Grundfakta

Media (231 st)

Originaltitel Ingmarssönerna : Filmskådespel i 10 akter efter inledningskapitlet i Selma Lagerlöfs Jerusalem
Filmtyp Långfilm
Kategori Spelfilm
Regi
Producent
Manus
Förlaga
Produktionsland
Produktionsbolag
Åldersgräns Barntillåten
Sverigepremiär 1919-01-01

Medverkande

Victor Sjöström
Lill Ingmar Ingmarsson

Harriet Bosse
Brita Eriksdotter i Bergskog, hans fästmö

Tore Svennberg
Stor Ingmar

Hildur Carlberg
mor Märta, Lill Ingmars mor

Hjalmar Peters
Britas far, riksdagsman

Svea Peters
Britas mor

Visa alla medverkande

Handling

Första delen. Lill Ingmar går en sommarmorgon och plöjer sitt träde, försänkt i grubbel över vad han ska ta sig till med sin fästmö Brita. Hade far levat nu, tänker han, skulle jag...

Visa hela handlingen

Press

Det djärva experimentet med att presentera Ingmarssönerna som en helaftonsfilm vid den inledande festföreställningen nyårsdagen 1919 rönte i samtliga tidningar ett synnerligen positivt,...

Visa all press


Relaterat

Titlar

Originaltitel
Svensk premiärtitel
Alternativtitel
Distributionstitel
Censurtitel

Filmteam

Regi
Manus
Producent
Foto
Arkitekt
Inspicient
Musikarrangör
Orkester
Orkesterledare
Dekormålare
Smink

Medverkande

Victor Sjöström Lill Ingmar Ingmarsson
Harriet Bosse Brita Eriksdotter i Bergskog, hans fästmö
Tore Svennberg Stor Ingmar
Hildur Carlberg mor Märta, Lill Ingmars mor
Hjalmar Peters Britas far, riksdagsman
Svea Peters Britas mor
Gustaf Ranft häradsdomaren
William Ivarson prosten
Wilhelm Högstedt Sven, dräng på Bergskog
- Ej krediterade:
Jenny Tschernichin-Larsson Kajsa, brödförsäljerska
Axel Nilsson rödfärgaren
Emil Bergendorff Sankte Per
Margit Sjöblom piga på Ingmarsgården
Elsa Christiernson piga på Ingmarsgården
Sigurd Wallén man på oppsittskvällen på Bergskog/tingsbesökare
Edith Wallén kvinna på oppsittskvällen på Bergskog/tingsbesökare
Richard Lindström gammal Ingmarsson i himmelriket
Olof Ås dräng på Ingmarsgården
Artur Cederborgh dräng på Ingmarsgården
Hugo Björne dräng på Ingmarsgården
Emil Fjellström gammal Ingmarsson i himmelriket/nämndeman i tinget
Ernst Brunman tingsväktare
Yngwe Nyquist nämndeman i tinget
Eric Lindholm nämndeman i tinget
Sven Quick nämndeman i tinget
Gösta Gustafson tingsbesökare
Martha Colliander piga på Ingmarsgården
Ester Lundh brudtärna i Ingmars tankar
Eugen Nilsson tingsbesökare
Sven d'Ailly tingsbesökare
Birger Sahlberg tingsbesökare
Artur Rolén tingsbesökare
Harry Ahlin ung tingsbesökare
Gucken Cederborg kyrkobesökare
Anna Diedrich kyrkobesökare
Ragnar Klange man på oppsittskvällen på Bergskog
Mia Gründer kvinna utanför kyrkan
Georg Blomstedt man utanför kyrkan

Bolag

Produktionsbolag AB Svenska Biografteatern
Distributör i Sverige (35 mm) AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå 1919
Laboratorium AB Svenska Biografteaterns filmlaboratorium

Handling

Första delen. Lill Ingmar går en sommarmorgon och plöjer sitt träde, försänkt i grubbel över vad han ska ta sig till med sin fästmö Brita. Hade far levat nu, tänker han, skulle jag ha frågat honom till råds. Och i tankarna klättrar han upp för en himmelsstege till det paradis där hans far och förfäder sitter i en storstuga, och för dem framlägger han sitt bryderi.

