Innehållsförteckning

Grundfakta

Media (2 st)

Originaltitel Stinsen brinner ... filmen alltså
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Dialogspråk

Medverkande

Anders Eriksson
Axel Hansson

Claes Eriksson
Gerhard Vilén / Jerry Kopp

Kerstin Granlund
Rosa Flodqvist / Mona Hansson / Rigmor Assarsson

Knut Agnred
Sören Skärberg / Emilio / Göte Kåla

Peter Rangmar
Harry Jernfeldt / Sven Sidney

Jan Rippe
Ernst Ivarsson / Rafael

Visa alla medverkande

Handling

Platsen är järnvägsstationen i det lilla samhället Svedum, någonstans i Sverige.På stationen härskar stinsen Axel Hansson med stillsam järnhand, detta även då stationen numera...

Visa hela handlingen

Press

Kritiken var blandad. Flytten från scen till bioduk ifrågasattes ofta. Flera recensenter var dock mycket nöjda.Jens Peterson, AB: "Den här filmen är inte riktigt klok. Det är...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Videotitel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Scripta
Produktionssekreterare
Assistant to the Producer
B-foto
Stillbildsfoto
Elektriker
Passare
Ljussättare
Negativklippning
Sångtextförfattare
Musikarrangör
Dirigent
Snickare
Rekvisita
Attributör
Kläder
Smink
Byggledare
Klädassistent
Specialeffekter, ljud
Mixning
Övrig medarbetare

Medverkande

Anders Eriksson Axel Hansson
Claes Eriksson Gerhard Vilén / Jerry Kopp
Kerstin Granlund Rosa Flodqvist / Mona Hansson / Rigmor Assarsson
Knut Agnred Sören Skärberg / Emilio / Göte Kåla
Peter Rangmar Harry Jernfeldt / Sven Sidney
Jan Rippe Ernst Ivarsson / Rafael
Per Fritzell Stellan Larsson / Teddy Roos / Jack Silverdal / Torgny Assarsson / Bror-Ivar Lunne / Rudolf / Angelo
Folke "Spuling" Lindh Gerhard Viléns pappa
Sture Jonsson
Jan Björkdahl
Kjell Andersson
Lars Erik Gross
Jan-Eric Friis-Liby
Per Mouwitz
Tanja Sjögren
Anna-Carin Björn
Lisa Jansson
Anna Kihlberger
Anna Landin
Mona Svensson
Lars "Åby" Hermansen
Henrik Andersson
Ingvar Eriksson
Rakel Eriksson
Stina Eriksson
Peter Börjesson
Paola Foresti
Lisa Kjellén
Viktor Henkler
Emma Henkler
Mimmi Clementson
Anders Fritzell
Björn Karlsson
Bo Rydbeck
Lennart Englund
Rolf Ekdahl (övriga medverkande)

Bolag

Produktionsbolag AB Svensk Filmindustri
AB Kulturtuben
Claes Eriksson Produktion AB
Baldakinenrestauranterna AB
AB Ri-Film
Lefwander Film AB
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svensk Filmindustri 1991
Stiftelsen Svenska Filminstitutet 1994
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) SF Video 1996
Distributör i Sverige (köpvideo) SF Video 1996
Mixning FilmMixarna AB
Övrigt bolag Animagica Film & Video AB (för- och eftertexter)
Statens Järnvägar ( tack till SJ Göteborg))

Handling

Platsen är järnvägsstationen i det lilla samhället Svedum, någonstans i Sverige.

På stationen härskar stinsen Axel Hansson med stillsam järnhand, detta även då stationen numera är nerlagd. Detta till trots säljs biljetter, utannonseras tågtider etc. Axel brinner för sin station och vägrar ta del av de beslutsmeddelanden angående nedläggningen som kungjorts för honom. Han har nu till och med lagt SJs byråchef Gerhard Vilén i en säck och låst in honom. De väntande passagerarna börjar ana oråd.

En härva av förvecklingar utspelar sig så, och det brists ofta ut i sång. Stinsens tappra försök till bortförklaringar blir alltmer absurda. Stationen får besök av en pingstpastor som vill bygga om stationen till gudstjänstlokal, och därefter två representanter ur den lokala hembygdsföreningen som tänkt sig stationen som museum. Planer på pizzeriaombyggnad representeras av två italienare, och den i lokalpressen framförda spekulationen att bygga banklokal på stationen föranleder ett besök av två inkompetenta bankrånare, som alltså är för tidigt ute. En kvinna med 11 söner, 11 döttrar och 11 "gubbar" kommer med sin gigolo för att skicka en vagnslast paket till sina barn, och en dum country & westernälskande tuffing tittar förbi. En missförstådd konstnär levererar statyn Rudolf, "den evige tågresenären", för installation på stationen. Under tiden sitter Gerhard Viléns gamle far och väntar på sin son på dennes kontor. Till slut kan han inte vänta längre, utan lämnar Gerhards nye lillebror och en halv löjromstoast och går.

