Ingmar kommer hem till sin gamle far och sätter sig vid dennes säng. Far säger något ohörbart. Bara syster Edit uppfattar orden. Far välsignar dig, säger hon.

Far och Pu cyklar vidare. De kör omkull. Pu hamnar i en vattenpuss. Slog du dig? frågar far. Nej, säger Pu.

Framhjulet skevar kraftigt, och det går inte att cykla längre.

Far drar cykeln. Pu går bredvid.

Censur / granskning

Censurnummer 131506
Datum 1992-07-23
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 3320 meter
Kommentar Aktlängder: 531-544-500-537-579-629 m.


Tekniska fakta

Bildformat Vidfilm
Ljudsystem Dolby Stereo
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3320 meter
Längd i minuter 121 min
Akter 7 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Regissören Daniel Bergman bemöttes övervägande positivt för Söndagsbarn, trots svårigheten att särskilja hans skapande och manusförfattande fadern Ingmar Bergmans.

Jan Aghed, SDS: "Fanny och Alexander, Den goda viljan och så Söndagsbarn. Mitt i allt det socialt, psykologiskt, moraliskt och romantiskt rika och fascinerande stoffet är det något komiskt över hur Ingmar Bergman av olika årgångar, t o m i nyavlat tillstånd, hans föräldrars liv och det stora borgerliga hushållet runtomkring dem i förkrigsårens Sverige kommit att bilda en egen svensk mytologi på film, en sorts nationell folklore. (-)

Utan jämförelser i övrigt får man nog gå tillbaka till Sjömans, Widerbergs och Troells första långfilmer för att hitta en lika imponerande svensk regidebut. Låt vara att Daniel Bergman haft en draghjälp som knappast är möjlig att överskatta i form av Ingmar Bergmans utsökta manus och skådespelare av den storartade Thommy Berggrens och Lena Endres kaliber. (-)

Jag har inte sett Daniel Bergmans kortfilmer för barn, men som Henrik Linnros spelar Pu ger han prov på en ovanligt känslig och driven barnregi. Det finns en del små longörer i filmen, en och annan plattityd och överflödig bild i barndomsidyllen, en inte helt bärkraftig presentation av situationen och personerna.

Detta bara till en början, innan de mörka och problematiska "omisstagligt bergmanska" stråken i föräldrarnas äktenskap, i pappans läggning och vantrivsel och i hans kontakter med yngste sonen framträder på allvar. Men på det hela taget är det likväl slående vilken psykologisk inlevelse, visuell mognad och filmisk hantverksskicklighet och rytmkänsla som Daniel Bergmans arbete utstrålar, alltsammans märkbart i hemmastaddheten i barnets perspektiv, bildval, kameravinklar och klippning.

Och inte minst i övergångarna fram och tillbaka mellan barndoms- och familjeinteriörer som snabbt kränger av sig sina privata referenser och blir allmängiltiga och de insprängda scener som på ett nästan chockerande sätt utvidgar deras psykologiska och emotionella räckvidd genom att kasta Pu ett fyrtiotal år framåt i tiden, till möten med den åldrade och snart döende fadern."

Jens Peterson, AB: "I beskrivningen av Ingmar Bergmans uppväxt finns nycklar till varför han blev som han blev, gjorde de filmer han gjorde. Fadern med den obegripliga ilskan, den taskige storebrorsan, religionen som skildras i en underbar scen när den 8-årige ateisten slåss mot en troende jämnårig. Den unge aktören Henrik Linnros liknar t o m den vuxne Bergman, och har även fått hans rika repertoar av svordomar lagda i munnen.

Det är alltså en rejäl ryggsäck av historia och förväntningar Daniel Bergman bär med sig i sin långfilmsdebut. Börje Ahlstedt har vi t ex redan sett göra samma rollfigur i Fanny och Alexander och Den goda viljan.

Men Daniel lyckas också ge manusets tankar liv och lyster.

Han är uppenbarligen en duktig personinstruktör och har fått fram starka personligheter såväl i veteraner som Thommy Berggren (fadern) och Lena Endre (modern) som den unge Ingmar, Henrik Linnros, som är med i de flesta scener.