Han har för fyra år sedan friat till riksdagsmannens dotter, vars föräldrar tackat ja eftersom Ingmarssönerna var ett gott gifte, men ingen av dem var egentligen kära i varann.

Brita flyttar över till Ingmarsgården, och så småningom lyses det också i kyrkan, men det har varit ett dåligt år, och Ingmar tycker sig inte ha råd till bröllop, och med Mor Märta beslutar han att skjuta upp det ett år.

Brita trivs inte med Ingmars mor och blir allt mer inbunden, vilket också förklaras av att hon väntar barn med Ingmar. Ingmar är glad åt detta, men kan inte visa detta och förstår inte Britas känslor. Hon har självmordstankar och funderar på att kasta sig utför ett stup, men i stället väljer hon att som hämnd döda sitt barn när det föds frampå vårkanten.

Strax innan födseln försvinner hon från gården. Ingmar blir orolig, och man går skallgång efter henne, och på natten finner en av pigorna henne ute i skogen -- och det döda barnet i en lada intill.

Ingmar förstår att han på något sätt gjort orätt, men vet inte hur han ska handskas med situationen. Därför vill han fråga sin far till råds . . . (Slut på första delen.) Andra delen De gamla tiger, och Ingmar fortsätter att berätta. Vid tinget har han försökt ta skulden på sig, men Brita har dömts till tre års fängelse. Den tiden har nu snart gått.

Tycker Stor Ingmar att han ska anse sig fri från Brita eller ska han gifta sig med henne? Det tål att tänka på menar Stor Ingmar och vill tala med förfäderna...som kryptiskt råder honom att gå Guds vägar. Och därmed vaknar Lill Ingmar åter på den åker han gick och plöjde.

Av Britas far får han nu höra att hon skall bli frisläppt och att föräldrarna beslutat att sända henne till Amerika för att hon skall slippa skam och vanära. Ingmar ser i detta ett tecken från fadern, men beslutar ändå att möta henne utanför fängelseporten när hon blir fri.

Men Brita har förändrats i fängelset. Hon har kommit att älska Ingmar, därför att han i rätten ville ta skulden på sig. I ett brev har hon skrivit om sin kärlek till Ingmar, men det skall han inte få förrän hon är ute på havet...hon vill inte bli ett hinder för honom.

Tysta möter de varann utanför fängelset, tysta kör de mot hemsocknen. Det är söndag, och plötsligt grips Brita av längtan att få gå i kyrkan, och motvilligt går Ingmar med -- ty uppståndelse blir det givetvis att se henne där, barnamörderskan. Efter gudstjänsten kör Ingmar hem med Brita till Ingmarsgården, men stolt visar Mor Märta henne på porten, och de far vidare därifrån. Det måste väl bli Amerika ändå . . .

Men på vägen möter de brevbäraren som råkar ge Ingmar det brev Brita skrivit i fängelset och nu öppnas hans ögon -- och hennes. De älskar verkligen varann, fast de aldrig kunnat visa det förut.

Samtidigt har prästen sökt upp Mor Märta och berättat vilket föredöme Lill Ingmar varit som tagit med sig Brita till kyrkan. Mor Märta bör verkligen vara stolt över sin son som nu verkligen visat att han brås på Stor Ingmar.

Hastigt låter Mor Märta skicka bud efter Ingmar och Brita att de måste återvända till Ingmarsgården -- och i en sista dröm ser Ingmar hur han får mottaga sin fars och sina förfäders välsignelse för att han handlat rätt till slut.

Censur / granskning

Censurnummer 20700
Datum 1918-12-19
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2183 meter
Kommentar (Del 2) Kopiornas längd varierade mellan 2171 - 2224 m, Två kopior med en kortare version visades med en varierande längd av 1630 - 1696 m. Antal kopior: 9, varav 4 i samband med premiären


Censurnummer 20693
Datum 1918-12-18
Åldersgräns Barntillåten
Originallängd 2020 meter
Kommentar (Del 1) Kopiorna varierar mellan 1864 - 2028 m Två kopior med en kortare version visades med en varierande längd av 1355 -- 1383 m


Tekniska fakta

Bildformat 1.33:1
Bredd 35 mm
Hastighet 18
Längd i meter 4252 meter
Längd i minuter 207 min
Akter 10 rullar


