Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Good Night Irene
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1994-02-25

Handling

Ett bevingat skelett hittas i en damm utanför en gård i Svalöv. Tidningsnotisen väcker barndomsminnen hos en man, till yrket fotograf, och han reser tillbaka till orten, där han växt upp,...

Visa hela handlingen

Press

Kritikerna tyckte att Stellan Olsson hittat på en hygglig skröna men var tveksamma inför utförandet som film.Bo Ludvigsson, SvD: "När man bläddrar i minnets album vävs barndomens...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Ansvarig utgivare
Produktionsassistent
Produktionsekonom
B-foto
Elektriker
Passare
Negativklippning
Musikmixning
Snickare
Rekvisita
Kläder
Maskör
Klädassistent
B-ljud
Ljudläggning
Mixning
Övrig medarbetare
Tack till

Medverkande

Bolag

Handling

Ett bevingat skelett hittas i en damm utanför en gård i Svalöv. Tidningsnotisen väcker barndomsminnen hos en man, till yrket fotograf, och han reser tillbaka till orten, där han växt upp, Svalöv.

Han minns sommaren 1947, då han som 14-åring tillsammans med de andra byborna samlades vid järnvägsstationen för att hälsa stadens store son, cirkusartisten Eddie, välkommen hem. Eddie blev rubrikernas man när han räddade en cirkusprinsessa från en rasande tiger.

Vid en fest på stadshotellet, som ägs av väninnan Marias föräldrar, framträder med byns egen orkester en sångerska som uppges vara österrikiska. När ballongerna i behån exploderar visar det sig vara pojkens pappa Valter. Sonen skäms men tröstas av Maria, som för ett ögonblick lyckats komma undan brodern Janne, tredje man i gänget.

Pojken och Maria drar sig undan till övervåningen och blir vittne till ett samlag mellan Eddie och bandets (riktiga) sångerska. Barnen konstaterar besvikna att rivmärkena efter tigerns klor på Eddies rygg är mindre än vad de föreställt sig.

En dag leker de tre ungdomarna vid den excentriske uppfinnaren Jöns gård. I en bok har de läst om indianer som värmer en sårad med sina kroppar. Maria låtsas vara sårad och uppmanar brodern och pojken att lägga sig nakna vid hennes sida, varefter hon lurar brodern att lämna dem. Hon kommer inte så långt i sina förförelseförsök, eftersom de glömt lägerelden som nu hotar att sprida sig över hela gården. Barnen lyckas släcka elden, och Jöns som just kommit hem är mycket tacksam. Som tack lovar han dem att skriva över dammen vid gården i deras ägo. På gården gömmer sig Valter tills folk glömt incidenten med den österrikiska sångerskan. Sonen gör det inte i första taget.

Jöns engagerar pojken som budbärare med kärleksbrev till Irene, byns biografägarinna och uppfinnarens stora kärlek. Pojken återvänder med beskedet att kvinnor vill bli uppvaktade.

Ölander är byns rike man. Han äger bl a bryggeriet där Valter arbetar som utkörare. Gengasbilen har skadat Valters lungor svårt. Ölander lånar ut pengar. Som en amortering tilltvingar han sig samlag av Marias mamma. Barnen blir vittne till detta och Maria blir förtvivlad. Hon försöker få sin pappa Otto, som förutom att vara hotellägare också är byns polis, att arrestera Ölander genom att med flit köra ut framför lastbilen som hon vet har dåliga bromsar. Intrigen misslyckas och i stället blir Valter arresterad.

Jöns håller på med diverse egendomliga uppfinningar, bl a en "tidsbil" som drivs med hjälp av ett svänghjul. Eddie blir testpilot men försvinner efter första provturen, med bil och allt.

Jöns övar in sången "Good Night Irene" med byns orkester som de sjunger nedanför den tillbeddas fönster. Hon svarar ja. Jöns blir lycklig, men Otto blir irriterad och lyckas med Ölanders hjälp få Irene omyndigförklarad och omhändertagen. Händelsen väcker mycken rabalder i byn. I en kista hittar Janne en nazistflagga hos fadern. Valter ser möjligheten att utnyttja Ottos förflutna för att tvinga honom att återta omyndigförklarandet av Irene.

Valter blir dock svårt sjuk i lungorna och tvingas i säng. Barnen minns indianboken och lägger sig bredvid honom i sängen. Otto kommer in i rummet och förklarar att detta är förbjudet med minderåriga, men att de ska låta udda vara jämnt. Irene förblir på sjukhuset. Valters sjukdom blir värre, han läggs in på sjukhus men dör.

Jöns är förtvivlad för att Irene tagits ifrån honom, men han ger inte upp utan uppfinner ett par vingar med vars hjälp han ska flyga och rädda sin älskade. Han flyger iväg i sommarnatten, men störtar i dammen och dör.

