Originaltitel | Los dueños del silencio |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Producent | |
Manus | |
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Dialogspråk |
|
Sverigepremiär | 1987-08-28 |
Bibi Andersson
Marie-Louise Wallén, ambassadör
Thomas Hellberg
Sixten Rydén
Grynet Molvig
Marianne, ambassadsekreterare
Journalisten Peder, som arbetar för den svenska tidningen Morgonbladet i Buenos Aires, är på väg att avslöja omständigheterna kring den unga svensk-argentinska kvinnan Lena Melins...
Tidningsrecensenternas reaktioner på filmen blev tämligen ljumma vid premiären. Samtliga lovordade de vällovliga intentionerna och det viktiga ämne som regissören Carlos Lemos försökt...
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Samproduktionstitel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Inspelningstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Producent | |
Produktionschef | |
Produktionsledare | |
Foto | |
Musik | |
Scenograf | |
Klippning | |
Ljudtekniker | |
Regiassistent |
|
Inspelningsledare | |
Produktionsassistent | |
Kameraoperatör |
|
Elektriker |
|
Elassistent | |
Passare | |
Negativklippning | |
Musiker |
|
Musiktekniker | |
Snickare | |
Kläder | |
Sömmerska | |
Smink | |
Frisyrer | |
B-ljud | |
Mixning | |
Förtexter |
|
Översättare | |
Övrig medarbetare |
|
Bibi Andersson | Marie-Louise Wallén, ambassadör | ||
Thomas Hellberg | Sixten Rydén | ||
Grynet Molvig | Marianne, ambassadsekreterare | ||
Peder Falk | den argentinske kaptenen | ||
Oscar Martínez | löjtnant Rodríguez | ||
Arturo Bonín | Roger Melin | ||
Sara Key | ambassadtjänsteman | ||
Allan Svensson | ambassadtjänsteman | ||
Per Myrberg | chefredaktör på Morgonbladet | ||
Björn Granath | redaktionschefen | ||
Jonas Bergström | journalist | ||
Pia Green | journalist | ||
Selva Alemán | Miriam | ||
María Vaner | modern på Plaza de Mayo | ||
Emilia Mazer | Laura, kvinnan på bron | ||
Víctor Laplace | fader Raymundo | ||
Oscar Martínez | löjtnant Rodríguez | ||
Julio de Grazia | Mozo | ||
Soledad Silveyra | den argentinske kaptenens fru | ||
María Valenzuela (som María del Carmen Valenzuela) | Mariela | ||
Gabriel Rovito | posttjänsteman | ||
Manuel Callau | spion / dubbningsröst för Peder Falk | ||
Carlos Weber | |||
Jessica Zandén | |||
Víctor Bruno | |||
Mariana Cedrón | |||
Carlos Cáceres | |||
Eduardo Nutkiewitz (som Edward Nutkiewicz) | |||
Karina Louzán | |||
Alba Rossani | |||
Néstor Zacco | |||
Vicente Buono | |||
Jorge Amosa | |||
Marisa Grieben | |||
Raquel Albéniz |
Produktionsbolag | Belge Film | ||
---|---|---|---|
GC Producciones SRL | |||
Exat AB & Co. KB | |||
Crescendo Film AB | |||
Produktionsstöd | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | ||
Distributör i Sverige (35 mm) | Hem Films Scandinavia AB | ||
Laboratorium | Alex | ||
FilmTeknik AB | |||
Ljudstudio | Estudios Phonalex |
Journalisten Peder, som arbetar för den svenska tidningen Morgonbladet i Buenos Aires, är på väg att avslöja omständigheterna kring den unga svensk-argentinska kvinnan Lena Melins försvinnande, när han blir utvisad ur landet av militärregimen. På stockholmsredaktionen anar chefredaktören ett scoop och beslutar sig för att skicka tidningens USA-korrespondent Sixten Rydén. Då Sixten på grund av sin långa och framgångsrika karriär som utrikeskorrespondent riskerar att bli avslöjad, förser tidningen honom med ny identitetsbakgrund och falskt pass.