Kommentarer

Pressreaktion Svensk filmografi

Det djärva experimentet med att presentera Ingmarssönerna som en helaftonsfilm vid den inledande festföreställningen nyårsdagen 1919 rönte i samtliga tidningar ett synnerligen positivt, för att inte säga entusiastiskt, gensvar. Praktiskt taget allt berömdes i högstämda ordalag, filmatiseringen, skådespelarna, fotot, och inte minst fäste sig många vid den kulturhistoriska aspekten:

SvD hade som rubrik "En storartad svensk film!skapelse" och Quelqu'une fortsatte:

"Efter att ända till leda ha nödgats taga del av den amerikanska filmreklamen, vars svallvågor också nå fram till vårt land, efter att ha vederbörligen smält alla Griffiths tekniska filmunderverk med deras jätteapparat och jättesiffror, känns det som en outsäglig vederkvickelse att en gång få ställas inför ett konstverk, ett mästerverk på filmens område, där man har rätt att säga: 'detta är svenskt'.

Inför intet svenskt filmverk hitintills har man i högre grad haft denna känsla än inför Ingmarssönerna (-). Man var verkligen stolt att vara svensk under de timmar, då denna inkarnation av ursvenskt kynne och ursvensk natur upprullades inför ens blickar, troget åtföljd av berättelsens egna, starkt karaktäristiska text och satt i bild och gestalt på ett sätt, vars pietetsfulla anda och grundliga kunnighet lämna intet övrigt att önska. (-) Inför Victor Sjöströms mästerliga regi nedlägger man villigt sitt hjärtas och sitt förstånds oinskränkta hyllning. Här finns allt förenat -- teknisk rutin, kulturhistoriskt vetande, konstnärlig blick och framför allt en kärlek till svensk bygd och svensk natur som träder fram, strålande och värmande, i varje liten detalj i det stora verket."

Z-k-s i StT menade inledningsvis att filmen "icke lämnar rum för kritik i vanlig ordning. Icke blott beundran, men än mer tacksamhet äro känslor, som omedelbart efter åskådandet av detta verk storma över oss. (-) Vilket arbete, vilket energiskt och ingående studium av ämnet har icke föregått detta lysande resultat av Sjöströms regi. (-) Den är helt enkelt ett kulturhistoriskt aktstycke och har som sådant högt andligt värde -- den är därigenom att räkna som nationell egendom." Och avslutningsvis konstaterar recensenten att "för dagen inrymmer jublet erkännandet av den svenska filmkonstens säkerställda position och ett allt allmännare erkännande därtill, där detta hittills till äventyrs ej funnits, att filmen dock i sitt sköte bär framtidens stora konst."

Chinoise i StD är inne på samma tankegångar:

"Det är svårt att i ord tolka stämningen i Ingmarssönerna, men det är en film, som i sin rättframma trohjärtenhet måste rycka även den mest kritiske med sig, alldeles som man blir vek och varm om hjärtat inför ett stycke äkta svensk natur i sommarfestskrud. Därför är den också en film som borde gå ut i världen och bära bud om vårt land med vad det äger av kultur och natur och av -- filmkonst."

R- i AB upphöll sig framför allt vid filmens kulturhistoriska värde och räknar upp detalj för detalj som här levandegjorts, men framhåller givetvis också att filmen är ett "verkligt mästerprov på svensk regi- och skådespelarkonst. (-) Centralfigurerna i filmen äro Harriet Bosse och Victor Sjöström. Fru Bosses briljanta spel står över allt beröm och ändock är det en debut! I hennes uttrycksfulla ansikte kan man läsa den hårda kamp hon kämpar inom sig då hon tvingas att flytta till Ingmarsgården. När hon sedan efter utståndna lidanden känner att hon älskar Lill Ingmar har hon undergått en förvandling, ansiktet strålar av glädje. Det är en bild ur verkligheten hon förmår framställa, det känner åskådaren."