Man tar med sig flera sköna bilder från filmen. Sommar-Dalarna är vackert som en saga när far och son cyklar på väg mot predikan, och hisnande hotfullt när de söker skydd i en lada undan en åskskur.

Ett svartvitt skräckparti, om en urmakares förbannelse och självmord, är också skickligt gestaltat.

En övertygande filmdebut. Men den känns mer som en bit i en större helhet än ett självständigt verk. Den är laddad av det som hände sedan."

Sven E Olsson, Arbetet: "Hur mycket Bergmaniana tål vi? Hur många gånger orkar vara känslor, vårt engagemang och vår fantasi spana över det allt mer omsorgsfullt kartlagda barndomslandskap som var Ingmar Bergmans? (-)

Tja, svaren på frågan om hur pass intressant ämnet är, beror förstås mest på hur intresseväckande och livgivande själva förevisningsakten är. När Ingmar Bergman själv sköter framställningskonsten, den må sedan ske i litterär eller filmisk form, är svaret tveklöst entusiastiskt bejakande. I mitt fall inte riktigt lika reservationslöst positivt inför Bille Augusts hantering av Bergmans manus till Den goda viljan. Och jag fördelar min tveksamhet till filmen Söndagsbarn lika rättvist till både pappa författaren och sonen Daniel Bergman som ansvarat för regin. (-)

Daniel Bergman får nog ta på sig skulden till att periodmålningen rätt sällan blir annat och bättre än just museal. Uppklätt utklätt.

Och hans personinstruktion kan näppeligen ha varit särdeles vass. Det är mest bara Thommy Berggren som gör något med sin gestalt.

Men där finns också dramaturgiska skavanker, som möjligen redan är inskrivna i manuset. (-)

Jag vet således inte om filmen misslyckats med att förlösa sina möjligheter ¿ eller om redan dessa är oväntat ofullgångna.

Jag vet bara, att resultatet - några fina sekvenser kring barnförtryck och separationsångest till trots - mest får mig att söka dämpa gäspningsreflexen."

Kommentar Svensk filmografi

Söndagsbarn var regissören Daniel Bergmans (f 1962) första långa biofilm.

I pressmaterialet ger han den här bakgrunden till filmen:

-Våra liv manifesteras i barndomen. I alla vår handlingar löper tunna nervtrådar tillbaka till vår barndom. Där kan vi söka källorna till oss själva. Min fars manuskript Söndagsbarn handlar om min farfar och hans son ¿ min far. Den berättar om ett kärleksfullt minne från sommaren 1926 i Sveriges hjärta - Dalarna.-

Manus av pappa Ingmar Bergman utgår från en episod som återfinns i slutet av dennes självbiografiska bok "Laterna Magica" (1987). Filmberättelsen sammanfattas så här av Ingmar Bergman enligt en artikel av Mary Mårtensson i Aftonbladet (24.8.1992):

-Historien är ett barndomsminne. Jag hade - tror jag - just fyllt åtta år och det är en lördag i slutet av juli 1926. Familjen bor i ett obeskrivligt tjechovskt sommarhus i Dalarna.

Vi är många: Mor, far, moster Emma, tre barn, tant Märta, barnflickan Maj (som jag älskar), kokerskan Lalla och en ung kvinnlig vän till familjen som heter Marianne (som jag också älskar). Min vackra mor älskar jag emellertid allra mest.

På lördag eftermiddag anländer far med Stockholmståget..."

Tony Forsberg belönades med 1992 års Guldbagge för bästa foto.