Under namnet Roland Gustafsson - civilingenjör - kontaktar Sixten den svenska ambassaden vid sin ankomst till Buenos Aires för att kunna nå Roger Melin, Lenas far, som söker sin dotter via underjordiska kontakter med oppositionen.
Vid en sammankomst på Svenska Klubben lyckas han osedd tala med Roger Melin, trots hård övervakning av militärjuntans säkerhetsorganisation. Han får då reda på att denne kommit över hemliga handlingar som avslöjar sanningen bakom de tusentals försvinnanden som ägt rum sedan juntans kupp. Till sin överraskning möter han också ambassadsekreteraren Marianne, som han tidigare haft ett förhållande med.
I sin jakt på nyhetsstoff genom oppositionens hemliga nätverk i staden träffar han oförhappandes på Marianne, med vilken han återupptagit sin förbindelse och som i hemlighet engagerat sig i kampen mot regimens terrorvälde. Han övertalas att själv hämta de hemliga handlingarna, som gömts på en offentlig plats, och åker iväg med Marianne.
Samtidigt har dock juntans säkerhetsorganisation, med en ung, ambitiös och skrupelfri kapten i spetsen, börjat misstänka honom för att gå under falsk identitet. En av oppositionens kurirer torteras och bekräftar misstankarna, och kaptenen stormar gömstället just som Sixten och Marianne kör därifrån med dem i ambassadens bil.
Efter att ha lämnat av Sixten stoppas Marianne av civilklädda säkerhhetsmän, som letar genom ambassadbilen under förevändning att de fått ett tips om bombhot. Det är emellertid Sixten som tagit hand om handlingarna. Misstänksam gömmer han dem på balkongen till sitt hotellrum. Ett telefonsamtal från en ung kvinna, som säger sig vara Lena Melins studiekamrat, lockar dock ut honom från hotellet, och han arresteras av säkerhetsmännen.
Den unge kaptenen tar som sin personliga uppgift att knäcka Sixten för att få honom att avslöja var han gömt de hemliga handlingarna. Njutningsfullt och segervisst låter han Sixten bevittna några avancerade tortyrmetoder på en ung kvinna i oppositionens kontaktnät och hotar också underförstått denne med samma behandling, men det är först efter det att oppositionens sambandscentral och Marianne arresterats som Sixten avslöjar sitt gömställe. Kaptenen och hans underordnade går personligen till Sixtens hotellrum för att hämta papperen.
Senare på ett flygplan åker Sixten nedbruten därifrån.
Censurnummer | 126981 |
---|---|
Datum | 1987-08-26 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 2638 meter |
Kommentar | Aktlängder: 540-500-543-512-543 m. |
Bildformat | 1.66:1 |
---|---|
Ljudtyp | Ljud |
Ljudsystem | Optisk mono |
Färgtyp | Färg |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 24 |
Längd i meter | 2688 meter |
Längd i minuter | 98 min |
Akter | 5 rullar |
Tidningsrecensenternas reaktioner på filmen blev tämligen ljumma vid premiären. Samtliga lovordade de vällovliga intentionerna och det viktiga ämne som regissören Carlos Lemos försökt förmedla. I flera fall drogs paralleller till den grekiskfödde regissören Costa-Gavras USA-producerade film Försvunnen (Missing, 1981), som handlar om en ung amerikans försvinnande i samband med militärkuppen i Chile och faderns sökande efter honom. Men vad gäller själva hantverket utföll jämförelsen till Lemos nackdel:
Maaret Koskinen, DN: "Filmens struktur hängs således upp på Rydéns uppvaknande och han blir, inte olikt den konservative och patriotiske fadern (Jack Lemmon) i Försvunnen, något av publikens ställföreträdare; han tvingas till en plågsam insikt om både sin egen och sitt lands politiska naivitet.
