Originaltitel | Vingarne : Drama i 4 akter |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Barntillåten |
Sverigepremiär | 1916-09-04 |
Egil Eide
Claude Zoret, konstnär
Lars Hanson
Eugène Mikael, ung målare
Lili Bech
Lucia de Zamikow, furstinna
Albin Lavén
Charles Schwitt, vän till Zoret
Bertil Junggren
konstnärsvän till Zoret
Julius Hälsig
konstnärsvän till Zoret
Äldre konstnär faller för yngre protegé i vad som har kallats den första homoerotiska spelfilmen någonsin. Länge ansågs Vingarne vara förlorad, men...
I samband med en filminspelning får regissören Mauritz Stiller av Carl Milles' skulptur Vingarna idén till en ny film. Han söker en ung man för huvudrollen och provfilmar Nils Asther i...
Filmen mottogs av Stockholms filmrecensenter med mycket blandade känslor. Detta gällde helt och hållet den av Stiller införda prologen och dess motsvarighet, epilogen. Alla recensenter var...
Äldre konstnär faller för yngre protegé i vad som har kallats den första homoerotiska spelfilmen någonsin.
Länge ansågs Vingarne vara förlorad, men hittades i Norge på 1980-talet – då i en nedklippt version. Den digitala restaureringen av filmen har varit en lång process med många personer inblandade. Den skannades i 4K från den enda bevarade nitratkopian som lånades in från Nasjonalbiblioteket i Norge. De handskrivna brev som förekommer i filmen översattes till svenska och utformades av en kalligraf och filmen restaurerades och ljussattes digitalt med den norska nitratkopian som referens. Då inte hela filmen finns bevarad eller återfunnen kompletterades den digitala versionen också med stillbilder och förklarande textskyltar för att komma lite närmare Stillers ursprungliga verk.
Vingarne brukar räknas som historiens första kända gayfilm. Temat är homoerotiskt, manuset bygger på den homosexuella danska författaren Herman Bangs roman "Mikaël", och minst tre i teamet var homosexuella: Stiller, manusförfattaren och scenografen Axel Esbensen och skådespelaren Nils Asther.
Även om Stiller var homosexuell får man läsa mellan raderna i Vingarne. "Mästaren", en äldre konstnär som ser ut som Strindberg, tar sig an en ung målare som får posera för en monumental skulptur av "Ikarus". (Ynglingen med örnen var i själva verket ett välkänt gaymotiv: Zeus, som är förälskad i den undersköne Ganymedes, förvandlar sig till en örn och flyger med honom till Olympen.)
Mästaren står med ryggen mot kameran och mejseln i handen, och hans modell står på knä och lutar sig bakåt – naken så när som på ett tygsjok. I en scen där han har kläder på sig lägger beskyddaren armen om hans axlar, och det händer att de fattar varandras händer. Längre går de inte i bild, om man inte räknar blickarna.
En kvinna ska förändra allt. Furstinnan Zamikow (spelad av Victor Sjöströms hustru Lili Bech) badar knähunden i sin inomhusfontän och beställer fotsida pälsmantlar fortare än man hinner döda hermelinerna. Utan att anstränga sig förför hon Mästarens modell. Det slutar inte väl. I en tragisk scen klamrar den feberyre skulptören sig fast vid sitt verk, med handen på insidan av marmorynglingens lår.
Men dramat har en ramhandling som ledde blickarna åt ett annat håll. Greppet med en prolog om filmens tillblivelse och en epilog om mottagandet fick hård kritik. "Det hela är sålunda ett avsiktligt brytande av den konstnärliga illusionen och verkar i hög grad smaklöst" skrev den tongivande DN-recensenten Elin Brandell ("Regan") som liksom resten av kritikerkåren hyllade spelet och regin. Hennes formulering "romanens ömtåliga handling" antyder möjligen något om filmens tema, men närmare kom man inte 1916.
Regissören Mauritz Stiller föddes i Helsingfors 1883, med rysk-judiska föräldrar. Han flydde till Sverige för att slippa sin militärtjänst, eftersom Finland löd under Ryssland. De sofistikerade komedier och formsäkra filmatiseringar han gjorde mellan 1916 och 1924 var bland de verk som för första gången satte svensk film på kartan. Åren då regissörer som Stiller (Erotikon, Herr Arnes pengar) och Victor Sjöström (Terje Vigen, Berg-Ejvind och hans hustru, Körkarlen) tillsammans med fotograferna Julius och Henrik Jaenzon gjorde sina bästa filmer, kallas den svenska stumfilmens guldålder. 1925 reste Stiller till Hollywood med Greta Garbo, som blivit upptäckt i hans filmatisering av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. Efter två filmer och två avbrutna regiuppdrag återvände han 1928 till Sverige. Han dog i november samma år, 45 år gammal.
