Originaltitel | Klostret i Sendomir |
---|---|
Filmtyp | Långfilm |
Kategori | Spelfilm |
Regi | |
Manus | |
Förlaga |
|
Produktionsland |
|
Produktionsbolag | |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Sverigepremiär | 1920-01-01 |
Tore Svennberg
greve Starschensky
Tora Teje
Elga, Starschenskys hustru
Richard Lund
Oginsky, Elgas kusin
På väg till Warszawa kommer två 1600-talsädlingar ridande till klostret i Sendomir och ber om nattkvarter. De blir betjänade av en mycket ödmjuk och något egendomlig gammal munk. När de...
Att Klostret i Sendomir var en melodramatisk historia kunde kritiken inte undgå att framhålla, men man ansåg att melodramen var levandegjord med konstnärlig konsekvens och äkthet....
Originaltitel |
|
---|---|
Svensk premiärtitel |
|
Distributionstitel |
|
Alternativtitel |
|
Inspelningstitel |
|
Regi | |
---|---|
Manus | |
Foto | |
Arkitekt | |
Musikarrangör |
|
Tore Svennberg | greve Starschensky | ||
Tora Teje | Elga, Starschenskys hustru | ||
Richard Lund | Oginsky, Elgas kusin | ||
Renée Björling | Dortka, kammarjungfru | ||
Albrecht Schmidt | förvaltare | ||
Gun Robertson | Starschenskys dotter | ||
Erik A. Petschler | främmande ädling | ||
Nils Tillberg | främmande ädling | ||
Gustaf Ranft | abbot | ||
Yngwe Nyquist | hustjänare | ||
Axel Nilsson | klosterbroder | ||
Jenny Tschernichin-Larsson | kolarhustru | ||
Emil Fjellström | munk i mängden |
Produktionsbolag | AB Svenska Biografteatern | ||
---|---|---|---|
Distributör i Sverige (35 mm) | AB Svenska Biografteaterns Filmbyrå | ||
Laboratorium | AB Svenska Biografteaterns filmlaboratorium |
På väg till Warszawa kommer två 1600-talsädlingar ridande till klostret i Sendomir och ber om nattkvarter. De blir betjänade av en mycket ödmjuk och något egendomlig gammal munk. När de förhör sig om klostrets historia blir munken mycket upprörd men börjar ändå berätta om de händelser som ledde till klostrets tillkomst.
I närheten av den plats där klostret nu ligger reste sig fordom ett stort och präktigt slott, där den mäktige greve Starschensky levde lycklig med sin skälmska och undersköna hustru Elga, sitt barn och en stab av tjänare.
Slottets förvaltare och grevens förtrogne får rapporter om att någon okänd person ibland om nätterna bereder sig tillträde till slottet via en viss port. Förvaltaren meddelar greven sina rön, och greven upptäcker att nyckeln till vederbörande port saknas. När greven nästa gång reser bort blir en officersklädd man insläppt genom porten av grevinnans kammarjungfru. Han letar sig fram genom slottet till grevinnans gemak. Kammarjungfrun upptäcker efter en stund att greven är på väg tillbaka, tillkallad av sitt tjänstefolk. Älskaren lyckas rymma och greven kan ej förmå kammarjungfrun att uppge hans namn. Elga förebrår maken hans hetsighet men uppträder själv helt iskallt och lyckas få honom att tro att det är jungfrun som olovandes tagit emot främmande besök. Greven tar lättad emot denna falska tolkning av händelseförloppet.
Kort därpå inser han emellertid att han blivit lurad. Undangömd i ett lönnfack i ett skrin igenkänner han en bild av en kusin till sin hustru, Oginsky, som alltså blivit hans hustrus älskare. Greven grips av misstanken att Oginsky t o m kan vara far till den dotter han räknat som sin egen.
