Grundfakta

Media (111 st)

Originaltitel Madame de Thèbes : Drama i 3 akter och prolog
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Manus
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Sverigepremiär 1915-08-23

Medverkande

Ragna Wettergreen
Ayla, zigenerska, känd som spåkvinnan ''Madame de Thèbes''

Nicolay Johannsen
Robert, greve, Aylas son

Albin Lavén
von Volmar, baron, politiker

Karin Molander
Louise, von Volmars dotter

Märta Halldén
Julie, grevinna

Doris Nelson
Ayla som ung (i prologen)

Visa alla medverkande

Handling

Zigenarhövdingens dotter Ayla har fått ett barn med en man som inte hör till stammen. Hon förbannas av sin far och visas bort. Med det nyfödda barnet på armen vandrar hon...

Visa hela handlingen

Press

Svenska Bios nya stolthet, premiärbiografen Röda Kvarn på Biblioteksgatan i Stockholm, invigdes med en föreställning för enbart inbjudna den 29 december 1915. Dagen efter öppnades den...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Alternativtitel
Distributionstitel
Inspelningstitel
Manustitel

Filmteam

Regi
Manus
Foto
Inspicient
Musikarrangör

Medverkande

Ragna Wettergreen Ayla, zigenerska, känd som spåkvinnan ''Madame de Thèbes''
Nicolay Johannsen Robert, greve, Aylas son
Albin Lavén von Volmar, baron, politiker
Karin Molander Louise, von Volmars dotter
Märta Halldén Julie, grevinna
Doris Nelson Ayla som ung (i prologen)
John Ekman Aylas far, zigenarnas hövding
William Larsson Max, greve Roberts betjänt
Carl Apolloff parlamentsledamot
Albert Ståhl parlamentsledamot
Thure Holm parlamentsledamot
Otto Malmberg parlamentsledamot
Ernst Eklund Roberts vän
Georg Fernquist åhörare på balkongen i parlamentet

Bolag

Produktionsbolag AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå

Handling

Zigenarhövdingens dotter Ayla har fått ett barn med en man som inte hör till stammen. Hon förbannas av sin far och visas bort.

Med det nyfödda barnet på armen vandrar hon förtvivlad bort i skogen. Hon vill göra sig av med det men förmår inte.

Ayla kommer till parken kring ett stort gods. Där kanske någon vill förbarma sig över barnet. Hon lägger det ifrån sig på en bänk och gömmer sig.

På godset bor grevinnan Julie, vars nyfödde son är svårt sjuk. Hon upptäcker Ayla och barnet i parken och ger dem husrum.

På natten dör grevinnans son. Hon låter sitt döda barn glida ner i sjöns mörka vatten, och Ayla ger henne sitt barn att vara grevinnans. Som minne av sin son får Ayla en medaljong av grevinnan.

Trettiofem år senare dör grevinnan och lämnar efter sig ett brev, där sonen Robert får veta att hans mor i själva verket var en zigenerska och att hon fått en medaljong som minne av sin son.

Robert är politiskt mycket aktiv och hans utnämning till ny utrikesminister är allmänt väntad. Men han har en mäktig och farlig politisk motståndare i baron von Volmar. När Max, greve Roberts trolöse betjänt, upptäckt brevet om Roberts verkliga ursprung och erbjuder von Volmar att köpa det, tvekar denne inte ett ögonblick för att komma åt sin politiske motståndare.

I huvudstaden finns en politisk spåkvinna, kallad Madame de Thèbes, som många politiker från olika läger gärna rådfrågar, även von Volmar. Hon tar ett avtryck av hans hand och spår honom i den, projicerad i förstorat format på väggen. Hon pekar på handens linjer och säger: "Det ligger hopp om en stor politisk seger i denna hand."

Samtidigt har greve Robert och von Volmars dotter Louise blivit bekanta och snabbt intresserade av varandra. Osedd får hon höra faderns planer på att med hjälp av det stulna brevet komma åt Robert och skyndar sig att varna honom.

Madame de Thèbes har råkat i blåsväder och hotas av husundersökning. Hon går igenom sina tillhörigheter och hittar medaljongen. Den får inte komma i orätta händer, och då hon har fått veta att Louise von Volmar och Robert, som är hennes son, älskar varandra, skickar hon medaljongen till Louise och ber henne ta väl vara på den.

I parlamentet offentliggörs Roberts utnämning till utrikesminister. Men von Volmar låter inte hejda sig. Han reser sig och kallar Robert en lycksökare och son till Madame de Thèbes. Stort tumult bryter ut.

Då hörs en kraftig röst från läktaren. Det är Madame de Thèbes, som ropar: "Han ljuger! Jag är inte greve Roberts mor!"

Sedan sjunker hon ihop. Och kring den medvetslösa Madame de Thèbes samlas alla. von Volmar och Robert försonas och i moderns dödsögonblick får Robert hennes medaljong i handen och förstår allt.