Nina Widerberg (2016)
Den här filmen finns i Filminstitutets distribution och finns tillgänglig att boka på dcp för visning på biograf. Filmerna bokas för slutna och öppna visningar till fasta priser.
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Internationell titel |
|
Distributionstitel |
|
Vod-titel i Sverige |
|
Manustitel |
|
Nypremiär-titel |
|
Landsortspremiärtitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Foto |
|
Arkitekt | |
Musikarrangör |
|
Orkester |
|
Orkesterledare |
|
Egil Eide | Claude Zoret, konstnär | ||
Lars Hanson | Eugène Mikael, ung målare | ||
Lili Bech | Lucia de Zamikow, furstinna | ||
Albin Lavén | Charles Schwitt, vän till Zoret | ||
Bertil Junggren | konstnärsvän till Zoret | ||
Julius Hälsig | konstnärsvän till Zoret | ||
Alfred Lundberg | konstnärsvän till Zoret | ||
Thure Holm | läkaren | ||
Nils Asther | ung skådespelare i filmens ramhandling | ||
Mauritz Stiller | regissör i filmens ramhandling | ||
Julius Jaenzon | filmfotograf i filmens ramhandling | ||
Axel Esbensen | filmscenograf i filmens ramhandling |
Produktionsbolag | AB Svenska Biografteatern | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå | ||
Distributör i Sverige (DCP) | Stiftelsen Svenska Filminstitutet | 2017 | |
Laboratorium | AB Svenska Biografteaterns filmlaboratorium |
I samband med en filminspelning får regissören Mauritz Stiller av Carl Milles' skulptur Vingarna idén till en ny film. Han söker en ung man för huvudrollen och provfilmar Nils Asther i en scen mot Lili Bech.
Men resultatet blir inte vad Stiller hoppats på. Lars Hanson blir i stället ombedd att överta huvudrollen.
Filmen, som nu fått titeln Vingarne, har premiär på Röda Kvarn i Stockholm med bl a Lili Bech, Lars Hanson och Nils Asther i salongen. I filmen berättas hur skulptören Claude Zoret får idén till sin skulptur Vingarne och samtidigt träffar den unge målaren Eugène Mikael.
Fyra år senare har Zoret adopterat Mikael, som stått modell för skulpturen, nu uppställd i parken kring Zorets villa.
Zoret är förälskad i den vackra och extravaganta furstinnan Lucia de Zamikow, som även allvarligt överväger att gifta sig med den förmögne Zoret. Men Mikael kommer nu in i hennes liv, från första ögonblicket passionerat förälskad i henne.
De inleder ett förhållande, som Zoret i det längsta försöker blunda för och som håller på att ruinera Mikael. Gång på gång tvingas han be Zoret om pengar.
Triangeldramat går mot en kris. Mikael kan inte göra sig fri från Lucia, som i honom främst ser den man som just nu finansierar hennes dyrbara liv.
Då blir Zoret svårt sjuk. Mikael hinner inte fram förrän fosterfadern är död. Äntligen inser Mikael sanningen. Lucia gör allt för att hålla honom kvar, men brytningen är definitiv.
Så slutar filmen. Ljuset tänds i Röda Kvarns salong. Den unge Nils Asther säger till Lili Bech: "Hur kunde Mikael ha hjärta att stöta bort Er? Jag . . ." Där avbryter hon honom och ler åt hans unga förälskelse.
Nästa dag söker han upp henne och bestormar henne med sin kärleksförklaring. Men Egil Eide ingriper och allt löser upp sig i frid och harmoni.
Därmed är både filmen och dess ramhandling slut.
Censurnummer | 122992 |
---|---|
Datum | 1981-12-08 |
Åldersgräns | Barntillåten |
Censurnummer | 15856 |
---|---|
Datum | 1916-08-30 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 1364 meter |
Kommentar | Kopiornas längd varierar från 1349 till 1424 m. |
Bildformat | 1.33:1 |
---|---|
Ljudtyp | Stum |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 18 |
Längd i meter | 1424 meter |
Längd i minuter | 69 min |
Akter | 4 rullar |
Filmen mottogs av Stockholms filmrecensenter med mycket blandade känslor. Detta gällde helt och hållet den av Stiller införda prologen och dess motsvarighet, epilogen. Alla recensenter var ytterst reserverade mot denna "ramhandling". Det mildaste uttrycket var att kalla den "märklig" (StD). Andra kallade prologen "originell och lustig", epilogen "inte bara onödig utan smaklös" (SvD), prologen "lustig" men givetvis "sökt" och epilogen "i ännu högre grad påklistrad" (NDA). En enda recensent kallade prologen "fyndigt sammansatt" och epilogen "lätt, litet självsvåldig" (AB).