När den vuxne mannen återvänder till barndomsstaden möter han en kvinna som visar sig vara Maria och som nu äger hotellet (nedlagt sedan tågen slutade stanna där), Jöns gård och mycket annat i området. De är främmande för varandra.

Censur / granskning

Censurnummer 132532
Datum 1994-02-22
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 3003 meter
Kommentar Aktlängder: 470-566-521-487-372-587 m.


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudsystem Servotron
Bredd 16 mm
Hastighet 24
Längd i meter 3003 meter
Längd i minuter 110 min
Akter 6 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Kritikerna tyckte att Stellan Olsson hittat på en hygglig skröna men var tveksamma inför utförandet som film.

Bo Ludvigsson, SvD: "När man bläddrar i minnets album vävs barndomens människor in i myter; då förenklades - och förstorades - de vuxnas besynnerliga beteenden för att det barnet egentligen inte fick se och höra skulle bli någorlunda begripligt. Skall minnesbilderna efteråt få betydelse för andra måste myterna göras allmängiltiga. (-)

Stellan Olsson är naturligtvis medveten om problemet men bemästrar det inte. Däremot lyckas han återskapa stämningar från Sveriges landsbygd före rekordåren. (-)

Stellan Olsson vill så gärna berätta en god historia men överskattar materialet, som ger ett obearbetat intryck, och tänjer ut det till nästan två timmar. Det är en dryg halvtimme för mycket.

Redan har vi de senaste åren sett för många svenska barndomsskildringar på film: Min store tjocke far, Söndagsbarn, Kådisbellan och Morfars resa. Och nu den här. Bo Widerberg planerar ytterligare en, liksom Mats Arehn. När ska svenska filmare sluta gå i barndom? Är samtiden så obehaglig att de inte orkar hjälpa oss att se och tolka den?"

Helena Lindblad, DN: "Stellan Olssons idylliska skröna med sorgkanter har fått ett konturskarpt hölje med hjälp av det följsamma fotot och de utmejslade rollkaraktärerna. Innehållet är desto lösligare. Berättelsen vacklar fram och tillbaka och kan inte bestämma sig för vad den vill säga. De intentioner om att förena poesi och realism som man anar hos Stellan Olsson når inte riktigt ända fram."

Jens Peterson, AB: "[Stellan Olsson] befolkar det lilla samhället med så många färgstarka figurer och historier att de skuggar varandra. Lite rensning bland de effektfulla blomstren hade behövts. (-)

Det är välspelat och roligt, med i synnerhet fina skildringar av första mötet med motsatta könet. Den 14-årige pojken är märkligt oförstående om allt som händer, något som sätter spår i den vuxne mannens oförmåga till kontakt.

En oskuldsfull barnvärld ställs mot vuxna konspirationer, och till slut får alla betala priset.

Rolig och vemodig, om än något vildvuxen."

Annika Gustafsson, SDS: Det finns mycket att glädjas åt i Stellan Olssons omväxlande mustiga, omväxlande lyriska och hela tiden insiktsfulla barndomsminnen från ett litet skånskt järnvägssamhälle på 50-talet. En rad skådespelare, välkända och folkkära (-) tycks samtliga njuta av historien och sina gestalter även då de tar fram tragiken och smärtan vilken finns hos nästan dem alla. (-)

Men man kan också rikta invändningar mot Good Night Irene. Det är som om Stellan Olsson inte förmått smälta samman alla de olika beståndsdelarna till en genomarbetad helhet. I början av filmen märks ett olyckligt drag åt buskishållet vilket senare tonas ned. Filmen hade behövt en längre sträcka fram till premiären. det gäller också valet av de unga skådespelarna. Måhända en känslig invändning, men stundtals låter deras dialog inte naturlig."

Sverker Andréasson, GP: "Regissören verkar ibland ha svårt att bestämma vad han vill betona i allt detta. Han följer flera spår samtidigt. Ibland blir de stickspår som försvinner: vad blev det av Johannes Brosts tigertämjare? Men den spirande erotiken mellan pojken (Christian Görtz) och Maria (Cim Meggerle) är ljuvligt skildrad. Stellan Olsson har förmågan att i bild frammana en upptäckandets glädje, att minnas så att även vi minns. (-)

Efterhand känner jag mig innesluten i berättelsens atmosfär. Det är inte filmens otydligheter och otympligheter som står fram utan Stellan Olssons sätt att se på sina människor - varmt och sorgset, avslöjande men aldrig utlämnande."

Sven E Olsson, Arbetet: "Den svajar mellan olika stil- och humörsorter, utan att jag begriper vad som motiverat dem. Till synes viktiga personer fladdrar in och ut i minnesbilderna, utan att deras undertexter blir uttalade eller utforskade. Dialogen är alltför ofta ohörbar, medan många tillåts spela över på annat sätt. Storyn saknar både sammanhang och poäng. I en ideologisk demaskeringsscen - med en naziflagga från en föräldrakällare - måste Stellan Olsson rentav tillgripa nödlösningen med att låta Mannen tolka det som Olsson inte mäktat hitta bilder för.