"Träffad på kornet, som det brukar heta, synes också herr Sjöströms Lill-Ingmar vara. Man bara förvånar sig över att han hunnit med att så intensivt gå upp i den vid sidan av sina maktpåliggande regissörsbestyr. (-) På ett mera betagande sätt än här sker kan detta verk icke gärna bli illustrerat. Åt såväl dess realism som mystik och skira poesi göres den fullständigaste rättvisa. Rent tekniskt överraskar filmen med en hel del nyheter, som väcka både undran och beundran (-) planlagda av den outtröttlige, av sin uppgift entusiasmerade regissören. Genom det sätt, på vilket han löst detta, visar med andra ord Victor Sjöström, att han på ingen punkt står tillbaka för utlandets mest berömda koryféer på området." (Jens Flik i NDA)

Kommentar Svensk filmografi

Trots att Ingmarssönerna, del 1 och 2 tillsammans, utgör en helaftonsfilm, baserar de sig faktiskt bara på drygt 30 sidor text ur Selma Lagerlöfs roman "Jerusalem" (1901). Sjöströms första tanke -- efter framgången med Tösen från Stormyrtorpet -- hade varit att ge sig i kast med "Liljecronas hem" men "efter flera försök att åstadkomma en duglig ryggrad till ett filmmanus av den måste jag ge upp. 'Ingmarssönerna' -- eller rättare 'Jerusalem' -- föreföll mig däremot ligga klart upplagd." (Sjöström: Selma Lagerlöf och filmen, 1941)

Sjöström skrev manuset i mars 1918 och fick det godkänt av författarinnan, som vanligt genom att fara hem till henne i Värmland och läsa upp det, och den 8 april köpte Svenska Bio filmrätten till såväl denna roman som "Herr Arnes penningar".

Inspelningen av filmen påbörjades i slutet av maj och fullföljdes under sommaren, större delen "på plats" i Dalarna. Stort arbete lades denna gång ner på såväl dekorationer som trickfilmning. För de förra svarade dekorationsmålaren Harry Dahlström som bl a svarade för det naivistiska paradiset och Ingmarssönernas himmelska boning i traditionsrik dalastil. Den uppmärksammade kyrkstegen och Lill Ingmars uppstigande till himlen gjordes i ateljé med ett miniatyrlandskap och enbildstagningar av en docka i Lill Ingmars kläder.

Som så ofta händer, när det kritiska och publika gensvaret blir nästan överväldigande -- filmens första del sågs enligt Biografbladet av inte mindre än 196 000 personer enbart i Stockholm, som då hade en befolkning på 400 000 -- höjdes andra kritiska röster. Dalarnas Hembygdsförening lät i en artikel i DN 2/9 1919 framföra att det var si och så med det kulturhistoriska värdet -- som så starkt betonats av filmkritikerna -- men det lite väl förnumstiga tadlet bemöttes omedelbart av konstkritikern August Brunius (5/3 1919), som hävdade konstnärens rätt att ta sig vissa friheter utan att för den skull slarva.

En knapp vecka senare (10/3 1919) gick den kände porträttfotografen Henry B Goodwin till angrepp mot Julius Jaenzons i hans tycke bristfälliga och flacka ljussättning till förfång för både sceneri och skådespelare, en kritik som nog faktiskt var mer välgrundad och såväl Julius som hans bror Henrik tycks ha tagit kritiken ad notam och i fortsättningen lagt ner betydligt större arbete på interiörfotograferingen. Det märks inte minst i filmer som Klostret i Sendomir (1920/1), Körkarlen (1921/1) och Vem dömer (1922/1). Men det mest aktuella resultatet av tidningsskriverierna blev naturligtvis att än fler gick och såg filmerna.

Mest uppmärksamhet fick i övrigt Harriet Bosses debut som filmskådespelerska och alla tycks ha fallit för hennes rollgestaltning, trots att hon egentligen var på tok för gammal för rollen, 1918 var hon 40 år! Det blev heller inte någon fortsatt karriär för henne på vita duken.

Filmens publika gensvar i Sverige kom inte att få någon motsvarighet utomlands. Den såldes visserligen till rätt många länder, men uppenbarligen var berättelsen denna gång lite för svensk -- och kanske lite för långsam. I Spanien släpptes bara första delen ut. Det gjorde att man för några år sedan där fann en helt ospelad originalkopia av andra delen, något av en raritet i filmhistoriska sammanhang.

Utom till Norden såldes filmen till Balkanländerna, Belgien, England, Frankrike, Italien, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Tyskland, Ungern, Österrike samt till Argentina, Brasilien och Chile.