I DN skrev Elin Brandell, som under signaturen Regan under några år skulle höra till Stockholms mest uppmärksammade och seriösa filmkritiker, under rubriken "Ett sensationellt svenskt filmdrama": "Den sauce piquante med vilken hr Stiller roat sig att servera det för övrigt ovanligt gripande och väl inspelade film-dramat Vingarna förhöjde icke i minsta mån anrättningen. Det originella består däri att dramat försetts med en humoristisk ram: man får sålunda vara med om hur regissören undfår idéen till dramat, hur rollerna fördelas, hur den först antagna framställaren av huvudrollen förkastas till förmån för hr Lars Hanson, o s v. Och efter dramats slut får man se tidningarnas recensioner, den förkastade aktörens bedrövelse m m. Till yttermera visso äro aktörerna på ett ställe insatta i filmen som kritiserande åskådare av sina egna prestationer. Det hela är sålunda ett avsiktligt brytande av den konstnärliga illusionen och verkar i hög grad smaklöst. Själva dramat står däremot, som nämndes, på en verkligt konstnärlig nivå. Och romanens ömtåliga handling har icke blivit nämnvärt vandaliserad. Egil Eide spelar mästaren, som i vars mästerverk Milles Vingarna figurerar, i Strindbergsmask och med storstilat patos, och Lars Hanson som Michael ger med sitt, som alltid genomintelligenta spel, som på filmen aldrig löper risken att tvingas ut i longörer, ett vibrerande liv åt den på en gång fängslande och frånstötande ynglingagestalten."
Liksom här får filmatiseringen av Herman Bangs roman emellertid av alla recensenter de bästa lovord. Sålunda skrev Kamé i AB: "Må det då strax sägas, att det varit en särdeles lycklig ingivelse att för filmen dramatisera detta verk och att omarbetningen utförts med sakkunskap och smak samt att dramat iscensatts på ett lika storartat som konstnärligt sätt under Mauritz Stillers regi."
Andra recensenter var lika positiva: "Spelet och regin äro oklanderliga" (SocD), "skådespelet hör till de gripande och förfelade icke sin verkan på premiärpubliken" (AT).
Men efter alla lovorden kom sedan kritiken, som kan sammanfattas i slutorden i SocDs recension: Man går efteråt ut från biografen "funderande över vad som är avsett att vara huvudsaken - pjäsen eller det som inte hör dit".
Vingarne spelades in under juni och första hälften av juli 1916. Den var Stillers fjärde och sista film det året. Omedelbart efter filmens färdigställande for han till Göteborg, där han som den nya Lorensbergsteaterns konstnärlige chef skulle iscensätta teaterns invigningsprogram den 27 oktober 1916, Strindbergs "Ett drömspel".
Men Vingarne är också den sista i raden av filmer från Stillers "läroår" 1912-1916, och trots det genomgående negativa mottagandet av filmen känner Stiller nu en helt annan tillförsikt än tidigare, han känner "att vingarna bär". När han ett år senare återvänder till Svenska Bio för att återuppta filmarbetet, sker detta till en helt ny typ av filmämnen och med ett säkert grepp om tekniken och filmberättandets uttrycksmöjligheter.
Initiativet till Vingarne togs av Stillers arkitekt och mångårige medarbetare Axel Esbensen (1878-1923), som på grundval av Herman Bangs (1857-1912) 1904 publicerade roman "Mikaël" skrivit ett filmmanuskript med titeln "Målaren". I romanen står en tavla i handlingens centrum, men det var Stillers idé att i filmen byta ut den mot en skulptur, som var mera bildmässig. Det var också Stillers idé att låta konstnären Zoret anlägga den vuxne Strindbergs karakteristiska mask, liksom han i filmen aldrig omnämns vid namn utan enbart kallas "Mästaren". Likaså var införandet av en ramhandling helt Stillers initiativ.
Genom den senare åstadkoms en avdramatiserande och distanserande effekt, som samtiden uppfattade mycket negativt och endast såg som ett illusionsbrytande moment. Det skulle också dröja många år, innan Bert Brechts tankar om "Verfremdung" vann något allmännare gehör, och ännu längre tills andra som Jean-Luc Godard och Alain Resnais skulle förverkliga dem i film.
I författaren Herman Bangs hemland, Danmark, visades Vingarne med hela ramhandlingen bortklippt. De danska recensionerna blev även mycket gynnsammare än de svenska. Men filmen blev likväl närmast ett publikfiasko. Den gick bara tre dagar på premiärbiografen Metropolteatret i Köpenhamn.
Carl Milles' (1875-1955) skulptur "Vingarna" tillkom 1908 och finns utom på Millesgården på Lidingö bl a på kajen framför Nationalmuseum i Stockholm, utanför Göteborgs Konstmuseum, på Waldemarsudde och vid Upplands nation i Uppsala.