Titeln låter därför, dessvärre, som en självuppfyllande profetia."

Kommentar Svensk filmografi

Good Night Irene hade världspremiär på biografen Palladium i Svalöv den 18 februari 1994. Ett hundratal av ortens invånare hade medverkat som statister.

Filmen bygger på Stellan Olssons egna barndomsminnen. Han växte upp i Kattarp, men där hade moderniseringen gått för långt och inspelningsplats blev Svalöv i stället.

"Det man upplever för första gången är starkt och fräscht och närmar sig uppenbarelsen, säger Stellan Olsson i en paus under måndagens inspelning i matsalen på Järnvägshotellet i Svalöv. Händelserna i barndomen påverkar oss mer än vad kanske många vill tro. Jag är rätt trött på den psykologiserande trenden som alltid lägger skulden till vuxenlivets misslyckande på olyckliga barndomsupplevelser." (SDS 20.6.1993)

Många av figurerna i filmen har verkliga förebilder, bl a uppfinnaren Jöns: "Bonden och uppfinnaren Jöns, som älskar Irene, är främst en avbild av Harry Hasso, tysk skådespelare, filmfotograf och klurig hitta-påare.

- Harry Hasso levde sina sista 30 år i Helsingborg. Tråkigt nog visste jag inte om denna spännande person förrän det väl var för sent. Honom hade jag velat göra en bok om, säger Stellan Olsson.

I stället fick Harry Hasso vara med i Stellan Olssons film. Den märkliga tidsbilen i filmen, driven av en jättependel, bygger på hans idéer." (GP 20.7.1993)

" - Jag [Stellan Olsson] har länge funderat kring detta med tiden och hur förfluten tid finns närvarande hos oss väldigt mycket.

Jöns har en 'tidsbil' som är hans uppfinning och passion, men det är en annan historia?

- Ja, det är inte en tidsmaskin utan ett fordon drivet av tid: tiden som energi. Grundar sig på Keplers andra sats, som ingen riktigt förstått före Jöns, men enligt vilken tiden skulle kunna användas som energi.

År 1947 var uppenbarligen också ett år av tro på Utvecklingen!" (SvD 5.8.1993)

Inspelning

Skåne Svalöv Sverige
Höganäs Sverige

Visningar

Sverigepremiär 1994-02-25 Bio Capitol Göteborg Sverige 110 min
1994-02-25 Metropol Malmö Sverige 110 min
1994-02-25 Lilla Kvarn Stockholm Sverige 110 min
1994-02-25 Sergel-teatern Stockholm Sverige 110 min (samt ytterligare 6 platser)
TV-visning 1996-04-09 SVT1 Sverige (del 1)
1996-04-16 SVT1 Sverige (del 2)
Urpremiär 1994-02-18 Palladium Svalöv Sverige

Musikstycken

Originaltitel Borgargardets marsch
Kompositör Frederic du Rietz-Sandström


Originaltitel Musik till Iris och löjtnantshjärta
Kompositör Lars-Erik Larsson (1946)


Originaltitel Goodnight, Irene
Textförfattare Karl-Lennart (svensk text 1950)
Bearbetning Huddie Ledbetter (1910-talet, publ. 1934)


Originaltitel If I Had You
Kompositör Irving Berlin (1914)
Textförfattare Irving Berlin (1914)


Originaltitel La vie en rose
Kompositör Louiguy (1946)
Textförfattare Édith Piaf (fransk text 1946)
Roland (svensk text 1946)


Originaltitel My Blue Heaven
Kompositör Walter Donaldson (1927)
Textförfattare Ninita (svensk text 1948)
George Whiting (engelsk text 1927)


Originaltitel Till Then
Kompositör Edward Seiler (1944)
Guy Wood (1944)
Sol Marcus (1944)
Textförfattare Nils Hellström (svensk text 1946)
Edward Seiler (engelsk 1944)
Guy Wood (engelsk 1944)
Sol Marcus (engelsk 1944)


Originaltitel Den blomstertid nu kommer
Textförfattare Israel Kolmodin (1694)
Johan Olof Wallin (1819)
Britt G. Hallqvist (1979)


Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2998


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 3003


Typ Originalnegativ bild
Bredd 16 mm


Typ Tonnegativ
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel Moviemakers presenterar GOOD NIGHT IRENE
Affischdesign Jan Arndorff


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel Moviemakers presenterar GOOD NIGHT IRENE
Affischdesign Jan Arndorff


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Good night Irene. Långfilmsmanus av Stellan Olsson. November 1992.
Omfång 109 s.
Språk Svenska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Good night, Irene. Långfilms-manuskript av Stellan Olsson.
Omfång 158 s.+ 2 s. sångtext och särtryck ur Helsingborg Dagblad 1967-06-29.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Good night Irene.
Omfång 59 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 5
Färg papper SET
Bakombild papper 6
Dia 1
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?