Byråchefen Vilén ändrar sig till slut och låter stationen få vara kvar. Tack vare två portföljhalvor visar det sig att Gerhard och Axel är bröder. Två halva necessärer visar även syskonskap mellan Axels trogne hjälpreda Sören och Mona, Axels hustru, medan den effektive affärsmannen Harry Jernfelt måste finna sig i att vara bror till den trist korrekte Ernst Ivarsson, då de båda har var sin passande hatthalva.

Det är med festlighet och stor glädje man firar sin räddade station.

Censur / granskning

Censurnummer 130946
Datum 1991-08-28
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2839 meter
Kommentar Aktlängder: 550-542-482-575-313-377 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Dolby Stereo
Färgsystem Eastman Color
Bredd 35 mm
Hastighet 24
Längd i meter 2839 meter
Längd i minuter 104 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritiken var blandad. Flytten från scen till bioduk ifrågasattes ofta. Flera recensenter var dock mycket nöjda.

Jens Peterson, AB: "Den här filmen är inte riktigt klok. Det är bra.

Ju vansinnigare Galenskaparna/After Shave är, desto bättre. När de tar upp det svenskt välbekanta, håller upp det i skrattspegeln och fullföljer med en oväntad grimas är de underbara.

Jag tycker att filmversionen av Stinsen brinner är bättre än scenmusikalen. Tätare, snabbare, galnare. (-)

Hur Stinsen brinner och varför han gör det kan man strunta i. Men det är himla kul på vägen."

Petter Karlsson, Expr: "Stinsen brinner... filmen alltså är ett slags hyperbegåvad pilsnerfilm. En intelligent folkhemskomedi som blandar usla skämt typ: 'Vad sa Bruno Liljefors när han målat Mona Lisa? Jävlar, det blev en räv!' med kluriga sparkar mot byråkrati och statligt förmynderi. (-)Här finns en bra story, utmärkta sångnummer (-) och repliker som slipats i över 430 föreställningar på scen.

Fantasilöst att göra en film av något som redan gjort succé på scen?

Jag tycker inte det. Claes Erikssons 'katastrofmusikal' är kanske det bästa han någonsin skrivit. Det bör bevaras till eftervärlden. (-)

Det är humor så full av ömhet och vansinne, att man måste vara en lika stor tråkmåns som Gerhard Vilén (SJ-direktören som vill lägga ner stationen i filmens fiktiva Svedum) för att inte bli förförd."

Kristina Torell, GP: "Stinsen brinner håller fint även i filmform. Och inte bara det, berättelsen om Axel, den tågfrälste stinsen som vägrar acceptera att hans station lagts ner, växer i den här versionen där man med kamerans hjälp kommer figurerna i allmänhet och stinsen Axel (gestaltad av Anders Eriksson) i synnerhet närmare inpå livet. (-)

Tempot är högt men kameran tillåts dröja vid ansikten och minspel. Det står klart att bakom maskerna finns människor, oftast töntiga typer men ändå människor ¿ på gott och ont. Musikinslagen är än stunsigare nu än när de inte måste hållas inom scenrummets ram. Så det är ingen risk att köpa byråchefen i säcken..."

Jeanette Gentele, SvD: "Det heter att Galenskaparna/After Shave nu gjort film av sin scensuccé Stinsen brinner, men sanningen är att de, med några få exteriöra tillägg, har filmat av teaterföreställningen inklusive scenografi och rekvisita, och det behöver ju inte vara något fel. Nackdelen är att det aldrig går att uppbringa samma varma publikkontakt på film som i en teatersalong. Men scenrevy är det och scenrevy förblir det.

Den flortunna handlingen om stinsen som vägrar lägga ned sin station, är framför allt en förevändning för en rad enskilda nummer. Och alla numren går i princip ut på samma sak; att presentera ett stycke tönt. Töntförekomsten i Sverige tycks vara oändlig och glädjen över att se ännu en ny variant tycks aldrig ta slut. Här får vi möta byråkrattönten, countrytönten, rånartönten, affärsmannatönten, konstnärstönten, gigolotönten, frikyrkotönten, hembygdstönten osv, osv. Gängets absolut starkaste sida är musiken. De är de säkraste komiska musikartisterna som kommit fram sedan Povel Ramel och HasseåTage, även om texterna inte håller samma höga kvalitet. Men nummer som 'Bragdmamma' och 'Pappa, jag vill ha en italienare' är klara toppar.

När det gäller skådespeleriet står gänget för något som närmast kan kallas grimas- och dialektteater, som gör sig bäst på scenavstånd. Bröderna Anders och Claes Eriksson faller genom totalt när de hamnar i närbild. Roligast i töntparaden är faktiskt Per Fritzell som har inte mindre än sju töntar på sin lott. Bäst av dem är Torgny Assarsson, käck ordförande i hembygdsföreningen. Tala om avslöjande kroppsspråk. Skall man gå och se Stinsen brinner på bio skall det vara för Fritzells skull."

