Grundfakta

Media (1 st)

Originaltitel Sommaren
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Utmärkelser
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Dialogspråk
Sverigepremiär 1995-09-01

Medverkande

Gunilla Röör
Torun Hagberg

Samuel Fröler
Mikael Hagberg

Christopher Järredal-Antoniou
Sebastian, äldste sonen

Lena Nilsson
Ellen, Toruns syster

Jane Friedmann
Hildur, Toruns mamma

Allan Svensson
Ralf Hagberg, Mikaels bror

Visa alla medverkande

Handling

Torun Hagberg är på semester i Skagen i Danmark med sina söner Sebastian och Melker och sin syster Ellen. En solig sommardag när Torun somnat på rummet medan Ellen och pojkarna är vid...

Visa hela handlingen

Press

En enig kritikerkår mottog Kristian Petris första långa spelfilm med stor respekt. Sommaren hyllades för sitt strama, personliga bildspråk och sitt sätt att framföra en angelägen...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Samproduktionstitel
Svensk premiärtitel
Alternativtitel
Videotitel i Sverige

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Produktionsledare
Foto
Musik
Scenograf
Klippning
Ljudtekniker
Regiassistent
Scripta
Medproducent
Inspelningsledare
Inspelningsassistent
Rollsättare
Produktionssekreterare
Filmkonsulent
B-foto
C-foto
Stillbildsfoto
Foto, andrateam
Elektriker
Passare
Ljussättare
Negativklippning
Musikarrangör
Scenografiassistent
Snickare
Dekormålare
Rekvisita
Kläder
Smink
Byggledare
Klädassistent
Klippassistent
B-ljud
Ljudläggning
Synkläggning
Mixning
Övrig medarbetare

Medverkande

Gunilla Röör Torun Hagberg
Samuel Fröler Mikael Hagberg
Christopher Järredal-Antoniou Sebastian, äldste sonen
Lena Nilsson Ellen, Toruns syster
Jane Friedmann Hildur, Toruns mamma
Allan Svensson Ralf Hagberg, Mikaels bror
Thorsten Flinck Olof, teaterregissör
Mikael Persbrandt Peter
Johan Rabaeus Zacke
Björn Granath doktor Uddholm
Lars Göran Lakke Magnusson Ingvar, porrfilmsaktör
Roland Hedlund Björne, prästen
Lena B. Eriksson Krissan
Lasse Petterson Knut
Axelle Axell Iris
Peter Abrahamsson Alexander
Mats Flink Göran
Leif Andrée Erik
Staffan Kihlbom Danne
Anna Eklund Frida
Björn Löfgren Thorsten
Bernt Östman Bill
Inga-Lill Rydberg Eva-Louise
Gustaf Skarsgård Steffe
Markus Johansson Melker, den förolyckade sonen
Kim Veisgaard Aage
Robert Blom Leffe
Jesper Christensen Flemming
Claes Elfsberg nyhetsreporter
John Hahn-Petersen Preben
Erika Janson dragspelerska

Bolag

Produktionsbolag Göta Film AB (©)
Samproduktionsbolag Charon Film AB
Empe Film AB
FilmhusAteljéerna AB
Film og Lyd Produktion ApS
FilmTeknik AB
Triangelfilm AB (med stöd av)
AB Svensk Filmindustri
Produktionsstöd Stiftelsen Svenska Filminstitutet
Det Danske Filminstitut
Nordisk Film- & TV Fond
Distributör i Sverige (35 mm) Triangelfilm AB 1995
Kulturföreningen Kedjan 1995
Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) Föreningen FilmCentrum 1996
Sandrew Film AB 1996
Distributör i Sverige (köpvideo) Triangelfilm AB 1996
Distributör i Sverige (DVD) PAN Vision AB 2008
Laboratorium FilmTeknik AB
Mixning Movie Track AB
Övrigt bolag Animagica Film & Video AB (Grafisk Form)
Matmor & Butler Catering (catering)

Handling

Torun Hagberg är på semester i Skagen i Danmark med sina söner Sebastian och Melker och sin syster Ellen. En solig sommardag när Torun somnat på rummet medan Ellen och pojkarna är vid stranden väcks hon ur semesteridyllen av pensionatspersonal som säger att det inträffat en olycka. På stranden ligger Ellen avsvimmad i hettan, men Torun upptäcker snart en större katastrof: hennes yngste son Melker är försvunnen.