Vingarne är inte bevarad, heller inte dess manuskript, varken Esbensens eller Stillers definitiva. Däremot föreligger ett kontinuerligt, från originalnegativet kopierat bildmaterial vid copyrightavdelningen i Library of Congress, Washington D C, USA. Samtliga dessa bilder jämte alla stillbilder ur filmen är reproducerade i den sekvensfunktion av filmen, som Gösta Werner publicerat i volymen "Svensk filmforskning", Stockholm 1982, s 119-170, åtföljd av en analys av filmen, s 171-180.
Förutom till Danmark såldes Vingarne till Finland, Storbritannien, Nederländerna, Schweiz, Spanien, Tyskland, Österrike, Ungern, Ryssland, Argentina, Brasilien, Chile, Kuba och USA. Totalt såldes 28 kopior utomlands, därav sju till vardera Tyskland och Ryssland och fem till Österrike. Det är oklart om filmen någonsin blev visad i Norge.
Herman Bangs roman "Mikaël" filmades åtta år senare, 1924, av den danske regissören Carl Th. Dreyer (1889-1968) för det tyska filmbolaget Decla-Bioscop, ursprunget till UFA-koncernen. Den tyska filmen hette Michael och följde Bangs berättelse betydligt trognare än Stillers film. De likheter, som finns mellan Dreyers och Stillers filmer, kan alla föras tillbaka till Bangs roman, varför det är sannolikt, som Dreyer påstår, att han aldrig sett Stillers film.
(Tillägg till kommentar 2003-10-06:)
Vingarne var länge en försvunnen film, men den återfanns 1987. Filmen är nu restaurerad och det finns en visningsbar kopia i Filminstitutets filmarkiv.
1916-06 | 1916-07 | |||||
Svenska Biografteaterns ateljé | Lidingö | Sverige | ||||
Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | (entré och salong) | |||
Lärkstaden | Stockholm | Sverige | ||||
Terrassen på Restaurang Foresta | Lidingö | Sverige |
Sverigepremiär | 1916-09-04 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 69 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1916-09-04 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 69 min | |
Cinemateksvisning, arkivkopia | 1991-12-06 | |||||
1992-11-10 | ||||||
1995-01-24 | Lite tvärrepig i vänster bild vid ljuspalt. | |||||
1998-12-01 | ||||||
2001-06-23 | ||||||
2001-06-29 | Akt 2: ca 10 genomgående mattrepor 30 m i början, slutar sedan tvärt. | |||||
2001-08-23 | ||||||
2001-09-22 | ||||||
2001-10-09 | ||||||
2001-10-16 | ||||||
2002-12 | ||||||
2003-11-11 | ||||||
2003-12-18 | ||||||
2003-12-19 | ||||||
2010-12-07 | ||||||
2012-10-15 | ||||||
Cinemateksvisning | 2017-09-27 | Historiska Museet | Stockholm | Sverige | ||
VOD-release | 2021-07-06 | Filmarkivet.se | Sverige |
Biografentré |
Biografsalong |
Feberyrsel |
Film i filmen |
Konstnär |
Konstsalonger |
Lidingö/Restaurang Foresta |
Lidingö/Skulpturen Vingarna |
Metafilm |
Milles/Carl |
Modevisningar |
Målarateljé |
Provfilmning |
Ramhandling |
Schackspel |
Skulpturateljé |
Stockholm/Lärkstaden |
Stockholm/Röda Kvarn |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 1032 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 1032 |
Typ | Kopia |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 1032 |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 1032 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Textlista Vingarne. |
Omfång | 6 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Les ailes. |
Omfång | 2 s. |
Språk | Franska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Les ailes. |
Omfång | 2 s. |
Språk | Franska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Ikarus |
Omfång | 4 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | Ikarus. |
Omfång | 8 s. |
Språk | Tyska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Manustitel | The wings. |
Omfång | 2 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 4 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 2 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 2 s. |
Språk | Ryska |
Typ | Synopsis |
---|---|
Omfång | 4 s. |
Språk | Ryska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The wings. |
Omfång | 4 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Avskrift av mellomtekstene. En film av Mauritz Stiller. |
Omfång | 5 s. |
Språk | Norska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Insert texts. The Wings. A film by Mauritz Stiller. |
Omfång | 5 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The wings. |
Omfång | 4 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 1 |
Album | Ja |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Ljudtyp | Stum |
---|---|
Bärare | DCP |
Längd i minuter | 53 min |
Typ | Digitalt tilläggsmaterial |
---|
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt arkivmaterial |
---|---|
Bärare | MAP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | DCP |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | ProRes |
Typ | Digitalt visningsmaterial |
---|---|
Bärare | H264 |
Ljudtyp | Stum, ljudlagd |
---|---|
Färgtyp | Svartvit (tintad) |
Längd i minuter | 54 min |
Texter i läslängd |
|