Censur / granskning

Censurnummer 14336
Datum 1915-12-22
Åldersgräns Tillåten från 15 år
Originallängd 1342 meter
Kommentar (Röda Kvarns premiärkopia)


Censurnummer 13164
Datum 1915-08-09
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 1317 meter
Längd efter klipp 1284 meter
Kommentar I akt I (30 m): "allt som ger vid handen att grevinnan tänker kasta sitt barns lik i sjön". I akt II (3 m): "förkortat brottningen mellan boven och fröken von Volmar". Kopiornas längd varierar från 1276 m till 1390 m. Antal kopior: 2 (för premiären i Göteborg)


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 18
Längd i meter 1390 meter
Längd i minuter 68 min
Akter 4 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Svenska Bios nya stolthet, premiärbiografen Röda Kvarn på Biblioteksgatan i Stockholm, invigdes med en föreställning för enbart inbjudna den 29 december 1915. Dagen efter öppnades den för allmänheten.

Alla tidningar i Stockholm skrev utförligt om den nya biografen. Flera recensenter kallade den "Sveriges elegantaste biograf" och alla flödade över av beröm för inredning, smakfullhet och teknisk utrustning.

Lika mycket utrymme bestods inte själva invigningsfilmen. De flesta recensenter yttrade sig överraskande kort om den. Sålunda skrev SvD: "Programmets stora nummer Madame de Thèbes, romantiskt drama, var ej vidare framstående som litteraturprodukt men däremot synnerligen väl iscensatt af herr Mauritz Stiller och väl speladt. I de kvinnliga hufvudrollerna fick man nöjet återse fruarna Ragna Wettergren, Karin Molander och Märta Halldén samt fröken Doris Nelson. De fyllde alla på ett utmärkt sätt sina roller, särskildt var fru Molander om möjligt än mer förtjusande än vanligt."

Regi och spel fick genomgående goda omdömen, men även Kino i StD var kritisk mot filmens idé och handling: "Hufvudnumret utgjordes af ett nytt svenskt drama Madame de Thèbes, hvars af zigenarförbannelser, spådomsmystik, nyckelhålsiakttagelser och underliga politiska interiörer fyllda handling väl är spännande men som en allt för typisk biografdramatik ej kan göra anspråk på något närmare skärskådande. En rad skickliga förmågor (-) spelade väl, men hvad som mest intresserade var den ypperliga ram, den förträffliga regikonst och de vackra bilder, som grupperats kring handlingen. Herr Stillers förmåga i detta afseende firade en ny och berättigad triumf."

Eclair i SocD talar om den "fantastiska men medryckande handlingen", och i ett mycket kort omnämnande av den nya biografen och dess öppningsprogram i StT skriver reportern/recensenten att uppslaget till filmen "är detsamma som det i Snoilskys bekanta dikt 'Tatterskan' -- snart nog föres emellertid romanen ut på förut okända, men mycket fantastiskt byggda vägar."

Men en recensent, en icke ordinarie sådan, är ytterst negativ. Inledningen till hans omdöme om filmen har senare ofta citerats och bidragit till det felaktiga intryck som länge härskade om filmens mottagande. Detta var faktiskt mycket bättre men framför allt annorlunda än Footit i DN formulerade det: "Men ack, en sådan fruktansvärd rappakalja, en sådan ohyggligt sentimental Nick Carter i en tekniskt förnämlig dräkt! Kontrasten mellan å ena sidan den förfinade ramen, den tekniska fulländningen och den eleganta publiken och å andra sidan denna falska, fadda pigromantik, verkade fullkomligt skärande. Litet var förfaller ju i dessa dagar lätt till filosoferande, och det var inte utan att man i en dylik, så utsökt utförd och raffinerat iscensatt, men ändå så jämmerligt tom och okultiverad prestation kunde tycka sig se en ganska typisk skärva av den kultur, som just nu är i färd med att sönderkrossa sig själv. Men det är förmodligen endast den på biografdramatik fullkomligt otränade som kan förfalla till dylika sorgliga funderingar."

Kommentar Svensk filmografi

Madame de Thèbes spelades in i maj 1915 och torde ha varit Svenska Bios dittills både ambitiösaste och största ekonomiska satsning. Filmen, som var färdig i början av augusti och då fick sin urpremiär i Norge och svensk premiär i Göteborg, sparades för Stockholms del i över fyra månader för att kunna bli invigningsprogram på Svenska Bios nya och mycket påkostade premiärbiograf, Röda Kvarn på Biblioteksgatan 5.

Filmens bägge danska manuskriptförfattare, Martin Jørgensen och Louis Levy (1875-1940), vilka bl a tillsammans skrivit fem manuskript för Asta Nielsen, när hon hade eget produktionsbolag i Berlin, hade tagit upp och behandlat ett vid denna tid från fransk politik välkänt motiv. De bägge författarna hade kallat sin huvudperson "Madame Carmen" och det var Svenska Bio, som efter att under inspelningen ha låtit henne heta "Madame de Claire", först på ett sent stadium bytte filmens ursprungliga titel "Ödets son" mot det ur deras synpunkt mera säljande Madame de Thèbes, samtidigt som huvudpersonen fick detta namn. Förebilden var den ryktbara sierskan och politiska spådamen Madame de Cruchot, som i början av 1900-talet levde i Paris och där fick en herostratisk ryktbarhet under det självtagna namnet "Madame de Thèbes". Men filmens handling har bara en ytlig likhet med hennes verksamhet och har i övrigt inte hämtat någonting från hennes person eller liv.