I Sverige följde Victor Sjöström upp framgången med att i augusti 1919 spela in fortsättningen av romanen, Karin Ingmarsdotter (1920/2), men sedan fick Jerusalem-sviten vara för hans del. Den fullföljdes senare av Gustaf Molander med Ingmarsarvet (1925/22) och Till Österland (1926/2).

Förlaga

Originaltitel Jerusalem I: I Dalarne (Roman)
Författare Selma Lagerlöf


Inspelning

(inspelningen slutade i början av juli 1918) 1918-05-15 1918-07
AB Svenska Biografteaterns ateljé Lidingö Sverige
Rättvik Sverige
Nås Sverige (m.fl. platser i Siljanstrakten)

Visningar

Sverigepremiär 1919-01-01 Cosmorama Göteborg Sverige 207 min (endast del 1)
1919-01-01 Metropol Malmö Sverige 207 min (endast del 1)
1919-01-01 Röda Kvarn Stockholm Sverige 207 min (festföreställning med bägge delarna)
Urpremiär 1919-01-01 Cosmorama Göteborg Sverige 207 min (endast del 1)
1919-01-01 Metropol Malmö Sverige 207 min (endast del 1)
1919-01-01 Röda Kvarn Stockholm Sverige 207 min (festföreställning med bägge delarna)
Annan visning 1919-01-02 Röda Kvarn Stockholm Sverige 99 min (Del 1)
1919-02-03 Röda Kvarn Stockholm Sverige 108 min (Del 2)
1919-03-09 Pallas Helsingfors Finland
1919-03-16 Pallas Helsingfors Finland
1919-04-08 Paladsteatern Köpenhamn Danmark
1919-04-15 Paladsteatern Köpenhamn Danmark
1919-10-13 Raadhus Biografen Kristiania Norge
1919-10-23 Raadhus Biografen Kristiania Norge

Musikstycken

Originaltitel Musik i urval


Ämnesord

Amerikaresa
Barnafödsel
Barnamord
Brev
Bröllop
Dalarna
Emigration
Fängelse
Förfäder
Försoning
Himmelrike
Kyrkbesök
Missväxt
Nås
Paradis
Postiljon
Riksdagsman
Rättvik
Sankte Per
Siljan
Självmordsförsök
Skallgång
Stege
Svärmödrar

Bestånd Film

Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se

Typ Kopia
Materialbas Acetat
Bredd 35 mm
Längd i meter 2777


Typ Kopia
Materialbas Polyester
Bredd 35 mm
Längd i meter 2554


Typ Kopia
Bredd 35 mm
Längd i meter 1010


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatnegativ
Bredd 35 mm


Typ Duplikatpositiv
Bredd 35 mm
Längd i meter 2139


Bestånd Affischer

Storlek Mellan 850 x 400 och 850 x 690
Affischtitel INGMARSSÖNERNA Andra delen. Fem akter
Tryckeri Ivar Hæggströms lito
Affischdesign Eric Rohman


Bestånd Arkivalier

Typ Kostym
Arkivalietitel Ingmarssönerna
Omfång Sjal/krage i röd ull med broderi och virkad frans


Bestånd Manuskript

Typ Dialoglista
Manustitel Ingmarssönerna. Av Selma Lagerlöf.
Omfång 12 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel Ingmarssönerna. Svensk textlista.
Omfång 19 s.
Språk Svenska


Typ Dialoglista
Manustitel The Ingmarssons.
Omfång 10 s.
Språk Engelska


Bestånd Stillbild

Svartvitt papper SET
Bakombild papper SET
Album Ja


Bestånd PR-material

Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Engelska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck
Språk Svenska


Typ Program/Reklamtryck


Typ Program/Reklamtryck
Språk Danska


Kontakta redaktionen

Har du frågor om Svensk Filmdatabas eller är det någon uppgift på den här sidan som inte är korrekt eller som saknas? Hör i så fall gärna av dig till oss på redaktionen. Obs! Vi vet inte om det går att få tag på en film för att se den, så fråga oss inte om det, men testa däremot gärna knappen Hitta filmen som du hittar längst upp i högra hörnet på alla databasens filmsidor.

Vad gäller det?