Annika Gustafsson, SDS: "Det räcker (-) inte med bra text och musik när man ska göra film. Saknas en övergripande visuell idé blir resultatet, som här, plottrigt och sönderhackat. (-)

Här uppstår alltför många longörer därför att det dramatiska underlaget inte håller för någon fördjupning. (-)

Som filmbegåvningar övertygar inte Galenskaparna/After Shave trots att detta är fjärde försöket. Jag blir snarare mer och mer övertygad om att de har sin verkliga plats på scenen och borde stanna där."

Variety: "This film version of a popular musical is understandably a hit in Sweden, but The Stationmaster... could well be stopped dead in its tracks if it tries to travel abroad."

Kommentar Svensk filmografi

Stinsen brinner... filmen alltså var Galenskaparna/After Shave-gruppens fjärde långfilm - efter Leif (1987/15), Hajen som visste för mycket (1989/10) och Macken (1990/24). Den byggde på musikalen med samma namn, som blev en storsuccé på scenen. 432 välbesökta föreställningar gavs för 298.734 besökare.

Filmen spelades in med låg budget och på kort tid - ca 7,5 Mkr respektive 30 dagar - i Vedum i Västergötland, i en nerlagd station. Det största problemet vid inspelningen var det Stockholm-Göteborgståg som passerade med jämna mellanrum och tutade kraftigt. Det fick på inga villkor komma in några tågljud på ljudbandet eftersom det största problemet i filmens berättelse ju är att det inte kommer några tåg.

Stinsen brinner... filmen alltså var medregissören Anders Erikssons debut som filmregissör. De tidigare Galenskaparna/After Shave-filmerna hade regisserats av Claes Eriksson ensam.

Visningar

TV-visning 1999-03-31 SVT2 Sverige 99 min
2000-01-26 SVT2 Sverige 99 min
Urpremiär 1991-09-06 Downtown Göteborg Sverige 103 min
1991-09-06 Klappan Göteborg Sverige 103 min
1991-09-06 Palladium Göteborg Sverige 103 min
1991-09-06 Palladium Malmö Sverige 103 min
1991-09-06 Draken Stockholm Sverige 103 min
1991-09-06 Filmstaden Stockholm Sverige 103 min
1991-09-06 Rival Stockholm Sverige 103 min
1991-09-06 Saga Stockholm Sverige 103 min (samt ytterligare 54 platser)
Videorelease 1996-07 Sverige 99 min

Musikstycken

Originaltitel Sörens sång
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Knut Agnred
Per Fritzell
Jan Rippe
Kerstin Granlund


Originaltitel Tågtokig
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Anders Eriksson


Originaltitel Bragdmamma
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Kerstin Granlund
Per Fritzell
Knut Agnred
Peter Rangmar
Jan Rippe
Anders Eriksson


Originaltitel Harrys sång
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Peter Rangmar
Elin Agnred
Anders Eriksson


Originaltitel Jerrys tunga sång
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Claes Eriksson


Originaltitel Axels visa vals
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Per Fritzell
Anders Eriksson
Knut Agnred
Jan Rippe
Kerstin Granlund
Claes Eriksson
Peter Rangmar


Originaltitel Pappa, jag vill vara en italienare
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Per Fritzell
Knut Agnred
Kerstin Granlund


Originaltitel Min broder och jag och polisen
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Per Fritzell


Originaltitel En sång och dansman
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Knut Agnred
Anders Eriksson


Originaltitel Statyn
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Per Fritzell
Anders Eriksson
Kerstin Granlund
Peter Rangmar
Knut Agnred
Jan Rippe


Originaltitel Stinsen brinner
Kompositör Claes Eriksson
Textförfattare Claes Eriksson
Sångare Anders Eriksson
Knut Agnred
Jan Rippe
Kerstin Granlund
Peter Rangmar
Per Fritzell
Claes Eriksson


Ämnesord

DK Komedi

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2839


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 2839


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2839


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd WAV


Typ Digitalt visningsmaterial
Bredd DCP


Typ Digitalt arkivmaterial
Bredd ProRes


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel STINSEN BRINNER...FILMEN ALLTSÅ
Tryckeri ST-Tryck


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel STINSEN BRINNER...FILMEN ALLTSÅ


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel STINSEN BRINNER...FILMEN ALLTSÅ


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Av Anders och Claes Eriksson baserad på katastrofmusikalen Stinsen brinner av Claes Eriksson.
Omfång 194 s. Rollista, illustration m.m. (3 s.) ingår.
Språk Svenska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Färg papper 15
Dia 10
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Övrigt tryck
Språk Svenska


Typ Program folio
Språk Svenska


Typ Övrigt tryck
Språk Svenska


Typ Program
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?