Vad sedan gäller intrigens thrillerinslag lyckas Lemos mindre väl. Kanske beror det på hans val att stycka upp skeendet i ett flertal parallellhandlingar, där så gott som varje övergångsklipp för berättelsen framåt på ett tämligen kugghjulsartat sätt.
Det är en berättarteknik som lite för snabbt lägger sig till rätta i sina spår och förlänar en något förutsägbar lunk åt skeendet.
Då är Lemos så mycket skickligare med sitt bildspråk. Speciell förkärlek tycks han hysa för den intensiva närbilden, där skådespelarnas varje rynka och ålderspåse med en sorts filmgrammatisk nödvändighet i dessa plastoperativa tider ger den en märklig närvaro och realism. (-)
Sedan kan man ju tycka att Lemos även i sitt bildspråk onödigt ofta snubblar över klichéerna; hur ofta har vi inte sett ominöst skuggiga möten i kyrkor och biktstolar eller dödsskjutningar som slutar i frysbild?"
Monika Tunbäck-Hanson, GP: "Regissören Carlos Lemos vet vad han skildrar. Han kom själv som flykting från Argentina till Sverige 1970. Det är en hedervärd debut men det är inte lätt när man jobbar mot förebilder som Costa-Gavras. Han gjorde bl a filmen Försvunnen på ett närbesläktat tema.
Costa-Gavras kan som ingen annan skildra och förklara en brutal verklighet, bibehållande thrillerns spänning.
Själva thrillerdelen blir i Svart gryning lite väl enkel och schablonmässig. En av orsakerna ligger nog tyvärr hos Thomas Hellberg som spelar journalisten, som under falsk täckmantel jagar den försvunna flickan. Hellberg är en i och för sig skicklig yrkesman, men är sig här alltför lik från förr och fungerar inte som den motor, den dynamiska kraft han borde vara."
Ur den svensk-argentinskt sammansatta skådespelarlistan blev den då relativt okände Peder Falk särskilt uppmärksammad för sin roll som den karriäristiske unge kaptenen som också blir språkröret i filmen för den argentinska militärjuntans fascistiska människouppfattning.
Jurgen Schildt, AB: "Falks roll blir blir den intressantaste i högen, för att inte säga den enda intressanta. Hos honom framstår Astiz [Alfredo Astiz, som antogs stå bakom Dagmar Hagelins försvinnande - se Kommentar] som officeren vilken är lika inriktad på karriären som på den Goda Saken; läs ordningens upprätthållande, motståndets krossande, Militärjuntans fortbestånd.
Ingen Himmler eller Klaus Barbie kunde ha ömmat hjärtligare för familjeidyllen och dotterns födelsedag. Ingen Himmler eller Barbie kunde heller ha bemödat sig ihärdigare för att få Dagmar Hagelin, i filmen kallad Lena Melin, att tala."
Joel Ohlsson, Chaplin: "Genom att blanda fiktion och fakta styr Lemos in sin film i en tradition som utgår från Costa-Gavras' sätt att göra politiska filmer, som artikuleras på ett språk som lånats från thrillern och action-filmen.
Men tyvärr har Lemos inte riktigt det säkra handlag som fordras för att en sådan blandform skall bli övertygande och helst överväldigande.
Det är i autenticiteten, i inklippen av rent dokumentärt material, som fillmen får den rätta tyngden och träffsäkerheten. Däremot får en del av dialogpartierna (-) någonting stelbent och uppstyltat över sig. Där är det som om en tunn hinna dragits över de agerande och reducerat dem från människor till manusfigurer."