Med förvaltarens hjälp gillrar greven en fälla och tar Oginsky till fånga. Han tvingar hustrun att stiga upp om natten och leder henne till den fängslade Oginsky som bekänner sig hava ägt grevinnan och vara far till hennes barn. Älskaren lyckas rymma genom ett fönster. Grevinnan ber för sitt liv men är beredd att med egna händer döda sitt "oäkta" barn på makens uppmaning. Detta tar greven som det definitiva beviset på hennes ovärdighet att leva. Han sticker kniven i henne.
Samma natt brinner slottet ned till grunden, och en fattig kolarhustru får i sin vård den lilla flickan tillika med löfte om pengar till hennes uppfostran.
Munken i klostret avslutar sin berättelse med att berätta att greven överlåtit godset och sina ägodelar till det kloster han lät instifta efter sitt brott. Gästerna frågar munken vad som sedan hände med greven själv och får svaret att han ska ha blivit en obetydlig och botfärdig broder i sitt eget kloster.
Klostrets prior kommer in i rummet och framhåller för munken att timmen för hans botgöring är inne. Han tilltalar munken som Starschensky. Munken går ut bland de väntande klosterbröderna för att göra dagens bot inför klosterkrucifixet.
Censurnummer | 22852 |
---|---|
Datum | 1919-11-13 |
Åldersgräns | Tillåten från 15 år |
Originallängd | 1565 meter |
Bildformat | 1.33:1 |
---|---|
Ljudtyp | Stum |
Färgtyp | Svartvit |
Bärare | 35 mm |
Hastighet | 18 |
Längd i meter | 1565 meter |
Längd i minuter | 76 min |
Akter | 4 rullar |
Texter i läslängd |
|
Att Klostret i Sendomir var en melodramatisk historia kunde kritiken inte undgå att framhålla, men man ansåg att melodramen var levandegjord med konstnärlig konsekvens och äkthet. Filmfotografins triumfer applåderades liksom de imponerande ateljéresurserna som kunde framskapa detta 1600-tal. Tore Svennbergs och Tora Tejes rollprestationer väckte naturligtvis stor uppmärksamhet; Svennbergs framträdande blev allmänt rosat, Teje fick både ros och ris.
"Innehållet står ej i proportion till den utmärkta iscensättningen. Det är ett stycke ganska banal och förlegad skräckromantik, men det länder regissören till heder, att det brutalt rafflande däri icke överdrivits utan snarare avslipats och mildrats." (M L-st i SvD)
"Victor Sjöström, som vid detta tillfälle svarar inte ensamt för regien, utan också för manuskriptet, ådagalägger som vanligt stor uppfinningsrikhet, smak och öppet sinne för tidsfärgen. För öfrigt har han denna gång haft förmånen att röra sig med synnerligen nära till hands liggande resurser. Hvarje del af dramat har nämligen kunnat inspelas ute å Lidingön. Här hafva de nödiga byggnaderna tillfälligt uppförts och alla ex- och interiörer arrangerats i stil med handlingens kraft - ett ytterligare vittnesbörd, till de många tidigare, hur ingående denna första svenska inspelningsfirma numera är rustad att möta en dag för dag allt mera intensiv konkurrens." (NDA)
"Regitekniskt och fotografiskt är Klostret i Sendomir en märkesfilm inom svensk filmindustri. Vad som där åstadkommits i belysningshänseende överträffar allt vad svensk film hittills åstadkommit. Det är omöjligt för en icke fackkunnig att bedöma vilka nya svårigheter och problem fotografen haft att lösa, men resultatet är något som inte ens de allra bästa amerikanska filmer överträffa. Alla dessa nattliga scener äro mästerligt tagna, regissörens och fotografens konstnärliga intentioner ha tydligen in i minsta detalj kompletterat varandra. Man kan nämna scenerna på borggården med sina Rembrandts-belysningar och bilden (tagen på Djurgården) då budbäraren kallar tillbaka Starschensky: trädens mörka silhuetter mot aftonhimlen och i förgrunden de båda männen med sina hästar, en förtätad stämning av natt och ruvande olycka. Det är omöjligt att nämna flera exempel, ty nästan varje scen är uppbyggd så att hela grundstämningen genast slår åskådaren till mötes." (rf i DN)