Hela natten spanar helikoptrar och räddningsmanskap förgäves över hav och land efter Melker. Först dagen därpå ringer Torun till sin man Mikael, som är kvar hemma i Sverige och arbetar som slöjdlärare på Albyskolan. Mikael tar första flyget till Danmark och möts vid pensionatet av den danske läkare som tagit hand om Torun. Melker har drunknat och Torun tar på sig skulden. Hon säger sig inte klandra Ellen.

Vid Melkers begravning hemma i Stockholm hålls tal vid kistan av mormodern Hildur och farbrodern Ralf. Utan att själv falla i gråt iakttar Torun de sörjande. Efter begravningsmiddagen hemma hos familjen Hagberg, när prästen Björne gått, försöker Ellen hjälpa till att duka undan men körs på porten av en upprörd Torun. På natten kan Mikael inte sova. Han försöker be, men kan inte. Mikael och Torun har svårt att bearbeta sorgen. När de någon gång släpper tanken på det fasansfulla som hänt och skrattar grips de av skuldkänslor. Torun lämnar Sebastian på dagis, där hon får teckningar som Melker gjort.

En kapitelrubrik talar om att hösten har anlänt. Till Mikaels stora irritation har Torun glömt köpa en födelsedagstårta till Sebastian. Torun hånar Mikael för att han inte kan leva ut sin ilska. Tillsammans ser de på TV om en flygplansolycka utanför Moskva. På kvällen försöker Torun förföra Mikael, men han säger sig inte kunna älska om han känner det som ett krav. Hon menar att han ofta använder Melkers död för att det är en perfekt ursäkt. Deras äktenskapliga vardag sätts på allt hårdare prov.

Mikael besöker sin bror Ralf som bor på landet i deras föräldrahem, en bondgård som bröderna nu äger tillsammans. Gården kanske måste säljas, då jordbruket inte är så lönsamt längre. Mikael berättar om sina och Toruns problem. Han vet inte hur man ska sörja. Torun bär på tunga skuldkänslor och vill bli straffad.

Torun har bestämt sig för att flytta från Mikael. De går ändå gemensamt på en fest. Mikael har svårt att koncentrera sig på de övriga gästernas diskussioner. Han är mer upptagen av att iaktta Torun som dansar tango och flirtar med en annan man, Peter. Mikael vill gå hem, men får inte med sig Torun. När hon sent kommer hem med Peter i släptåg ligger Mikael vaken i sängen och väntar. Både Mikael och Hildur, som tillfälligt bor där, stiger upp. Peter erbjuder sig frimodigt att laga Janssons frestelse. Alla hjälps åt i köket. När alla sitter och äter, ringer en deprimerad Ellen. Hildur tar samtalet. Torun föreslår sedan helt sonika att Mikael ska sova i vardagsrummet, men den annars så försynte Mikael blir förbannad då han inser att hon tänker låta Peter stanna över natten. Ett gräl utbryter och Peter väljer att gå sin väg.

Mikael försöker övertala Torun att inte flytta hemifrån, men hon menar att det blir bäst för dem båda.

En kapitelrubrik meddelar att vintern tagit vid. Mikael har flyttat hem till brodern Ralf. Pengarna från försäljningen av hans och Toruns hus tänker han placera i bondgården. Ellen har bjudit hem Mikael till sig, eftersom hon känner sig ensam. Mötet slutar med att de hamnar i sängen.

Mikael och Sebastian går till Toruns lägenhet. Alla tre besöker sedan Melkers grav. Torun berättar att hon är gravid och att barnet ska födas i september.

Mikael börjar svartsjukt förfölja Torun. Han kontrollerar att hon inte har någon man hos sig i lägenheten, och vaktar utanför en restaurang där hon är med sin mor Hildur. Mikael träffar Hildur utanför restaurangen och hon kan intyga att Torun inte är där för att träffa någon annan.

För Torun berättar Hildur att hon inte kan förstå sig på sin dotter Ellen och hennes livspessimism. Hildur beskriver också hur tomt det kändes att vakna ensam sedan hennes man Vidar dött. Torun tycker att gråten är för enkel och säger sig inte kunna gråta.