Den hand, som i meterhög förstoring förekommer i en nyckelscen i filmen och är reproducerad på en stillbild, har av en kiromantiker uttolkats på följande sätt: Den tillhör en intelligent, rörlig, överkänslig, konstnärligt mycket begåvad person, verksam inom ett konstnärligt yrke och sannolikt med både stora framgångar och stora besvikelser. Han är mycket oharmonisk med svåra personliga problem och starka svängningar i känsloläget. Han har ett häftigt temperament, lever ett händeserikt liv och gör många resor. Han kommer att få en snabb död, kanske genom olyckshändelse.Med undantag av dödsorsaken förefaller karakteristiken träffa förbluffande väl in på Stiller. Bilden kanske visar hans hand.

Madame de Thèbes finns inte bevarad, men ett kontinuerligt, från originalnegativet kopierat bildmaterial föreligger vid copyrightavdelningen i Library of Congress, Washington, D.C., USA.

Förutom till USA och Norge, i vilket senare land filmen hade sin urpremiär, såldes den för visning i Danmark, Finland, Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Schweiz, Spanien, Italien, Tyskland, Österrike, Ungern, Ryssland, Bulgarien, Brasilien, Kuba, Australien och Nya Zeeland. Totalt såldes 50 kopior utomlands, varav 10 till Tyskland och 7 till USA.

(Tillägg till kommentar 2013-05-30:)
En tintad nitratkopia med franska texter återfanns 2004. Från denna kopia togs duplikatnegativ och visningskopior med svenska texter fram år 2007.

Inspelning

Sverige 1915-05-07 1915-05-30
Svenska Biografteaterns ateljé Lidingö
Stora Börssalen i Börshuset Stockholm (Stockholms dåvarande ordinarie sammanträdeslokal)
Restaurang Grand National Stockholm (sedermera danspalatset Nalen)
Regeringsgatan 74 Stockholm
Hagaparken, Ekotemplet Stockholm
Hagaparken, Gustaf III:s paviljong Stockholm
Karlbergs slott (från parksidan) Stockholm
Nordiska museet (utanför) Stockholm
Långholmen, Kronohäktet Stockholm

Visningar

Stockholmspremiär 1915-12-30 Röda Kvarn Stockholm Sverige 65 min
Sverigepremiär 1915-08-23 Cosmorama Göteborg Sverige 68 min
Urpremiär 1915-08-23 Cosmorama Göteborg Sverige 68 min
Annan visning 1915-08-07 Paladsteatret Kristiania Norge 68 min
1915-09-13 Metropol Malmö Sverige 65 min ("Sibyllans spådom")
Nypremiär 2007-04-03 Bio Victor /Cinemateket Stockholm Sverige 50 min (restaurerad version 2007)

Musikstycken

Originaltitel Festmarsch
Kompositör Otto Trobäck (1915)


Ämnesord

Adel
Förklädnader
Kiromanti
Madame de Thèbes
Parlament
Politik
Romer
Spågumma
Stockholm/Börssalen i Börshuset
Stockholm/Hagaparken
Stockholm/Karlbergs slott
Stockholm/Kronohäktet på Långholmen
Stockholm/Nalen
Stockholm/Nordiska museet
Stockholm/Restaurang Grand National
Stockholms stadsfullmäktige
Stölder
Utbyte av spädbarn
Utpressning
Utrikesminister

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare.

Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 974


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 974


Typ Duplikatnegativ
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 974


Typ Originalnegativ bild för OP
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm


Bestånd Affischer

Storlek Större än 850 x 1100


Bestånd Arkivalier

Typ Övrigt


Bestånd Manuskript

Typ Kringmaterial
Omfång 7 bl.


Typ Dialoglista
Manustitel Ödets son. Romantiskt drama i tre akter och prolog, af Martin Jörgensen och Louis Levy.
Omfång 3 s. Innehållsbeskrivning (1 s.) ingår.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel The son of fate.
Omfång 5 s. Innehållsbeskrivning (3 s.) ingår.
Språk Engelska


Typ Dialoglista
Manustitel Des Geschickes Sohn.
Omfång 4 s. Innehållsbeskrivning (2 s.) ingår.
Språk Tyska


Typ Dialoglista
Manustitel Le fils du destin.
Omfång 5 s. Innehållsbeskrivning (3 s.) ingår.
Språk Franska


Typ Inspelningsmanus
Manustitel Skaebnens søn. Karakterfilm af Martin Jørgensen och Louis Levy.
Omfång 52 s. Miljö- och rollista (4 s.) ingår.
Språk Danska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Se filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?