Visningar

Sverigepremiär 1992-08-28 Sandrew Göteborg Sverige 121 min
1992-08-28 Metropol Malmö Sverige 121 min
1992-08-28 Biografpalatset 3 Stockholm Sverige 121 min
1992-08-28 Olympia Stockholm Sverige 121 min (samt ytterligare 7 platser)
TV-visning 1997-08-22 SVT2 Sverige
2001-01-13 TV4 Sverige
2002-03-10 TV4 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Ah! Vous dirai-je, Maman
Textförfattare Betty Ehrenborg-Posse (svensk text 1852)
Bearbetning Wolfgang Amadeus Mozart (1778)
Sångare Marie Richardson


Originaltitel Songes
Kompositör Carl Jonas Love Almqvist (1849)
Textförfattare Carl Jonas Love Almqvist (1849)
Sångare Marie Richardson


Originaltitel Sonat, cello, op. 8
Kompositör Zoltán Kodály (1915)
Instrumentalist Frans Helmerson (cello)


Originaltitel Konsert, violin (2), stråkorkester, BWV 1043, d-moll
Kompositör Johann Sebastian Bach (1717)
Orkester I Roberto Michelucci/ Musici /= Félix Ayo


Originaltitel Härlig är jorden
Textförfattare Bernhard Severin Ingemann (dansk text 1850 - "Dejlig er Jorden")
Cecilia Bååth-Holmberg (svensk text 1884)
Arrangör Jan Yngwe
Sångare kör


Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1993 Bästa foto Tony Forsberg
Guldbaggenominerad Stockholm 1993 Bästa skådespelare Thommy Berggren
Festivalpris Angers 1993 (juryns hedersomnämnande)
Fédération Int'l de la Presse Cinématographique Montreal 1992
Montreal 1992 Thommy Berggren (juryns särskilt omnämnande av hans roll)
Pris för bästa foto Montreal 1992 Tony Forsberg
Festivalpris Montreal 1992 Daniel Bergman (hedersomnämnande för bästa debutfilm)

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 3312


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 3320


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm


Typ Lågkontrastkopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm


Typ Originalnegativ bild
Bredd 35 mm


Typ Tonnegativ
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Typ I-band
Bredd 35 mm


Typ I-band
Bredd 17,5 mm


Typ Ljussättningsinformation
Bredd Kassett


Typ Printmaster
Bredd 35 mm


Typ Slutmix
Bredd 35 mm


Typ Videokopia analog
Bredd Betacam SP (PAL)


Typ Videokopia analog
Bredd Betacam SP (PAL)


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SÖNDAGSBARN
Tryckeri Uddenholms offset
Affischdesign Bengt Serenander


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Sandrews presenterar SÖNDAGSBARN Regi Daniel Bergman Manus Ingmar Bergman


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel Sandrews presenterar SÖNDAGSBARN Regi Daniel Bergman Manus Ingmar Bergman


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SUNDAY'S CHILDREN Direction Daniel Bergman Script Ingmar Bergman


Bestånd Arkivalier

Typ Kostym
Arkivalietitel Söndagsbarn
Omfång Blus i laxfärgad spets med brosch. Kjol i tegelfärgad viskos


Typ Kostym
Arkivalietitel Söndagsbarn
Omfång Klänning i naturfärgat siden. Skärp i spets, spetskrage


Typ Kostym
Arkivalietitel Söndagsbarn
Omfång Blus i naturfärgat siden med stråveck


Typ Kostym
Arkivalietitel Söndagsbarn
Omfång Kjol i naturfärgat siden


Typ Kostym
Arkivalietitel Söndagsbarn
Omfång Plisserat skärp i naturfärgad siden


Typ Kostym
Arkivalietitel Söndagsbarn
Omfång Dräkt i naturfärgad råsiden. Blus i grått siden. (3 delar)


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Söndagsbarn. Tre akter för bio av Ingmar Bergman.
Omfång 123 s. Introduktion (10 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Söndagsbarn. Manuskript för bio av Ingmar Bergman. Regi: Daniel Bergman.
Omfång 216 s. Introduktion (10 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Sunday's children. A screenplay in three acts by Ingmar Bergman.
Omfång 140 s. Introduktion (11 s.) ingår.
Språk Engelska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Söndagsbarn Bildmanus. 8.3.91.
Omfång 70 s. Bildmanus (20 s.), trickmanus (29 s.), ritningar (8 s.) och spelplan (13 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Sunday's children. Söndagsbarn. 1992-07-23.
Omfång 25 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Söndagsbarn.
Omfång 71 s.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 19
Färg papper 7
Bakombild papper 2
Dia 6
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?