En förtvivlad och skuldtyngd Ellen besöker Torun när hon leder en gruppmeditation. Ellen vill prata om olyckan som ägde rum för snart ett halvår sedan och som de fortfarande inte pratat om. Torun säger kallt att hon inget kan säga.

Våren har kommit. Ellen och Torun besöker en avantgardistisk teaterföreställning. Pjäsens regissör Olof är en gammal pojkvän till Ellen. På en bar efter föreställningen börjar han och Torun prata. De sover sedan tillsammans. Torun vaknar med ett ryck; förvirrad tror hon att Mikael är där och att allt varit en dröm. Torun har levt kärlekslöst så länge, och ber Olof att de ska älska. Han vägrar dock eftersom han inte vill att det ska kännas som något man måste göra.

En annan kväll är Torun och Ellen på pub. Allt mer berusade diskuterar de Ellens gamla pojkvänner. Till slut bekänner Ellen att hon legat med Mikael. Hon säger sig alltid ha känt sig underlägsen Torun. Torun kastar en drink i ansiktet på henne och går vinglande och ledsen ut i stockholmsnatten.

Hon hittar fram till en lönnklubb som har öppet mycket sent. Klubbens ägare Zacke kommer fram till henne där hon sitter ensam och dricker. Han undrar om hon helt frivilligt vill medverka i en porrfilm. Hon tvekar och säger att hon har man och barn, men hamnar till slut i en inspelningsstudio på sängkanten med en vilt främmande karl, Ingvar. Han börjar knäppa upp hennes blus och frågar henne om man och barn. Hon berättar då för mannen att hon förlorat ett barn som drunknat. Toruns förträngda sorg bryter fram och hon brister ut i befriande gråt.

Zacke, som iakttagit scenen genom videokameran, ser till att hon får en taxi. Hon åker till Mikaels och Ralfs gård, där även Sebastian bor för tillfället. Alla i huset sover när hon kommer. Hon återförenas med Mikael i en stor kram.

Ett år har gått sedan olyckan. Den nya sommaren är här. Torun är höggravid. Familjen beslutar sig för att åka på semester till samma plats i Danmark. Cirkeln är sluten. De får ett annat rum, men annars är sig allting likt. De vandrar på samma stränder och blickar ut över det hav som alltid är likadant. Torun säger: "Tänk om man var som havet."

Censur / granskning

Censurnummer 133463
Datum 1995-08-23
Åldersgräns Tillåten från 11 år
Originallängd 3072 meter


Tekniska fakta

Bildformat 1.66:1
Ljudtyp Ljud
Ljudsystem Dolby Stereo Spectral Recording
Färgtyp Färg
Hastighet 24
Längd i meter 3072 meter
Längd i minuter 112 min


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

En enig kritikerkår mottog Kristian Petris första långa spelfilm med stor respekt. Sommaren hyllades för sitt strama, personliga bildspråk och sitt sätt att framföra en angelägen tematik om sorg och lidande. Några enstaka scener störde helhetsintrycket och flera recensenter klagade på partier med alltför stiliserad dialog.

Elisabeth Sörenson, SvD: "Sommaren är författaren och filmaren Kristian Petris första långfilm, men att det inte är någon nybörjare som varit i farten känner man redan tidigt i filmen: här finns en medvetenhet och säkerhet i den filmiska bilden som övertygar. Vilket alltså inte manuskriptet gör i samma utsträckning. Författarna har intresserat sig mest för kvinnan i familjen - men utifrån sitt manliga perspektiv. Samuel Frölers Mikael lämnas rätt mycket ensam, inte bara av Torun utan också av författarna. Som dessutom givit honom de omöjligaste replikerna.

Som på teatrarna under repetitionsperioderna borde det finnas ett känsligt öra i 'salongen' under svenska filminspelningar - det är inte bara Sommaren som väcker sådan önskan."

Jens Peterson, AB: "Sommaren är framför allt en film som berättas i bilder. Inledningen är ordlös, scen på scen läggs intill varandra medan spänningen och obehaget byggs upp. Det är skickligt genomfört, och Kristian Petri har gjort en imponerande debut.

Replikerna fångar säkert det tafatta och handlingsförlamade när sorgen slår till. Föräldrarna har länge svårt att visa smärtan, både i ord och handling, och det blir många 'jag vet inte' istället för tårar. De söker sig från varandra och till andra.