"Hr Svennbergs tolkning av den olycklige, bedragne polske magnaten torde höra till det verkningsfullaste som överhuvud åstadkommits på en svensk film. En mera omedelbar och gripande människoframställning kan svårligen åstadkommas med enbart mimiska hjälpmedel." (SocD)
"Tora Tejes debut är löftesrik; hennes ansikte med dess fasta linjer är i alla avseenden lämpat för filmen, likaså hennes dekorativa person för övrigt. I denna film förefaller hon dock väl mycket medveten om filmkamerans närvaro, det är för mycket teater och pose över henne, ansiktet verkar ofta blott och bart ett vackert ting utan innebörd. Men hon har många utmärkta scener, och det finns intet tvivel om att hon blir en värdefull ackvisition för svensk film." (M L-st i SvD)
Decenniets första film drog upp lovande perspektiv för den svenska filmindustrin. Klostret i Sendomir blev en framgång i Sverige och en succé utomlands, såldes till ett femtiotal länder och blev en enastående kommersiell triumf för Victor Sjöström och det nybildade bolaget Svensk Filmindustri.
Klostret i Sendomir befäste Sjöströms och den svenska filmens världsrykte även bland kritikerna, och den skulle jämsides med t ex Mauritz Stillers Erotikon (1920) få betydande konsekvenser när det gällde SF:s fortsatta policy. Med sitt högst osvenska motivval blev den ett av de tunga argumenten för att den svenska filmen i det hårdnande konkurrensklimatet efter kriget hade anledning att överge sin nationella egensinnighet till förmån för internationellt spekulativa satsningar.
Inför eftervärlden kan emellertid denna film knappast sägas ha stått sig tillnärmelsevis så bra som vissa andra verk från "den svenska stumfilmens storhetstid".
Fototekniskt framstår filmen fortfarande som imponerande, bl a genom det överflöd av nattbilder som väckte sådan beundran i samtiden, men "så när som på ljussättningen och fotot förefaller mig filmen helt intresselös -- för all del välgjord, hyggligt spelad, men alltför högtidlig, alltför stelbent och, vad själva dramat angår, alltför dåligt underbyggd." (Bengt Forslund i "Victor Sjöström - hans liv och verk" s. 149)
Klostret i Sendomir spelades in vårvintern 1919, omedelbart före Sjöströms nästa film, Karin Ingmarsdotter (1920). Inspelningen försiggick praktiskt taget i sin helhet i ateljé, och den blev ett kraftprov för Svenska Bios Lidingö-studio alldeles i slutet av dess verksamhetsperiod: 1920 började de nya ateljéerna i Råsunda att tas i bruk av Svensk Filmindustri. Detta bolag hade tillkommit strax före årsskiftet genom fusion av AB Svenska Biografteatern och Filmindustri AB Skandia. För SF-filmer som premiärvisades under 1920 och som koncipierats före fusionen uppgavs emellertid vanligen ursprungsbolaget som officin. Förtexterna på Klostret i Sendomir anger sålunda Svenska Bio som produktionsbolag.
Novellen "Das Kloster bei Sendomir" av den österrikiske författaren Franz Grillparzer (1791-1872) utkom 1828 och översattes till svenska 1918. Novellen har till skillnad från den svenska filmatiseringen ett politiskt motiv i det att Oginsky inte bara är älskare utan också upprorsman. Grillparzers novell har filmatiserats flera gånger. Den i sammanhanget mest anmärkningsvärda av dessa inspelningar gjordes i Tyskland 1919 med Ellen Richter och Edvard von Winterstein i huvudrollerna. Den versionen fick pikant nog sin Sverigepremiär på Auditorium bara några veckor före den svenska, vilket föranledde ett animerat annonskrig mellan Svenska Bio och Filmsaktiebolaget Union.