Filmens likheter med det av massmedierna omskrivna fallet med den unga svensk-argentinska 18-åringen Dagmar Hagelins kidnappning och försvinnande den 27 augusti 1977 i Buenos Aires var uppenbara för alla som skrev om eller kommenterade inspelningen och premiären. Hagelins baneman utpekades som den unge officeren Alfredo Astiz, en av de mest ökända torterarna under general Videlas vanstyre 1976-82. Astiz anklagades dock aldrig officiellt för hennes kidnappning och troliga död trots vittnesuppgifter både om överfallet och hennes fångenskap i den militärskola, där Astiz bedrev sin tortyrverksamhet. Han frikändes från alla anklagelser om kidnappningar, tortyr och mord i en av de få rättegångar mot militärer som aktivt deltog i juntans terrorverksamhet som hölls efter demokratiseringen 1983.
Regissören Carlos Lemos förnekade emellertid att filmen annat än rent ytligt hade vissa likheter med den unga svenskans försvinnande, och Dagmars far, Ragnar Hagelin, menade att det inte fanns några paralleller alls. I intervjuer både i DN 1987-04-07och i AB 1987-08-28 gav han visserligen sitt stöd till filmen och dess budskap, men underströk att han inte på något sätt varit involverad i manusarbetet eller i inspelningen av filmen.
För Carlos Lemos (f 1929), som egentligen heter Carlos Lemos Mollenros, blev Svart gryning hans dittills mest uppmärksammade produktion, och den var också hans långfilmsdebut. Efter sin flykt från Argentina till Sverige 1970 dröjde det tio år innan han återupptog sin karriär som TV-regissör med thrillern Hyenan ler faktiskt inte (1980). Senare följde Se upp för sjöjungfrur (1984) och Änglaverket (1985). Till de två första produktionerna hade Lemos själv skrivit manus, medan den tredje byggde på ett manus av Mats Ödeen (f 1937). I samtliga filmer medverkade Thomas Hellberg.
Premiären på Svart gryning ägde rum i Buenos Aires under den argentinska titeln Los dueños del silencio (ung "Tystnadens herrar"). Händelsen blev mycket omskriven då biografen bombhotades, och flera av de ditresta svenska skådespelarna försågs med livvakter på grund av mordhoten mot alla inblandade.
Efter att ha gått upp på 28 biografer enbart i Buenos Aires och ägnats stor uppmärksamhet i tidningarna, försvann plötsligt filmen från samtliga visningsställen tio dagar senare. Enligt regissören berodde det knappast på bristande publikintresse. Snarare tvärtom. Publiken hade kommit. Det var det som var besvärande. Filmen, hävdade Lemos, kunde spelas in och visas enbart därför att de flesta myndighetspersoner trodde att det rörde sig om en ordinär polisthriller, men den blev snabbt obekväm, eftersom regeringen en kort tid dessförinnan proklamerat amnesti för alla brott begångna under Videlas maktperiod. Filmen visades dock senare över hela Argentina.
1986-08-04 | 1986-11-06 | |||||
Stockholm | Sverige | |||||
Buenos Aires | Argentina |
Urpremiär | 1987-04-02 | Buenos Aires | Argentina | 98 min | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Sverigepremiär | 1987-08-28 | Astoria | Stockholm | El Salvador | 96 min | |
1987-08-28 | Victoria | Stockholm | El Salvador | 96 min | ||
TV-visning | 1990-03-10 | TV2 | Sverige | 92 min | ||
1994-07-12 | TV2 | Sverige | 92 min |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Originalnegativ bild |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Tonnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | I-band |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Ljussättningsinformation |
---|---|
Bärare | Kassett |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | SVART GRYNING Thrillern om Dagmar Hagelins försvinnande! |
Tryckeri | Uddenholms offset |
Storlek | Cirka 70 x 100 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | Filmen om Dagmar Hagelins försvinnande! SVART GRYNING Biopremiär i september! |
Tryckeri | Uddenholms offset |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Korrespondenten. En thriller av Carlos Lemos. Mar 1985 |
Omfång | 69 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Inspelningsmanus |
---|---|
Manustitel | Why? En thriller av Carlos Lemos. |
Omfång | 189 s. |
Språk | Svenska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | 7 |
---|---|
Färg papper | 6 |
Bakombild papper | 2 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Tyska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Spanska |