Några oklarheter skymmer sikten. Men i stort en välspelad, väl berättad svensk film om ett år som skakar om några människor."

Jan Aghed, SDS: "När Petris och medförfattaren Stig Larssons film om Toruns och Mikaels prövningar är som bäst har den ett rakt, osmyckat och samtidigt personligt bildspråk som övertalar åskådaren att söka efter outsagda betydelser, långtifrån i onödan. Petris och hans skådespelares sätt att använda sig av närbilden är till stor del något helt annat än den uttrycklösa slentrianfunktion som TV-dramatiken sölat ner filmberättandet med. (-)

Mindre lyckad i längden är Stig Larssons starkt stiliserade version av talspråk, det blir lite för många replikskiften av utdragen guttural art. Man kan också anmärka på att huvudpersonernas sociala roller inte är bättre utbyggda, med följd att de och deras reaktioner svävar en smula i luften. Mikaels slöjdläraryrke framstår som en abstrakt konstruktion, och Toruns mantraliknande aktivitet som terapeut är svår att bli klok på. Filmens partyscener har ett väl ytligt och stereotypt drag som reducerar betraktarens engagemang i personernas problem. Slutligen verkar makarnas och familjens återförening alltför påklistrad efter allt sönderfall och främlingskap som sorgen och skulden provocerat fram i det föregående.

Efter sådana invändningar kan en rekommendation förefalla något krystad, men strunt i det. Trots svagheter är Sommaren en ovanligt lovande regidebut: avgjort sevärd, en ny svensk film med väsentlig tematik, tänkvärda iakttagelser och åtskilliga prov på intelligent stil."

Sven E Olsson, Arbetet: "Kristian Petris film har en mognad som märks i alla delar av filmens gestaltning, från Sten Kullängers foto till Klas Engströms ljudarbete. Scenerna är ofta elliptiskt avkortade, med repliker som inte alltid får svar och med känslor som brantas av innan de är färdigbearbetade. Kameran är i nästan oavbruten rörelse; osäkergörande, accentuerande, förhandsanande. Scenerna inleds sällan med en stor etableringsbild utan mer ofta med en extrem och oväntad närbild av en kroppsdel, ett föremål; som i Kieslowskis nyfikenhetseggande mysteriespel. Och ljudläggningen tvingar oss också till skärpt uppmärksamhet, som i de två avsnitt där Toruns mamma respektive syster har biktliknande monologer som nästan fylls ut av sorlet i restaurangmiljöerna omkring dem.

Till detta kommer ett spel av, framför alla Gunilla Röör, som överträffar det mesta i den svenska filmens 90-tal. Hon ger så stark fysisk närvaro åt det tomrum som är Toruns inre, att man nästan bokstavligen kan se hur hon hackar mellan ljus och mörker likt en trasig fyr.

Än så länge Årets bästa svenska film. Den bränner som en svetslåga i det svenska spelfilmsmörkret."

Eva af Geijerstam, DN: "Ändå är Sommaren, Stefan Kullängers följsamma kamera och regins smyckekonst till trots, behäftad med problem. Några replikskiften har ett tonfall (Stig Larssons?) som med viss demonstrativ grovhet faller utanför berättelsens annars känslomässiga logik och kronologi, någon scen här och där bryter mot en för övrigt imponerande rytm och visuell behärskning.

Men sammantaget finns endast marginella invändningar mot en film som lyckas hålla stånd mot melodramatiken och med allvar och självkänsla ta sig an det otidsenliga " tidlösa! " ämnet sorg och lidande.

Dess allra mest besynnerliga inslag är faktiskt att det var på håret att den blev av i vår osäkert hanterade svenska filmpolitiska apparat."

Maaret Koskinen, Chaplin: "Överhuvudtaget hålls filmen samman av en mycket medveten och suggestiv berättarstil. Till en av de mest påtagliga komponenterna i denna stil hör det man skulle kunna kalla det periferas, det vid sidan av liggandes estetik. Det kan vara närbilder av en hand mot en skrovlig fönsterruta, en nål som petar i ett sår eller en brinnande cigarett. Ibland är det till och med som om berättarperspektivet förblir vaket för alternativa berättelser - som när kameran vid ett tillfälle tycks tappa koncentrationen och vilar blicken mot en ödslig korridor, i stället för människorna som nyss befolkade den. Kanske handlar det om en tomhet och en trivialitet som tränger sig på, späder ut uppmärksamhet och fokus - såväl för karaktärerna som för oss.