Grillparzers novell hade också utgjort underlaget för Gerhardt Hauptmanns skådespel "Elga" som 1908 hade framförts både på Svenska Teatern och i landsorten, varvid Starschenskys roll spelats av Tore Svennberg resp. Victor Sjöström! Rollen blev nu Svennbergs första stora framträdande på film. En uppmärksammad filmdebut gjorde också Tora Teje, som under tjugotalet skulle komma att göra en serie huvudroller på film, dock utan att riktigt nå samma erkännande som på teatern. Efter ljudfilmens tillkomst upphörde praktiskt taget allt filmengagemang för hennes del.
(vårvintern) | 1919 | 1919 | ||||
Svenska Biografteaterns ateljé | Lidingö | Sverige |
Sverigepremiär | 1920-01-01 | Cosmorama | Göteborg | Sverige | 76 min | |
---|---|---|---|---|---|---|
Urpremiär | 1920-01-01 | Cosmorama | Göteborg | Sverige | 76 min | |
Sverigepremiär | 1920-01-01 | Röda Kvarn | Helsingborg | Sverige | 76 min | |
Urpremiär | 1920-01-01 | Röda Kvarn | Helsingborg | Sverige | 76 min | |
Sverigepremiär | 1920-01-01 | Metropol | Malmö | Sverige | 76 min | |
Urpremiär | 1920-01-01 | Metropol | Malmö | Sverige | 76 min | |
Sverigepremiär | 1920-01-01 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 76 min | |
Urpremiär | 1920-01-01 | Röda Kvarn | Stockholm | Sverige | 76 min | |
Cinemateksvisning, arkivkopia | 2003-11-04 | |||||
2003-11-07 | ||||||
2004-05-04 | ||||||
2005-03-12 | ||||||
2005-11-03 | ||||||
2006-04 | ||||||
2010-03-06 | ||||||
2010-11-09 | ||||||
2011-02-25 |
Adel |
Barn/utomäktenskapligt |
Biskopar |
Botgöring |
Eldsvådor |
Falska identiteter |
Kammarjungfru |
Kloster |
Kolare |
Krucifix |
Minnesbilder |
Mord |
Munk |
Mördare |
Officer |
Otrohet |
Polen |
Religion |
Rymningar |
Samvetskval |
Slott |
Svartsjuka |
Äktenskap |
Återblick |
Uppgifterna här avser filmmaterial i Svenska Filminstitutets arkiv. Arkivets bestånd tillgängliggörs på begäran främst för forskning, andra filmarkiv och rättighetsinnehavare. Vid frågor kontakta filmarkivet@filminstitutet.se
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Acetat |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 1522 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Längd i meter | 1552 |
Typ | Kopia |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatnegativ |
---|---|
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Typ | Duplikatpositiv för OP |
---|---|
Materialbas | Polyester |
Bärare | 35 mm |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Storlek | Cirka 60 x 80 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Affischtitel | KLOSTRET I SENDOMIR |
Tryckeri | Ivar Hæggströms lito |
Affischdesign | Eric Rohman |
Storlek | Större än 80 x 110 cm |
---|---|
Antal exemplar | 2 |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Pressklipp |
---|
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Biblioteket, biblioteksexpeditionen@filminstitutet.se
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | Klostret i Sendomir. En berättelse i levande bilder, byggd på en novell med samma namn av Frans Grillparzer. |
Omfång | 4 s. |
Språk | Svenska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Manustitel | The secret of the monastery. |
Omfång | 3 s. |
Språk | Engelska |
Typ | Dialoglista |
---|---|
Omfång | 7 s. |
Språk | Engelska |
Uppgifterna här avser material i Svenska Filminstitutets arkiv. Vid frågor kontakta Bild- och affischarkivet, bildarkivet@filminstitutet.se
Svartvitt papper | SET |
---|---|
Bakombild papper | 10 |
Album | Nej |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Danska |
Typ | Övrigt tryck |
---|---|
Språk | Norska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Engelska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Svenska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Norska |
Typ | Program/Reklamtryck |
---|---|
Språk | Nederländska |