Det är denna sökande karaktär som är filmens stora styrka. Det är som också den, i likhet med Torun, sökte sig en 'handling', en referensram hållbar för ett fortsatt liv."

Kommentar Svensk filmografi

Cirka fem månader före sverigepremiären på sin första långa spelfilm, Sommaren, hade Kristian Petri (f 1956) premiär på den kritikerrosade dokumentärfilmen Atlanten (1995/9), gjord tillsammans med biologen Magnus Enquist och fotografen Jan Röed (f 1956). Petri, som debuterade som författare 1988 med kortromanen "Första rummet", hade före Atlanten gjort en rad dokumentärer, de flesta för TV, t ex Jamaicaresan (1980), Aska och jordgubbar (1984) och Gentlemannakriget (1989). Han spelfilmsdebuterade 1988 med kortfilmen Rocket Garden. Den följdes av ytterligare två kortfilmer, Förr i världen (1991) och Sprickan (1992), vilka båda deltog i kritikerserien vid filmfestivalen i Cannes.

Sommaren har en ganska komplicerad och annorlunda tillkomsthistoria. Filmen representerar en finansieringsmodell som bryter gängse svenskt mönster; utan någon stor enskild finansiär i ryggen är den att betrakta som ett slags independentproduktion.

Idén till Sommaren fick Petri tio år före premiären när han läste den japanske författaren Yukio Mishimas (1925-70) novell "Death in Midsummer", som handlar om en sjökatastrof. Han skrev ett synopsis på fem sidor och gick till Filminstitutets dåvarande produktionschef Bengt Forslund (f 1932), som tyckte att idén var spännande men att Petri var ett alltför okänt namn. Petri återupptog idén strax efter inspelningen av Förr i världen och gjorde då en storyboard som han tog med till sin dåvarande producent Peter Kropénin. Filmen fick planeringsstöd från både Filminstitutet och Nordisk Film & TV-fond, där Bengt Forslund nu arbetade.

Tillsammans med sin gode vän Stig Larsson (f 1955) skrev Petri sedan ett manus som var färdigt våren 1992. Filmveteranen Stig Björkman (f 1938) fungerade som manusrådgivare. En ekonomisk schism mellan Petri och Larsson å ena sidan och Kropénin å den andra, gjorde att manusförfattarna krävde att få byta producent.

Ungefär samtidigt hade Petri gjort Sprickan med Christer Nilson på Götafilm som producent. Nilson läste manuset, blev intresserad och lade in en ansökan om planeringsstöd hos dåvarande Produktionsstödsnämnden för långfilm. Den 11.5.1992 meddelade dock nämndens ordförande Peter Hald att något stöd inte kunde beviljas. 1993 trädde det nya filmavtalet i Sverige i kraft. Fem nya filmkonsulenter övertog de gamla nämndernas roll på Filminstitutet.

Bland konsulenterna var Per Lysander, som efter att ha läst manuset på våren 1993 var villig att ge filmen planeringsstöd. Lysander var också beredd att gå in och stödja filmen med 6 Mkr, men eftersom det svenska filmavtalet stipulerar att en konsulent enbart kan svara för 70 % av den svenska finansieringen, återstod för producenten Christer Nilson att skaffa 2,6 miljoner för att tillgodogöra sig maximalt stöd.

Kontakt togs med Waldemar Bergendahl (f 1933) på Svensk Filmindustri, som gillade manuset men ansåg att det kommersiellt sett inte var tillräckligt gångbart. TV 2s Gerd Edwards, Hans Bonnevier och Ulla Nilsson sa unisont nej till manuset och hade flera starka invändningar mot det. Lars Säfström på Kanal 1 Drama ville inte heller engagera sig i projektet.

Thomas Gammeltoft på det danska produktionsbolaget Film & Lyd, som hade arbetat med Christer Nilson tidigare, visade sig bli en del av lösningen. Tillsammans med den danske filmkonsulenten Hans Hansen vid Det Danske Filminstitut lyckades Film & Lyd ge Sommaren ett totalt danskt stöd på 1.250.000 kronor.

Det danska stödet var avgörande för filmens tillkomst på mer än ett sätt. Villkoret för att få pengar från Nordisk Film & TV-fond är nämligen att en film får stöd (och garanterad distribution) från ett annat nordiskt land. Men för att Nordisk Film & TV-fond ska kunna bidra med maximala 25 procent av en films totalbudget måste det andra nordiska landets stöd motsvara minst 10 procent av totalbudgeten. Här lyckades man sålunda uppfylla de snåriga kraven och kunde till slut ansöka om 2,8 Mkr i stöd från Nordisk Film & TV-fond. Men 2,6 miljoner saknades fortfarande för att få fullt stöd från Filminstitutet.

Detta löstes på ett för svenska förhållanden ganska okonventionellt sätt. Genom att engagera Thomas Roger på FilmhusAteljéerna och Per-Erik Wallin på laboratoriet FilmTeknik i projektet lyckades Christer Nilson säkra 1,2 miljoner. Liksom Götafilm (som till slut bidrog med en dryg halvmiljon) gick Kristian Petris, Stig Larssons och Jan Röeds gemensamma bolag Charon Film AB in med en del av deras arvoden (cirka 200.000 kronor). Distributören Mattias Nohrborg och Triangelfilm bidrog sammanlagt med ca 250.000 kronor, ett belopp motsvarande ungefär halva distributions- och marknadsföringskostnaden.

Nya kontakter togs med Kanal 1 Drama och till slut köpte Ingrid Dahlberg sändningsrätten för 400.000 kronor. Christer Nilson hade nu skaffat 2,6 miljoner och Per Lysander kunde gå till styrelsen för beslut om de 6 miljonerna.

Den 20.12.1993 fattade Nordisk Film- & TV-fond beslut om att ge Sommaren ett stöd på 2 Mkr, alltså 800.000 kronor mindre än vad man sökt. Detta på grund av Nordisk Film & TV-fonds överintecknade förhandsgarantier i olika filmprojekt.

Samma dag beslöt dock även Filminstitutets styrelse att ge filmen sitt stöd. Ytterligare 6 miljoner lades sålunda till totalbudgeten. Med en så knapp budget var man tvungen att på annat sätt täcka förlusten av de 800.000 kronorna. Per Lysander var villig att ställa upp med ytterligare finansiering (dvs 70 procent av summan), vilket tvingade Christer Nilson att plocka fram cirka en kvarts miljon kronor för att uppfylla avtalet. Detta skedde genom att FilmTeknik gick in med ytterligare 100.000 kronor; dessutom satsade huvudrollsinnehavarna Gunilla Röör (f 1959) och Samuel Fröler (f 1957) delar av sina arvoden. Även produktionsledaren Marianne Persson investerade, via sitt bolag Empe Film AB, en del av sin lön i filmen.

Den 14.3.1994 beslutade Filminstitutets styrelse om tilläggsfinansieringen. På vintern 1994 såg Waldemar Bergendahl och Kerstin Bonnier på Svensk Filmindustri en grovklippt version av filmen och tyckte mycket om den. SF sköt till 300.000 kronor för att stärka distributionsbudgeten. Detta medförde i sin tur att Per Lysander kunde stödja filmen med ytterligare 625.000 kronor, så att slutbudgeten hamnade på ca 13,5 Mkr. Slutligen hade sålunda hela tretton medproducenter och finansiärer bidragit till Sommarens budget.

I huvudrollen som Torun ses Gunilla Röör, som tidigare hade arbetat med Kristian Petri i kortfilmen Sprickan. Rollen som Ellen skulle ursprungligen ha gjorts av Lena Endre (f 1955), men hon blev gravid och rollen övertogs av Lena Nilsson. Filmmusikskaparna Twice A Man långfilmsdebuterade. Bakom signaturen döljer sig Göteborgsduon Dan Söderqvist och Karl Gasleben, vilka tidigare svarat för musiken till ett par av Petris kortfilmer.

De första scenerna till Sommaren togs i december 1993 i Stockholm. Inspelningen drog igång på allvar i slutet av april 1994 och avslutades i Svinkløv i Danmark i juni. Svinkløv på den nordjylländska kusten staterade som Skagen, där filmen börjar och slutar. Under inspelningen gick det åt 10.000 meter mer råfilm än beräknat (till en kostnad av 200.000 kronor). Detta ledde även till att några scener fick strykas. Den första versionen av filmen var två timmar och tjugofem minuter lång. Kristian Petri gjorde uppehåll i klippningsarbetet i två månader och klippte sedan ned filmen till sluttiden en timma och femtiotvå minuter.

Sommaren inbjöds som en av sexton filmer till den prestigefyllda sidoserien Quinzaine des Réalisateurs vid filmfestivalen i Cannes. Det var första gången en svensk regissör blev inbjuden till denna sidoserie sedan 1990, då Suzanne Ostens Skyddsängeln (1990/6) visades. Kristian Petri hade alltså tidigare varit i Cannes med kortfilmerna Förr i världen och Sprickan (1991 respektive 1992).

Vid världspremiären i Cannes 22.5.1995 visades filmen under den engelska titeln Between Summers och den franska titeln Entre deux étés. Sommaren fick ett relativt gott mottagande av den franska kritikerkåren, som vid presskonferensen som första fråga undrade om Petris eventuella påverkan av Ingmar Bergman. Petri svarade: ¿Jag har inte influerats av Bergman. Naturligtvis har jag sett och berörts av många av hans filmer, men han har aldrig varit någon förebild.¿

Efter Cannesfestivalen deltog Sommaren i filmfestivaler i bl a Edinburgh, Montreal, Thessaloniki, Kairo, Turin, Hamburg, Dublin, Los Angeles, Washington, New York och Paris. Vid filmfotograffestivalen i Skopje, Makedonien, vann Stefan Kullänger första pris för sitt foto i Sommaren. Filmen nominerades till en Golden Globe i Los Angeles och tävlade i kategorin årets europeiska debutfilm vid utdelningen av det europeiska filmpriset Felix. I Sverige tilldelades Gunilla Röör en Guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll.

Visningar

Sverigepremiär 1995-09-01 Capitol Göteborg Sverige 112 min
1995-09-01 Spegeln Malmö Sverige 112 min
1995-09-01 Sture Stockholm Sverige 112 min (samt ytterligare 4 platser)
TV-visning 1998-10-18 SVT1 Sverige 108 min
2001-06-16 SVT2 Sverige 108 min
Videorelease 1996-06 Sverige 108 min
Dvd-release 2008-11-26 Sverige

Musikstycken

Originaltitel Myra
Kompositör Erika Janson


Originaltitel Que nadie sepa mi sufrir/Amor de mis amores/La foule
Kompositör Ángel Cabral (1953)
Textförfattare Olle Bergman (svensk text "Liksom ett rö för vinden")
Anna-Lena Brundin (svensk text "Folkhopen")
Enrique Dizeo (spansk text 1953)
Michel Rivgauche (fransk text 1957)


Originaltitel Kindertotenlieder
Kompositör Gustav Mahler (1902)
Textförfattare Friedrich Rückert


Utmärkelser

Guldbagge Stockholm 1996 Bästa skådespelerska Gunilla Röör
Guldbaggenominerad Stockholm 1996 Bästa regi Kristian Petri
Stockholm 1996 Bästa manuskript Kristian Petri
Stockholm 1996 Bästa manuskript Stig Larsson
Stockholm 1996 Bästa foto Stefan Kullänger
Festivalpris Annonay 1996 (Grand Prix du Jury)
Pris för bästa foto Bitola 1995 Stefan Kullänger (guldkamera; Film Camera Festival)

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 3082


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Kopia
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 3072


Typ Printmaster
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel SOMMAREN
Affischdesign Jan Larsson


Storlek Mellan 850 x 700 och 850 x 1100
Affischtitel BETWEEN SUMMERS
Affischdesign Jan Larsson


Storlek Mindre än 850 x 400
Affischtitel SOMMAREN
Affischdesign Jan Larsson


Bestånd Manuskript

Typ Inspelningsmanus
Manustitel Sommaren av Kristian Petri, Stig Larsson och Stig Björkman.
Omfång 139 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Sommaren - dialoglista 95.02.14.
Omfång 54 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Between summers.1995-04-06.
Omfång 53 s.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Entre deux etes. 1995-11-07.
Omfång 58 s.
Språk Franska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper 4
Färg papper 5
Bakombild papper 2
Dia 2
Album Nej


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?